Veckans UFO - Selbu-vantar

Mitt första UFO är nu klart. Har stickat färdigt Selbu-vantarna som jag påbörjade på Väddö. Det gick snabbt, när jag väl kom igång. Känns positivt när jag utmanar mig själv och följer Marias "regler", som jag också antagit. Även tummarna med sin mönsterstickning gick bra.




Har tagit fram ett nytt UFO för Vecka 41. Det är ett par halvvantar, som startades i somras och som jag har tänkt använda på hundpromenaderna. Kände i morse att det snart behövs, ty det var kallt om händerna.

Nu får det bli litet jobb i trädgården. Ska försöka klippa gräset och plocka ner äpplen och ställa på altan. Man har varnat för att det eventuellt kan bli frost kommande natt, så det är också dags att plocka in krukorna med pelargoner som ska övervintra. Avslutar med att visa två bilder på de sista blommande rosorna på min New Dawn.

Veckans UFO, vecka 40, före

Med inspiration från Maria har jag också anslutit mig till gänget som ska sticka färdigt sina UFO:s. Det är så lätt att starta nya projekt, men det gäller att slutföra dem också. Jag har några UFO:s som ligger i min korg och nu är rätta tiden att försöka få dem färdiga. Jag tänker följa samma regler som Maria och de är

• Som UFO räknar jag ALLA projekt startade innan idag.
• Jag måste inte arbeta bara på detta projekt, men ge det lite omsorg vid varje tillfälle jag sätter mig ner hemma och handarbetar. Det skall vara roligt att vara med garn.
• Jag kan välja att inte fortsätta med projektet, men då måste jag ge bort det, repa upp det eller något annat så att det inte finns kvar i UFOkorgen.
• Jag måste inte göra klart projektet under vecka.
• Veckans UFO får inte vara samma projekt 2 veckor i rad, men jag får givetvis jobba vidare på projektet parallellt med mitt nya veckans UFO.

Mitt UFO för vecka 40 är ett par Selbu-vantar, som påbörjades när jag gick kurs på
Stickstämman 2010. Kvar att sticka är en halv vante plus två tummar.

Stickstämman 2010 - del 1

Som vanligt är jag litet sen med mitt inlägg, men jag vill ändå berätta litet om de fantastiska dagarna på Väddö. Resan gick bra och vi kom fram till Väddö i god tid. Vid ankomsten fick vi en kasse med litet "stickgodis", både garn och mönster. Stämman startade med att alla samlades till en liten presentation.




Därefter var det dags för min första kurs, som var Selbuvotter med Annemor Sundbö som lärare. Hon berättade mycket inlevelsefullt om sin forskning och visade en liten del av alla de vantar och tröjor som hon tagit hand om. För 25 år sedan övertog hon nämligen en farik där man tillverkade madrasser och täcken. Dessa fylldes med lump, dvs gamla stickade plagg som inte användes längre och som man lämnat in. Helt fantastiskt.




Önskar det här var min vante, men trots att jag förberett en mudd hemma, hann jag inte sticka så långt. Bild kommer i del 2.

På kvällen var det marknad med möjlighet att både klappa och köpa garn. För min del blev det 2 härvor Araucania Ranco Multi och litet stickor.

Dag 2 var det dags för heldagskurs, där jag valt FairIsle med Heléne Wallin som lärare, för att få lära mig att sticka med en tråd i vardera handen och att våga klippa. Så mycket stickat blev det inte, men jag lärde mig många små knep, som kommer att underlätta tvåfärgstickningen i fortsättningen.


Fredag kväll var det först föreläsning av Uuve Snidare, som visade och berättade om sina Fiskartröjor. Därefter var det festmiddag och underhållning av rospiggen Michel Blum.

Äntligen

har mina Selbu-vantar blivit klara. Att det alltid är så "svårt" att få dit tummarna. Svårt är det väl egentligen inte, men det gäller att ta sig samman och komma igång. Idag hade jag bestämt mig för att de skulle bli färdiga, så trots värmen (en bit över 30 grader) satte jag igång. Litet knepigt när det ska vara mönster också på tummarna. Fick flytta mig hela tiden för att hitta en plats i skuggan, men det gick bra och så här blev slutresultatet.

Jag stickade vantarna i grå Indiecita och vit Drops Alpaca, eftersom det var det garn jag hade hemma. Nu ska jag gå kurs i Selbustickning på Väddö (5-8 augusti) för Annemor Sundboe och det ska bli intressant att lära sig hur ett par Selbuvotter ska stickas. På Väddo ska jag också gå kurs i Tumkilar för Karin Kahnlund och jag hoppas hon kan lära mig en del knep när det gäller vanttummar.

För en stund sedan trodde jag att vi skulle få ett förskräckligt oväder. Det började först blåsa alldeles väldigt och därefter blev himlen alldeles svart. Nu har vinden mojnat och himlen är ljus och solen skiner igen. Inget regn den här gången heller, trots att det så väl behövs. Det tycks som om ovädren går förbi Norrköping. Man ska inte klaga på värmen, men det känns som vi är mätta på värme just nu och ett härligt regn skulle säkert vara uppfirskande. Något svalare ska det visst bli i morgon, hade KM hört. Både han och Theddy mår inte så bra i värmen, så vi kan ju alltid hoppas.

Det känns litet bättre

Tack för alla uppmuntrande kommentarer och råd hur jag skulle ta vara på mina ensamma dagar. Nu ska jag erkänna att jag hade tänkt att jag bara skulle vila och rå om mig själv. Riktigt så blev det nu inte. Plötsligt fylldes jag av en brinnande energi och den måste jag ju ta vara på. Sov skapligt den första natten, vaknade bara två gånger och somnade snabbt om. På morgonen kände jag mig utvilad för första gången på länge. På dagen tillbringade jag en trevlig stund hos en stickvän med lunch och balkongstickning.

Eftersom jag har en lång lista på allt som behöver göras här hemma, funderade jag på vad jag skulle börja med. Fylla den nya bokhyllan med cd och dvd kanske vore en lagom uppgift att starta med. Ja, det betydde att jag måste byta plats på stereon och den gamla tv-bänken. Fram med dammsugaren för det var givetvis en del damm där bakom. Ja, varför inte fortsätta och städa hela rummet när jag väl kommit igång. Det är ju i det kombinerade tv-/musik- och läsrummet som KM vistas hela dagarna. Normalt städar hemtjänsten det rummet, men det blir bara där de kommer åt. Jag gillar inte att städa, men när jag väl sätter igång gör jag det ordentligt. Alla böcker i två bokhyllor dammsögs, alla gamla Time och andra tidskrifter sorterades bort. Det blev till slut två hela kartonger som transporterades till en container på returstationen. Efter två dagars arbete var det klart och jag kände mig så nöjd. Vågar inte riktigt tro det, men jag känner mig inte längre mentalt trött. Håller tummarna att det får fortsätta så. Fick också beröm av KM när han kom hem igår förmiddag.

Som en parentes kan jag nämna att jag fållade upp tre par bomullsbyxor, som hängt i garderoben under en längre tid. Det kändes jätteskönt att äntligen få gjort. Det är snart tre år sedan vi målade om huset. Då fick vi lämna en bit omålad på baksidan, som vi inte kom åt eftersom klängrosen var i vägen. Hur många gånger har jag inte retat mig på den fläcken, men igår blev den målad. Först hittade jag en ny pensel och färgen fungerade fortfarande. Så mycket lättare det känns när saker faller på plats.

Har inte helt glömt bort stickningen. Köpte Safran bomullsgarn förra sommaren för att sticka en Buttercup. Nu har jag börjat på den och har stickat färdigt oket.

Mina Selbuvantar och min Starlight i dubbelstickning är projekt som jag stickar på ibland, Dessutom har jag tänkt börja virka rutor eller hexagoner av alla restgarnsnystan jag har. En av mina stickvänner har gett mig massor av tips på beskrivningar. Tycker det verkar vara ett lämpligt projekt att alltid ha med sig i kassen. Glömmer nästan bort att jag virkat 3 OS-mössor, som min granne K ska skicka till dottern och hennes familj på Nya Zeeland till deras skidsemester i slutet av juni.

På onsdag har jag lovat att delta i vårmarknaden på Granens Aktivitetscentrum. Jag kommer att ha med mina vantar och sockor, trots att det inte är rätt årstid. Dessutom har jag några pärmar, börsar, mobilfodral och nyckelringar som jag tar med.

Tack och bilberoende

Börjar med ett stort tack från Theddy för gratulationshälsningarna på hans 8-årsdag. Han hade en bra dag, men det hade ju varit trevligt med några hundkompisar att dela tårtan med.

Vill också framföra ett stort tack för alla fina kommentarer till mina Fair Isle-vantar. Måste erkänna att jag själv tycker de är mycket vackra. Har nu börjat på ett par vantar från häftet Selbustrikk. Jag stickar i grå (Indiecita) och vit (Drops) alpaca och det känns litet enklare att bara ha två färger att hålla reda på.


Förra måndagen lämnade jag in bilen på verkstad för att få en skada åtgärdad. Skadan, som skedde redan i slutet av februari, var större än jag först trodde och jag har väntat länge på att få bilen lagad. Jag skulle köra upp på övre parkeringsdäcket (utomhus) vid Hageby Centrum och fastnade i en balk och slet bort listen på höger bakdörr. Nu var det mycket värre än så. Hela dörren måste bytas, men jag har kunnat köra bilen hela tiden. Fick uppfattningen att man behövde ha bilen hela veckan, men i fredags när jag ringde fick jag svaret att den var hos lackeraren och vid samtal för en stund sedan visar det sig att jag får den tidigast onsdag kväll.

Med en handikappad, rullstolsburen KM har jag verkligen blivit helt beroende av bilen. Det är så enkelt med bilen, där vi har ett vridbart säte för KM och plats för både rullstol och hundbur. Man råder sig själv och är inte hänvisad till färdtjänstens tider och taxor. När KM ska till Aktivitetscentrum Granen får han åka färdtjänst à 20 kr per enkel resa. Om jag däremot ska följa med, som idag när vi var på provtagning, får jag betala dubbel taxa 40 kr för enkel resa, dvs totalt 120 kr för oss tillsammans. Åker jag däremot vanlig buss kostar en enkel resa bara 10 kr. Varför vi när vi hjälper våra anhöriga ska "straffas", kan jag inte svara på. Känner mig litet gnällig men tycker systemet är helt galet. Nu gäller det att boka om några tider för att få veckan att fungera utan bil.