42 rutor

Här kommer en sen rapport om hur det gick med vm-virkningen. Jag fick ihop 42 rutor och mer än hälften har jag fäst trådarna på. Nu vilar dom lite tills jag får nästa ryck.

VM-virkning

Nu när det både är Ski Tour Canada och VM i skidskytte så bestämde jag och Dödergök att vi skulle KAL:a något tillsammans under tiden. Det blev mormorsrutor. Mina är rosa, lila, vita och grå och hennes går i blå och gröna toner.
Det är så roligt att göra något tillsammans fast vi är så långt ifrån varandra, att nörda både hantverk och skidor. 

Såhär ser mina rutor ut. Nu har jag 28 stycken. Sen var jag tvungen att pausa virkmusklerna lite.

Sånt som hänt sen sist

Vad hände med maj? Månaden är nästan slut och jag vet inte riktigt vart den tog vägen. Det har varit så mycket men samtidigt har det varit så segt. Så det har varit lite tyst här på bloggen. Jag har liksom inte orkat. 

Men jag har börjat sticka på nya sockor i alla fall. Jag blev lite trött på hysteriska färgblandningar i restgarner så jag köpt helt sonika nytt enfärgat. Det här är Fabel i deras nya färg senapsgult.

Jag har också börjat sticka en Winterfell i Deeply Wicked från Easyknits. 

Hockey-finalen mellan Ryssland och Finland gjorde sig väldigt bra som virka blommor-tv. 

Solution-sjalen som legat färdig länge har äntligen blockats. Även trådarna är fästa. Nu ska jag bara fota den också, så ska ni få se hur bra den blev :)

Hysteriska restgarnssock-projektet fortsätter, haha.

Och annars då? Jag går på penicillin eftersom jag har en infektionsknöl i armhålan (som jag inbillade mig var cancer först) och det gör mig astrött. Trött blir jag också eftersom jag måste skriva både PM och hemtenta på 1,5 vecka.
Jag önskar att jag bara kunde sitta i solen och sticka med mina fina stickvänner runtom mig. Kan det inte bli så istället?
MVH/Gnällig sticktant på tjugofem år.

Afrikanska blommor

Efter Fattigskogs-lägret i somras blev jag ju alldeles biten av virkade african flowers och virkade en hel del under någon månad där. Men så tröttnade jag och både blommor och garn har legat i en påse längst ner i stickkorgen, men härom dagen blev jag sugen och plockade upp virknålen igen.
Just nu har jag 71 stycken virkade blommor. Jag tänker att om det ska bli någon filt till kökssoffan (det var planen från början) inom de närmaste fem åren borde jag virka blommorna lite oftare än var tredje månad, haha. 

Virkade mobilfodral

Sticklusten är fortfarande försvunnen, men på något sätt lyckas jag sysselsätta mig ändå.
Igår virkade jag två mobilfodral, ett till mig själv och ett till en vän. Det rosa-lila-grå är till mig, såklart! Jag var verkligen i behov av ett nytt eftersom mitt gamla hade förvandlats lite till en tunnel så telefonen åkte rakt igenom. Inte så smidigt!

Jag använde virknål 3mm och garnet Drops Muskat!

Jag har också sysselsatt mig med att färga lite ull som ska upp i webbshopen, men mer om det i ett annat inlägg!

En utmattande vecka

Den här veckan har verkligen varit tröttsam för hjärnan. Jag har börjat plugga igen! 30 poäng religionsvetenskap på distans, inte alls vad jag egentligen ville läsa men det var det jag kom in på (och det är rätt okej ändå).
Jag är inne på andra veckan nu och jag är helt slut. Det är extremt mycket att läsa, kanske också för att kurslitteraturen kom lite sent och jag fick läsa ifatt lite. Men det går bra. Ibland är det tråkigt och ibland är det intressant.
Det värsta med det här veckan är att studierna har snott mitt sticktid. Men jag har hunnit med lite, lite handarbete i alla fall.

 

Jag har stickat lite på First Fall Mystery Shawl-en, men så tog garnet slut när det bara var ett varv plus 30 maskor kvar med den färgen. Men jag har inte orkat göra något åt det så den ligger i korgen och vilar nu. 

Ibland är det verkligen så tröttsamt att plugga.

Stickat lite på min Emelie har jag gjort också. Nu är jag lite tveksam till hur jag ska göra med storleken. Jag har ju en storlek runt magen och en annan runt bysten. 

Både igår och idag hade jag föreläsning på två timmar styck så det gav lite stick- och virktid. (Det kan vara det bästa med att plugga på distans, att jag kan "gå" på föreläsning på internet och sticka samtidigt.)

Sällskap av katten har jag fått i alla fall:) 

Min bästa vän - kaffe! 

Jag hoppas att det blir lugnare nästa vecka så jag får sticka lite i fred ;)

African Flowers

VisaLisa och Dödergök har smittat mig! Jag virkar blomma efter blomma som en besatt. Det blir så himla fin :)

Tack och hej 2012!

Året 2012 kan vara ett av dom jobbigaste i mitt liv. Det började med kaos i stort sett med både död och kidnappning i bekantsskapskresten och jag bröt sönder och samman när det förflutna som jag tryckt undan kom ifatt. Alla framsteg jag gjort de senaste åren var som bortblåsta och jag var i stort sett liggande i tre månader innan jag fick någon hjälp. Jag vågade inte gå, inte äta, knappt ens andas utan att dödsångesten och panikångesten slog till. Men jag fick faktiskt hjälp, både medicin och terapi, och av en fantastisk sambo! Och nu, nio månader senare, är jag inte helt "återställd" men på väldigt god väg! Och stickningen är en av sakerna som har rätt mig genom det här året!

Jag stickade massa sjalar! Både Swallowtail och Gratitude stickade flera gånger om.

Och vantar stickade jag också. Både med och utan fingrar. Stoltast är jag över kärleksvantarna till Samuel och Elvira som dom fick i bröllopspresent. Jag designade dom själv och dom passade perfekt.

Som vanligt stickade jag sockor men konstigt nog inte lika många som jag brukar. Vilket märks nu när det är vinter och fötterna fryser. Jag måste sluta ge bort alla sockor jag stickar!

Men å andra sidan så har jag stickat på koftor och tröjor. Två koftor och en tröja till mig själv, en kofta till sambon och en tröja till en vän i 30-årspresent. Owl-tröjan har verkligen blivit en favorit och jag har köpt garn till en till, en kortärmad. 

Jag har stickat lite annat också. Lite pannbank, en mössa, ett babyset och ett par virkade converse. 

Men jag får inte glömma det viktigaste. I Augusti åkte jag på stickläger i Fattigskogen. Det kan vara det bästa jag har gjort det här året. Där vände det och jag insåg att jag kan faktiskt åka iväg själv, jag kan umgås med människor, det finns faktiskt folk som till och med vill umgås med mig. Det var en helt underbar vecka där jag stickade massor och fick provspinna på en spinnrock. Och det viktagste; en vecka där jag träffade helt underbara människor som jag tycker om så himla mycket och som jag saknar! Kärlek till er!

Så nu hoppas jag på att 2013 blir ett bra stickår, att jag fortsätter att ta stora kliv framåt psykiskt, att jag blir starkare fysiskt (blir jag lite mindre i omfång är det bara ett plus) och att jag får fortsätta ha fantastiska människor runtom mig. 

Virkade babyconverse

Ett par virkade converse har kommit till jorden! Ett tag virkade jag så många converse så jag hatade dom till slut men nu när det var ett tag sen så var det ganska roligt :)
Min svärmors vän har blivit mormor så dessa ska till det lilla barnet. Hoppas dom passar!

Mönster: Det är ett översatt mönster som finns på Pysselkiisen's blogg.

Garn: Jag har använt rester av Svarta Fårets Freja i vitt, rött och svart. Har ingen aning om hur mycket som gick åt.

Virknålar: 4 mm till sulan, 3 mm till resten.

När jag är rastlös...

Nu har jag varit förkyld i lite mer än en vecka. Det börjar märkas. Jag är så sjukt rastlös. Sådär rastlös så att en inte orkar göra något för en är så upptagen med att vara rastlös.
Igår började på en ny Offe-kofta i färger som verkligen inte är jag. (Kanske är det ett steg i mitt försök att bli modigare när det gäller färg.) Och så började jag virkade mormorsrutor som ska bli kuddfodral. Jag undrar vad jag ska starta upp för projekt idag, haha.

Årskrönika

Det är sista dagen på år 2011 och dags för en årskrönika.

Jag stickade galet mycket sockor av olika slag, som vanligt. Jag tror det blev 30 par till slut. 

Jag stickade inspirationsplagg till Korps handelsbod och skrev därmed mina egna första mönstret. Jag hade gjorde så mycket annorlunda om det hade varit nu. Man lär sig av sina misstag :)

Jag virkade katter av olika slag, både Hjärtekatter och vanliga katter.

Jag gav mig på den stora utmaningen; att spetssticka och engelska mönster, samtidigt. Det gick bra och jag inser att jag stickar alldeles för lite sjalar!

Jag virkade sjukt mycket converseskor, bland annat till vänner som fick barn.

Jag tror att 2011 får bli sockornas och vantarnas år. Jag stickade sjukt mycket vantar, både torg- och vanliga. Jag gjorde till och med ett eget mönster på torgvantar, men det har mest blivit liggande. Men jag ska publicera det, någon gång.

Jag blev dödskär i Dödergöks fluffiga basker och stickade en till mig och en till mamma. 

Det blev även ett par barnplagg stickade i olika storlekar. Pippitröjan fick min systerdotter i födelsedagspresent. De små kläderna fick ett par vänner som blev föräldrar tidigare i höstas. Det var första gången jag stickade byxor, roligt :)

Jag stickade en kjol till mig själv (och inspirerade andra att göra likadant) som används nästan hela tiden.

Och så broderade jag korsstygn för första gången!

År 2011 var året då jag stickade mina första mönsterstickade vantar, som jag stickade min första spetsstickade sjal, som jag stickade efter engelska mönster, som jag utvecklades enormt inom stickningen. Det var också ett år fyllt av studier, vänner och kärlek.

Men 2011 var också ett riktigt skitår. Vi blev attackerade av pälsängrar två gånger, studierna krånglade både för mig och sambon och vänner runtom oss fick jobbiga besked. Alldeles för många gick bort, och sambon och jag förlorade vår ungdomsvän i cancer. Det har varit ett tufft år. 

Nu ser jag fram emot 2012 och önskar att det året ska vara snällare mot mig. Att jag ska få slippa att ständigt kämpa mig igenom livet, att jag ska utvecklas inom stickningen och att det ska bli ett år av lycka och kärlek.

Tack för all stöttning och alla heja-rop, och gott nytt år!

Tre virkade katter!

Svärmor fick också handarbetade julklappar i år. Tre virkade katter som ska representera hennes riktiga katter.

Mönster: Mönstret är egentligen på engelska men jag använde mig av översättningen till svenska.

Garn: Drops Safran. Jag vet inte hur mycket som gick åt, men kanske 30 gram till varje katt.

Virknål: 3mm

Ser ni likheterna? Det här är Tristan, Sotis och Aslan, svärföräldrarnas katter.

FO - Virkad väska.

Jag har glömt! Den här väskan blev klar för ett tag sedan men jag har glömt blogga om den. Eftersom det inte alls är mina färger så ska den till en vän :)

Mönster: Mönster på rutorna kommer från Fru Inez virkblogg. 

Garn: Drops Muskat i olika färger. Jag vet inte hur mycket det gick åt.

Virknål: 3,5 mm.

Min allra finaste.

Det här är min sambo. Han är världens finaste och han har virkat sig en mössa, den på bilden såklart. Det här är andra mössan han virkar. Den första virkades förra hösten i fastmaskor och den här i stolpar. Utvecklingen går framåt. Nu har han till och med ett par tumvantar på gång! Jag är tokigt stolt!

FO - Virkade converse i lila.

Jag behövde något snabbt att virka igår kväll när jag var så illa trött på studierna. Så det blev ett par virkade converse i ljuslila :)

Mönster: Virkade converse från pysselkiisen.

Garn: Svarta fårets Freja och Sofie från Ateljé Margaretha.

Virknål: 3 mm och 4 mm.

Jag är så stolt.

Såhär har det sett ut i soffan igårkväll och ikväll! Igår fick han ett ryck och frågade mig hur man virkar en mössa. Det var samma sak förra hösten, men den här gången virkar han den i stolpar istället för fastmaskor. Det går framåt i hans virk-kunskaper, och jag är så stolt :)

UFO'n.

Jag vet inte om jag är rastlös eller oinspirerad eller vad det är för fel på mig men jag startar upp projekt efter projekt men slutför ingenting. 

Idag startade jag upp en ny kofta som ska skickas till Stickhjälpen.

Dom här sockorna stickas lite efter eget huvud och ska till min vän Therese.

Ett par vantar som jag började på rätt nyligen. Dom är inte heller till mig själv, utan till en annan vän.

Dödergöks Ballerina wannabees. En jätterolig stickning som, hör och häpna, är till mig själv. Men jag kom liksom av mig.

Dom här rutorna ska bli en väska till ytterligare en vän. Jag ska bara virka ihop dom och sy något slags innerfoder och så.

Slutligen så ligger det tre koftor i babystorlek i en påse som saknar knappar. Två av dom ska skickas till ett par vänner som väntar barn och den tredje ska till Stickhjälpen.  


Och plötsligt tror jag att jag inser vad som är problemet. Ingenting, förutom Ballerina wannabees, är till mig själv. Visserligen så älskar jag att sticka till andra men det kanske ändå är där skon klämmer. Kanske skulle inspirationen återkomma om jag gjorde något till mig själv. Det tål att tänkas på.