Det är med stor sorg i hjärtat som jag berättar att vi även fått låta vår finaste Katten Jansson somna in.
Han har sedan i somras inte haft någon vidare matlust, varit dålig på att dricka och gått ner i vikt.
Efter flera besök på djursjukhuset och ett konstaterande om väldigt dåliga njurar, så kände vi att det egentligen inte fanns några alternativ. Men ändå, ett fruktansvärt svårt beslut när man väl är där och sitter med den snälla, varma, mjuka gamla vännen i knät.
Efter nästan 13 år tillsammans, så växer man ihop. Han var en självklar del av vår familjs värld och han fattas oss otroligt.
Här ligger han under bordet i vårt uterum, en plats som han älskade.
Men här är nog den absoluta favoriten. I äldsta sonens knä :)
Eller bredvid honom i kökssoffan. Kanske kan man få en smakbit....?
Jansson vilar nu bredvid Maja i vår trädgård.
Jag vill tänker att de nu är tillsammans igen!