Hej på er, kära vänner!Jag har inte dött! Även om man skulle kunna tro det. (Flera av er har jag varit inne och tittat till, och även ibland skrivit någon kommentar...)
Det är semestertider och det tyckte mitt huvud också. Jag har gjort ett antal försök att sätta mig vid datorn, men det har varit som om kroppen inte velat samma sak som jag. Och det får man ju respektera. Den sitter ju där varje dag, nästan hela dagarna, året runt. Och huvudet tänker hela året runt, som på beställning, vilket man får vara tacksam för, men alla behöver vi byta miljö och göra något annat, så även min hjärna.
Jag har alltså semester (sista veckan) och jag hoppas att ni som haft, har eller ska ha semester får några härliga veckor, för det har jag haft. Nu har regnet behagat komma och ska jag vara ärlig så tycker jag att det är ganska skönt. Man får lite mer gjort då. Dessutom behöver vår törstiga jord allt vatten den kan få.
Vad har jag då gjort under dessa veckor??Jag har bl a annat firat midsommar i stockholmstrakten. En god vän till maken, och numera även mig, fyllde år. Eftersom han är präst i tullinge (botkyrka församling) så var festen på tullinge gård, där Alice Tegnér bott en gång i tiden. Ni vet hon som bla skrev Majas visa ("när lillan kom till jorden..."). Det var mycket trevligt och vi blev bjudna på en riktigt god mat, bla en tårtbuffé.
På lördagen gick vi på skansen och lyckades bl a titta på söta björnungar mellan regnskurarna.
Min semester började vecka 28 och den veckan försökte jag göra så lite som möjligt. Barnen har ju sommarlov och hur det än är så går det mesta av tiden åt till vardagsbestyr som att laga mat, städa och tvätta. Ett par dagar var de hos farmor och farfar och då passade jag på att läsa böcker och titta på film (bl a
Miss Potter på förslag från
Annie i Annalunda, vilken jag rekommenderar varmt).
En kväll var maken och jag på bio (vilket var sååå länge sedan att de gratisbiljetter vi fått gick ut redan i mars - typiskt!). Vi såg nya filmen med Indiana Jones och den var riktigt bra för att vara nummer fyra i ordningen.
Som familj har vi tagit en tur till Halmstad och tillbringat tre dagar på Gullbrannagården. En härlig familjecamping som jag med glädje rekommenderar. Där träffade vi goda vänner, vilka vi inte sett på länge, och tillbringade mycket tid med dem. Det var verkligen jätteroligt.
Därefter fortsatte vi till Blekinge och hälsade på en av mina bästa väninnor och hennes familj i Olofström. Fick veta av Annie (Annalunda) att det bara var fem mil till henne från Olofström... Oj, vad jag ville åka och hälsa på, men har man familjen med sig, samt redan hälsar på andra vänner så blir det inte lika lätt. Jag åker kommer en annan gång, Annie!!! Längtar verkligen efter att få träffa dig!
En annan av mina bästa vänner, som nu bor i Tyskland med sin tyske make och hans barn, var uppe i Sverige och hälsade på. De hade hyrt ett urgulligt torp utmed Svartån där de kunde bada och fiska. Det var jätteroligt att få umgås med dem då det inte sker så ofta. De hade för övrigt väldigt vackra stockrosor vid sitt lilla torp...
Jag har också hunnit med att fotografera rosorna i trädgården, vilka en del nu har blommat färdigt för i år. Tur man har bilder som består så jag kan bjuda på en
roskavalkad:Först har vi min tidigare omtalade rosbuske Mme Perrier, hög som en basketspelare och bred som en garagedörr, men vacker som en dröm och doftande därefter...
När bilden togs hade den så smått börjat tappa några rosblad, men efter att jag krupit under den och försökt lyfta på hela busken för att kunna sätta dit ett stöd så föll alla blad av, kändes det som.
För att inte tala om hur jag såg ut när jag kom utkrypandes igen... Som en brud efter en bröllopsnatt - rufsig i håret och bh:n full med rosenblad!
Därefter kommer vår röda klängros, The Symphonie. Det är något visst med röda rosor... Passion!
När vi planerade trädgården så var jag inne i en gul period, det var i slutet på 90-talet, och jag föll som en fura för denna ros - Gripsholm. Tycker än i dag att den är vacker.
Buff Beauty är en annan ros som fångade mitt hjärta. En härligt aprikosfärgad skönhet, men sammetsgröna blad.
Nu blommar även Ghislaine de Féligonde, en av mina favoriter, och hennes kompis (de står i samma rabatt) Robin Hood (rosen har ett annat namn, men kallas även för detta).
En annan vacker ros är Westerland. Den planterades också den under perioden då jag gillade starka färger. Det gör jag visserligen fortfarande, men faktum är att smaken pendlar lite fram och tillbaka när det gäller färger och stil. Dock finns alltid en touch av det lantliga med. Ultramodern blir jag aldrig, men
Tricia Guilds lek med färger gör mig många gånger glad.
Nåja, här kommer westernland...
Varje försommar blommar en gammal rosenbuske (som sprider sig kraftigt) med härliga rosa rosor som doftar starkt. Om det är någon som vet vilken sorts ros det är så skulle jag bli glad! Den följde med trädgården och därför har jag ingen aning om vad det är för en sort.
Nu får det vara nog med rosor för denna gången...
Annars har sommaren passerat alldeles för fort. På måndag börjar jag jobba igen och det har jag ingen lust med. Men jag antar att det är en känsla många bär med mig.
Idag ska jag fortsätta titta på utbyggnadsförslaget vi fick från arkitekten igår. Två månader försent...
En sak slår mig varje gång (alla två) vi anlitat en arkitekt - varför ställa så många frågor om hur vi tänkt oss tillbyggnaden om man inte tänker följa några av våra önskemål ändå???
Jag ska presentera eländet för er senare...först måste jag bena ut allt med arkitekten.
Sköt om er kära ni och ha det så skönt som det går i regnet!!
