Färdignävrat

Nu är det "bara" kanten kvar.

Å så blev den min Brock

Ärmarna är avkortade och perfekt långa.

Garnet Vail är fantastiskt (blandning mellan alpacka och bambu). Knapparna passar perfekt och jag är så nöjd. Det verkar dessutom som om det helt plötsligt blivit kofttemperatur ute...vet inte om jag gillar det eller inte.

Fler färdiga sockor

Det är ju inte så många gånger man behövt yllestrumpor denna sommar, men strumpor är lätt att sticka och ta med på sommaren så även min andra Rutan har blivit färdig.

men har man genomskinliga kängor så behöver man ju fina strumpor.

Givetvis skall de matcha paraplyet.

Jag gjorde två olika

En ärm med bred mudd och en med smal.

Nu är det bara att välja....

En färdig resestickning

(Slät)stickade sockor är givetvis perfekta att ta med på resan.

Så nummer två blev snabbt klar.

När jag stickar i självmönstrande garn GILLAR jag att sockorna blir olika.

I detta fall tog jag ta en tråd inifrån nystanet och en utifrån för att de säkert skulle bli olika.

Den som trodde att det där med att spänna upp sockor när de skall torka är ett nytt påfund trodde helt fel, dessa "sockblockers" hänger i Nordiska museets lekstuga. Är det förresten någon som vet vad dessa trätingestar heter på svenska?

Hmmm...hur gör jag nu?

Tänkte vara "duktig" och ta tag i lite liggande projekt. Började med att plocka fram Robin och har faktiskt gjort nästan en hel ärm.

MEN så började jag fundera (det skall man akta sej noga för). Halskanten och nederkanten är lika breda...borde inte ärmkanten vara det också? Nu har jag fastnat igen....

Oj då!

När jag stickade de kilometerlånga (kändes det som) ärmarna till Brock provade jag hur många gånger som helst.

Men efter tvätt såg det ut såhär.

Eller såhär om jag drar upp I-cordkanten över handen så att ärmen blusar sej.

Inte såhär som jag tänkt mej. 6 centimeter skall bort. Gör om gör rätt.

Nåt som blir bra är i alla fall knapparna jag köpte på Ekens garn.

Ännu mer resestickning

Inte heller på Samen stickade jag så mycket, det blev bara några varv. Det tunna alpackagarnet kräver mer övervakning än vad det blir i en bil när man vill titta på karta, GPS, väg och utsikt samtidigt....

Mer resestickning

Brock fick en kropp och en påbörjad ärm....längre än så hann jag inte på vår resa. Kan bero på att slätstickning inte är så kul...garnet är i alla fall fantastiskt.

Resestickning

Det är inte alltid lätt att få med sig bra resestickningar. Det gäller ju att välja mycket och rolig stickning för så lite vikt som möjligt. 

Ni som följer mej på Instagram och Facebook har sett att Året Runt's mysteriestickning Agata räckte nästan ända fram.

När jag kom hem var det bara att fästa trådar och blocka.

Det är alltid lika fantastiskt att se hur resultatet blir när man blockar...från odefinierbart knörvel till vacker sjal.

Ni som känner mej vet att jag har svårt att följa en beskrivning till punkt och pricka (och sticka samma sak mer än en gång). Här lyckades jag i 3 ledtrådar, men sedan spårade jag ur. Fjärde ledtråden blev utan hål, mest för att jag var nyfiken på hur sjalen skulle se ut då.

Kanten blev smalare då jag var orolig för att garnet inte skulle räcka hela vägen. När jag stickar hemma testar jag med hjälp av vågen men den får inte följa med på resa.

Ett litet nystan blev över, kanske hade garnet räckt, kanske inte. Tycker att jag blivit duktig på att göra nystan på tummen.

Jag har sett flera fina färdiga sjalar på facebook, men hittar tyvärr inte tillbaka, men denna fina orange sjal hittade jag på Agatas Ravelry-sida, och här pågår en vackert cerise. Har du stickat en Agata eller känner någon som gjort det så är jag otroligt nyfiken på att se bilder:-)

Det blev en sjal i år också

Mysteriet är avslöjat och det blev en sjal i år, precis som förra året. 

Jag tycker att sjalar är det som lämpar sej bäst för mysteriestickningar, storleken spelar ju ingen roll.

 Sjalen är lätt asymmetrisk.

 Första spetsmönstret var enklast, sedan blev det svårare och svårare.

 Svårast brukar de flesta tycka är när man stickar spets på både räta och aviga varv.

Tycker att kanten blev riktigt fin, väl värd jobbet fast det blev många rapporter.
Lyckades du inte hänga med och få tag på alla nummer av Året Runt, så finns beskrivningen nu även på Ravelry:

Nummer två på gång

De slätstickade tåuppsockorna var med hela tiden...det blev ett varv här och ett där

Nu är nummer två på gång.

Ännu en grå kofta

Det verkar inte som om jag kan få nog av grått garn och gråa koftor...

Det roliga på Brock är stickat, nu är det endast slätstickning kvar....

Stickade hål

Lite längre kom jag på min Lattice cowl stickad i Noro Silk garden i olika färger.

Samen

När jag åkte till symposiet hade jag ambitiöst nog 4 stora projekt med mej...man tror ju att man skall hinna mycket på en vecka och tänker inte på att mycket av tiden är det kurser, föredrag och annat trevligt.

Gjorde en nystart på min version av Samen som jag påbörjade efter Syningehelgen, men kom inte särskilt långt...

Bara en ledtråd kvar

Idag kom tidningen med 5:e och sista ledtråden i Året Runt:s mysteriestickning.

Den som stickat de fyra första ledtrådarna ser säkert vad det skall bli:-), såhär ser i alla fall del 4 ut. Bara att sticka på......

Nordiskt sticksymposium 2014 i Finland (7)

Många forkshops var det och alla hann man ju inte gå. Att sticka Swing med Heidrun hade varit jättekul.

Leena Alves tovade djur var supersöta.

 Leena Silkaniemis dubbelstickade sockor har jag påbörjat på egen hand hemma...första försöket blir nog för litet, men jag ger mej inte.

Mitt mysterie växer inte

Såhär skall mysteriestickningen se ut efter 3 ledtrådar. Nu är det dags att sticka åt annat håll.

Jag glömde projektpåsen hemma när jag åkte till Finland, idag kom tidningen med del 4 och jag stickar fortfarande på del 2 och är långt efter. Nu får projektet följa med på semesterresan istället.
Jag tar även blog-semester men har förberett en del inlägg så titta gärna in ändå:-)

Nordiskt sticksymposium 2014 i Finland (1)

Årets symposium gick av stapeln i Finland, närmare bestämt i Vörå utanför Vasa. En hel veckas stickning beskriver man inte i ett svep så här kommer första delen och fler följer förhoppningsvis.

En av de workshops jag var med på handlade om vantar från Österbotten. Det finns många olika vantar, detta är ett urval, och i Österbotten är man mycket stolt över sitt hantverk. Det som var intressant att höra var att man hela tiden moderniserar (tex efter de garn som finns att tillgå) även om man försöker behålla det traditionella.

Rent tekniskt var det mest flerfärgsmönster men det fanns ändå en del att fundera på. Här diskuterar vår lärare Harriet Björklund och Kerstin någon intressant detalj.

Jag påbörjade ett par Korsnäsvantar som är helt stickade...ingen flerfärgsvirkning som det är på tröjan.

Slätstickade sockor

är bästa resestickningen tycker jag.

Stickar från tån och upp efter beskrivningen till Rutan, men har inte bestämt hur skaftet skall bli än.