Visar inlägg med etikett RECEPT. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett RECEPT. Visa alla inlägg

03 mars 2014

lite spridda skurar om sådant vi äter.

 
 
-Varför har ni ingen ekologisk skinka?
Ni har ju inte ens ekologisk yougurt, hur kommer det sig?
 
 
- Åhå, ja det händer väl någongång då och då att någon frågar om sådant där (sådant där?? som om det vore något högst märkligt från en annan galax) . Men det är ju inte särskilt ofta, och då blir inte något vi funderar vidare på (för intressent ligger bara i förfrågan?). Fast vi har ju ekologiska bananer (jamen ni har fulbananer också, som är hårt besprutade och farliga för precis allt och alla. ta bort dem bara och sälj bara ekobananer. för precis samma pris som fulbananerna, för själva sakens skull) Och lite grönsaker (ja, du menar den där hyllan som är gömd, där man inte fäster blicken automatiskt utan måste veta om att den finns där)
 
- Nähä.
 
Och där kunde man kanske ha slutat och tänkt att orkar man diskutera liksom. Men det är det som är grejen, jag orkar. All energi i världen faktiskt när det kommer till detta. Ni vet sådär, så han eller hon mittemot börjar skruva på sig och de bakom himlar med ögonen och suckar högt. Men det bjussar jag på. Värst för dem själva, tänker jag, i längden. Fast ganska mycket värst för oss med, för helt enkelt är det inte att shoppa ekologiskt här i vår stad. 2014, kom igen. Hur svårt kan det vara? Men vi finkammar butikerna och bunkrar lite överdrivet mellan varven.
 
 
 
 
En gång ville någon  skriva en text om mig till en tidning där jag framstods som den med tusen järn i elden och dessutom som den bästa av bullmammor. Det kanske jag kan önska mig till men jag var tvungen att hojta till och be dem att ta bort det där om hur jag rörde i grytorna alltmedans jag plåtade, bloggade och skötte affär. För det är inte sant. Jag är inte den jag önskar där, inte alls faktiskt. Inte för det har med ekotänk att göra. Men rätt ska vara rätt när man bloggar goda saker på bild.
 
 
 
Min man däremot. Han är som önskedröm han. Jag är så sjukt lyckligt lottad för han älskar allt som har med mat att göra. Så har det alltid varit så länge jag känt honom (och det är väldigt länge sedan, mer än mitt halva liv kan man tänka) och till saken hör att det har blivit värre med åren. Eller bättre då. Det finns ingen hejd på det goda.


Våra bästa emaljskålar. Från Betonggruvan . Älskar dem för känslan när jag någon sällsynt gång rör ihop något i dem, fast han som gör det ofta håller med där. Älskar dem för snyggheten, mångsidigheten och den utomordentliga smartheten. Det finns ingen stapelbart i världen som inte är älskvärt.
 
 
 
 
Min man då, han är väldigt förtjust i att laga mat tillsammans med andra. Och finns det ingen skön gäst och ännu mindre en fru så är det en av ungarnas favoritsyssla. De går all in från planering, shopping, lagande, dukning och servering. Jag diskar. Eller plockar in i diskmaskinen. Och mössorna. Min man känner sig hipstrig kan jag tro och Nomi vill inte vara sämre.  
 
 
Lördagslemonad - bättre än läsk kan man tycka
~
Ekojuice av något slag
Bubbligt vatten från sodastreamern
Blanda
 
 

En söndagsfrukost. 


En lördagsdukning.

 
En Viggo som rör i grytorna.


Där står den. Som jag suktade i ett helt år, sen slog jag till där någon gång kring jul. En Vitamix. Ingen billig historia men oh my vilken lyx-blender. Väl värd att spara till. Och jag velade fram och tillbaka, en juicer eller en blender. Så mycket så jag tillsist inte fattade skillnanden men då sa någon att ska du börja så börja med en blender. Och jag ville kunna göra mandelmjölk och på den vägen är det.
 
Smoothies gjorde vi även innan vitamixerns tid men numera har vi skippat yougurten. Men annars tycker jag det är ett sådant strålande sätt för ungarna att börja dagen på.
 
Så allt går i den där, frukt, bär, grönsaker, avakado, chiafrön, superbär och vad man nu kan tycka. För att göra det mer juicigt (eller rinnigt) använder jag färdigpressade ekojuicer, kokosmjölk, mandelmjölk och sådant. Jag fick ett tips för länge sedan om att energiboosta smoothies och det följer ganska ofta, speciellt till kidsen. Knäcka några råa ägg i hela alltet är knepet. De märks inte någonstans kan jag intyga. I hemlighet och vid tröttaste mörkaste vintermorgnarna har jag slängt i både 3 och 4 ägg. Slurp, på ett glas var och kanske en macka.


 
 
Jag är förtjust i att hälla på kokosmjölk. Men har insett att det inte får bli för mycket för då gillas det inte. Ett superknep är dock att blanda i lime när man använder kokosmjölk då får man det lite sommardrinkig sådär. Och is är också ett bra knep om man inte använder frysta bär. Inte för energin skull då såklart utan för att vi gillar när det är lite lagom kylt sådär.
 
 
 
 
Juice Power - Enkla tips om juicer, smoothies och detox.
Green Kitchen Stories - så himla härligt vego. Missa inte apparna. Kommer med svensk kokbok i mars, jag hade den danska (fråga inte varför) och har läst men nu lämnat den vidare och längtar till den svenska.
Simple Green Smoothies - Perfekt på insta när inspon tryter.
 
Tidningen Hunger - Inte för recept utan för viktigheterna.
 
 
 

08 september 2013

äpplen, äpplen...

 
Å! Äpplen!
 
 
Verkar som om någon plockar.
 
 
Hur många äpplen kan man äta på en dag? Jättemånga.
 
 
 
 
Vi gör något...
 


En äppelpaj. Av de finaste.


Men räcker det inte nu?
 
 
I alla fall nu.
 


Det är så himla högt upp till bakar-platsen.


Låt oss tänka. Men det ska väl inte vara så svårt.  
 
 
Bakpulver! Och vad hittade vi här! Blomblad! Och rosor!
 Kan vi få ha det på äppelkakan?
Nähä...

 
Fixa och gegga. Vi är bra på det här!
 


Vi dukar.



Sen bjuder vi alla på fika!
 
 
Jag tror jag bloggar den här äppelpajen varje höst men äsch...
Vi tar den igen...
 
 
ÄPPELPAJ
 
Skala och skiva äpplen. Lägg i en form och strö över kanel och socker. Pressa över 1 citron.
 
Smält 125 gram smör
 
Rör i:
1,5 dl socker
1,5 dl mjöl
0,5 dl havregryn
1 tsk bakpulver

På med hela alltet uppepå äpplena.
Grädda i 200 grader i 30 minuter.
 
Vi brukar oftast göra dubbelt av smeten. Men det beror ju sig på hur stor själva kakan ska vara i slutändan.
 
 
 

09 mars 2012

trick!


Baka är inte min grej. Det är inte det att jag inte uppskattar hembakat. Tvärtom. När det finns hemma hos oss, framför allt för jag har en mamma som förser oss med denna lyx, är det slut inom några futtiga minuter. Det kommer liksom aldrig till frysen som hos andra folk.

Men jag har mina trick. Sådana som får andra att blekna. Nu har jag dock aldrig några fikagäster som jag måste impa på, de gillar mig ändå. Men om det skulle till att bli så får det absolut bli detta recept. Eller om någon av barnen fyller år och önskar, vad gör man inte då?

Och nu var det just det sista som hände. Så det här var vår fredagskväll. Vi färgmatchade hela alltet, drog på oss prickiga förkläden och satte igång. Det gjorde vi förståss inte. Men jag tog fram den ärvda orangebruna Elektroluxen från 1972 och satte igång. Och gjorde världens lättaste imponeringsbullar. Som man lägger i frysen, ogräddade. Och sen en kvart innan kalas, tar man fram dem och gräddar. Så när gästerna ramlar in doftar hela huset sådär magiskt hemtrevligt av nybakta bullar. Och det är just det som är själva imponeringsmomentet. Fast de är dessutom rätt smarriga, om jag får säga det själv.


BULLAR

25 st
25 gram jäst + 2 dl kall mjölk blandas.
200 gram mjukt smör
1 msk socker
ca 6 dl vetemjöl
tillsättes.

Arbeta snabbt ihop till en deg. Kavla ut till en 40x40 cm fyrkant. Skär i fyrkanter som är 8x8 cm.

Sen tar man en fyllning. Kanske mandelmassa, kanske sylt. Men vi tar alltid smörkräm.

75 gram smör
2 msk socker
2 tsk vaniljsocker
blandas.

Lägg en klick på varje fyrkant. Vik alla fyra spetsarna mot mitten. Låt dem jäsa övertäckta i 2 timmar. Och ställ sen plåten i frysen. När de är frysta så plockar man ner dem i påsar. Och när man väl ska slå till att äta dem så sätter man ugnen på 250 grader. Tar fram bullarna, lägger dem i formar. Och gräddar i 5-8 minuter. När de har svalnat så rör man ihop lite florsocker och koncentrerad saft och har som glasyr. Nästan som på låtsats, eller hur?

Om vi nu ändå snackar bakning så öppnar Leilas affär på måndag. Och helt plötsligt kändes mitt bullrecept lite överflödigt. Men äsch, jag gillar dem ändå.

Fin fredagkväll!

11 februari 2012

chokladkräm.



Lördagen till ära ska jag nu receptblogga. Fast det är bara för att små kaffekoppar och polkagrisar är lite fina. Men ändå. En superenkel efterrätt som man egentligen ska ha bär till. Istället för polkagrisar. Men så var det ju det där med att polka är fint. Och ungarna har snöat in på det. Och vad gör man inte.


150 g vit choklad
1 ägg
1 äggula
1/2 dl florsocker
3 dl creme fraiche, naturell eller lätt

bär och florsocker
eller polkagris då

Smält chokladen i micro eller vattenbad. Ägget och äggulan vispas ihop med chokladen. I med florsocker och creme fraiche och rör till en slät kräm.

Häll upp i små glas eller vad man nu har. Det är receptet är egentligen 4 portioner men jag brukar alltid använda små moccakoppar och då räcker det exakt till sju stycken. Och faktiskt är den mängden alldeles lagom. Sen ställer man det hela i kylskåpet i minst en timme. Och precis innan det ska ätas upp proppar man översidan med hallon och sånt. Och strör över lite florsocker. Eller krossad polka, kort och gott.


Och så var det ju det här med små moccakoppar. Jag har mängder. Mormors gamla 
(= mina absoluta favoriter)och loppis. Och oh så bra de är till efterrätter. Finns faktiskt inget bättre. Lagom stora och vackrast i världen. Supertjusiga faktiskt.

                                                                  
This saturdays post is just because a love of small vintage cups. And the colour of a swedish candy called polkagris. So here is a receipt about white chocolate cream with raspberry or polkagris. Depends what you like. The small cups are the perfect thing to put dessert in. They are just right in the size. And a true beauty.

If you follow the link you could see my favorite cups. All the time. They have belonged to my grandmother.

19 augusti 2011

fika.


Jag är kanske inte världens sämsta på att baka, det är bara att det inte händer alltför ofta. Och bakar jag så blir nästan alltid samma. Så bästa vänner… förlåt, det blir samma fika som vanligt. Jag lovar att ändra mig till nästa gång. Eller inte, för det här är fasligt gott.

KARDEMUMMAKAKA
2 tsk kardemummakärnor
1 sockerbit
5 dl vetemjöl
3 dl strösocker
1 msk bakpulver
80 g smör
3 dl mjölk
1 msk kanel
3 msk socker

Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa en kakform. Stöt kardemummakärnorna och sockerbiten i en mortel. Häll i mjöl, socker, kardemumma och bakpulver i en stor skål. Tärna i smöret och finfördela med fingrarna. Häll i mjölk och blanda ihop. I med det i kakformen. Blanda ihop kanel och socker och strö det över kakan. Och så längst ner i ugnen i 35 minuter. Sen kan man ju äta den med vad man känner. Glass, fruktsallad, grädde, bär eller vad vet jag.