Rosa julkort...

Japp.. Nu har jag pysslat och fotograferat, beskurit, fixat och donat.. och här är resultatet..
Ha överseende.. Jag är alldeles färsk som kortmakare... :)

Tjingeling!


Kortets framsida ser ut så här..... Hjärtat har jag klippt ut på frihand och sen embossat med vitt tre gånger. Sista gången var jag snabbt framme med en god jul-stämpel som jag hade rosa stämpelfärg på. Tyckte det blev riktigt fint när texten blev nersänkt liksom.. :)


...och så här ser det ut när man öppnar upp kortet..


Och så till sist.. här är kortet ihopvikt men inte stängt..

När börjar egentligen dagen..

Ja, så var ännu en dag till ända... tror jag. Tycker det är svårt vid den här tiden på året. Bara några få timmar då det är riktigt ljust, OM solen skiner vill säga. Eller ja.. solen skiner ju alltid men ibland syns den inte så värst tydligt från mitt fönster. Hela dagen är bara en grå blurrig massa. Och så regnar det.. små små, men många droppar eller lite större och färre. Eller som i dag när dom var både stora och många.
Jag kikade ut när barnen kom ifrån skolan och såg hur dom med millimeterprecission gick i den absolut djupaste delen av varenda vattenpöl mellan bussen och huset. Suck.. -Ni förstör era vinterstövlar, hojtade jag.. för vinterstövlar ska man ha oavsett väder om bara månaden är rätt. Och slutet på november är vinter.. punkt slut!
Så tycker mina ungar även om deras moder inte är helt övertygad. Vad är det för fel på regnställ och gummistövlar när kvicksilvret faktiskt drar sig upp mot en 7-8 grader?

Hmm.. Nåja.. inte första gången i världshistorien som barn och vuxnas åsikter skiljer sig åt, och förmodligen inte den sista heller.

Nu sover alla de små människorna och det är bara jag som är kvar i vaket tillstånd. Jag lyssnar på tystnaden och tittar ut i mörkret. Vad döljer sig där? Ja, alltså.. älgar, rådjur, grävlingar, råttor, möss och så finns ju där ute.. Men mer då.. Finns det egentligen någon som vet, på riktigt, vad som dyker upp när ljuset drar sig tillbaka och lämnar plats åt mörkret? Jag tror inte det.. för hur ska man kunna veta när man inget ser..? Jag är faktiskt mörkrädd.. Japp.. Jag är vuxen.. 6-barnsmorsa.. och mörkrädd.
Vi bor i ett gammalt hus.. faktiskt flera hundra år gammalt. Det byggdes på 1600-talet. Då var det ett soldattorp som med åren har byggts både på och till. Det är ett underbart hus, missförstå mig inte... men jag hör och ser både det ena och det andra. Eller är det bara inbillning..? Tiden får utvisa..
Nu ska jag i alla fall avrunda denna grådassiga dag med en dusch och sen blir det sängen. Har jag tur får jag sova ett par timmar i sträck utan att bli väckt, men chansen är inte så stor.
Med sex barn i huset finns det alltid någon som är kissnödig, vill dricka, har drömt nåt som bara måste berättas trots att klockan är 3 på natten eller nån som är ledsen..
Ja ja.. nån gång blir det bättre.. bara inte riktigt än... snart!

Mitt allra första inlägg..

Jaha.. Så har man blivit med blogg. Ska bli kul att se vad det blir av detta. Är en ganska upptagen quinna med 6 härliga ungar... en halvgrinig gubbe.. ett stort hus.. handtama dammråttor och stora drömmar.
Hade tänkt att jag, via denna blogg, ska babbla på om allt och inget.. om stora bekymmer såväl som små. Om tankar.. åsikter.. intressen.. och hemlisar. :)
Det blir inte mer än så denna natt. Sängen har ropat länge och jag tror jag ger efter. Good night, folks!