Svar på era frågor! Vastaukset kysymyksiinne!

Med ca 800 läsare i dygnet hade jag minsann trott att det skulle komma fler frågor än 8, men kanske ni bara inte är nyfikna, eller så har jag avslöjat allt redan?
Nå anyway- nu ska ni få era svar!

Funderar du på att vidareutbilda dig eller tycker du att du hittat rätt nu?
Svar: Jag är jättenöjd. Är inskriven på vuxenutbildning i Åbo med sikte på yrkesexamen inom fotografering så i princip studerar jag vidare, även om det på grund av logistikproblem just nu sker på distans. Men bransch funderar jag inte på att byta. Inte är det någon dans på rosor att vara entrepenör och frilansare, men själva fotograferandet och skrivandet gör mig lycklig.

Innan du blev fotograf, vad jobbade du med? 
Svar: Jag jobbade 12 år med barn på dagis men hann också med 1½ år som försäljare på Alko (systembolaget  heter det i Sverige). Av hälsoskäl bytte jag bransch. Erfarenheterna från dagisvärlden har jag mycket nytta av i barnfotograferingen.

Tror du att du skulle trivas i den stora världen som modefotograf bland alla kändismodeller och glamour?
Svar: nej, det skulle jag nog inte göra. Det är en tuff och stressig värld och jag jobbar allra bäst när jag får jobba i egen takt. Jag är en stressare av natur och det skulle ju bara bli värre där. Sen är jag ingen glamourfantast heller, mera en jordnära konstnärssjäl som jobbar bäst ensam.

Kan du tänka dig att komma till Åland och hålla kamerakurs nån helg?
svar: Tja, inte helt omöjligt. :)  (Det största problemet är nog utrymmet-och så behövs det projektor o annat..) Men deltagarantalet måste nog vara rätt så högt för att det ska vara värt. (ca 10st kanske?)

Mitt favoritblogginlägg från ifjol?
Svar: Oj oj, nu slängde du en svår Susanna! 300 inlägg, hur lätt är det att välja? Men jag skulle kanske välja det HÄR. Mest för allt det härliga jag upplever med denna man, som jag älskar så otroligt mycket.Tillsammans är vi ett så bra team här i Villa Kamomilla. Han stöder mig i allt och är mitt livs stora kärlek. Tillsammans har vi valt att ändra livsstil och leva hälsosammare, och tillsammans kämpar vi genom vardagen.

Vilka tidningar jobbar du för just nu? Jag är ju frilans så jag jobbar för anybody som vill köpa mina reportage. Men ja, på senaste tid har det varit Avotakka, Jeanne dÁrc Living,  Maalla, Unelmien Talo& Koti, Meidän Talo och den lilla finlandssvenska tidningen Est- Elle. Till Est-Elle gör jag inredningsreportage, personporträtt, lifestyle- och wellnessreportage- ja lite allt möjligt. Jättekul! I nästa nummer av est- Elle har jag hela 11 sidor med :) Under det kommande året kommer några av mina reportage att synas i Drömhem & Trädgård eftersom Toivekoti lades ner.

Varför har du valt att förminska dig som person och yrkesmänniska med att ha "lilla" Kamomilla med i headern? 
Svar: Oj! Jag har inte alls tänkt på att det skulle vara förminskande eller nervärderande. Jag är rätt så liten (bara 160cm över havet) , kallas dessutom Milli för att jag var så liten när jag föddes. I lågstadiet var det en kille som lite gulligt kallade mig för Lilla Kamomilla på ett trevligt sätt, så för mig har det nog bara varit en positiv grej. Sen kan jag ju tolka din kommentar "du är ju alls inte liten"- på många sätt. Tex som att jag är fet? Även om du kanske menar stor som i att ha framgång? Så värst stor i den bemärkelsen ser jag mig inte- jag är nog väldigt vanlig faktiskt. Och så har jag tappat 11 kg så nu är jag inte så bred heller :) hehe
Mycket vanlig är jag och får kämpa för brödfödan precis varje dag.

Använder du blixt när du fotograferar inredningsreportagen?
Svar: Jo, ibland. Men jag föredrar alltid naturligt ljus. Men det finns tillfällen då människor ska vara med i bild och då kan det behövas en blixt för att det inte ska bli rörelseoskärpa. Ibland, då det är mörkt kan kontrasten mellan ute och inne bli så stor så rummet behöver ljusas upp lite. Då använder jag en liten extern fjärrstyrd blixt på stativ med paraply, eller portabla studioblixtar som jag nyligen skaffat mig, men jag unviker blixtar så långt det går, jag föredrar naturljus även i porträtt. Fönsterljus från sidan är min favorit.

Plus o minus med livet i skärgården? 
svar:Hej Anna- såg din fråga först nu- 

Plus är naturen- den finns utanför dörren. Havet- jag bara måste bo vid havet. Egen ro. Hunden trivs, familjen trivs- mannen får odla. Man ser himlen och stjärnorna- vintergatan...
Man kan inte göra impulsköp :)
Frisk luft, ett naturligt förhållande till kretsloppet. (om man är öppen för det)
LANTLIV :)

Minus- har man glömt nåt från affären så är det långt att åka tillbaka. Man kan inte göra impulsköp, reafynda osv ;)
Alla vet allt om alla (men å andra sidan- man känner sina grannar bättre än i ett höghus!!) (vet)

Långa avstånd- allt måste planeras. Alla familjemedlemmar borde ha körkort och egna fortskaffningsmedel för att det skulle löpa bra. 

Finns inga affärer med kläder åt familjen, skolsaker eller annat nödvändigt. 
Dålig nätförbindelse på sina håll (hos oss åtminstone)
Nästan alla jobb= timmar i bil

Ortsborna anlitar mig rätt så sällan faktiskt. Vilket ärtråkigt. De mesta arbetstillfällen har jag i Pargas- 30 km härifrån (porträttfotograferingar) Hemfotograferingarna ännu längre bort.
*********************************************************************************
JA SAMA SUOMEKSI:

Luulin että ksysymyksiä olisi tullut enemmän, mutta ehkä te ette olekaan niin uteliaita- tai sitten olen jo paljastanut kaiken? :D  No tässä vastaukset:

Harkitsetko jatkokoulutusta vai oletko oletko löytänyt oman alasi?
Vastaus: Itse asiassa jatko-opiskelen tälläkin hetkellä, sillä opiskelen Turun Aikuiskoulutuskeskuksessa. Tällä hetkellä tosin etä-opiskelijana sillä meillä on perheessä pieniä logistiikkaongelmia. Suuntana kuitenkin valokuvaajan ammatti-tutkinto, joten alan vaihdosta ei ole kyse- lähinnä vain siitä että saisin sen tutkinnon. Yrittäjyys ja freelancerina oleminen ei ole ruusuilla tanssimista mutta valokuvaaminen ja kirjoittaminen  tekee minut onnelliseksi.

Mitä teit ennen?
Vastaus: olin 12 vuotta päiväkodissa töissä, ja olen ehtinyt myös olla myyjänä 1½ vuotta Alkossa. Vaihdoin alaa terveyssyistä.  Päiväkodintyöstä on nyt jälkeenpäin ollut tosi paljon hyötyä lapsikuvauksissa.

Viihtyisitkö suuressa maailmassa muotikuvaajana glamourin ja huippumallien seurassa?
Vastaus: En varmastikaan. Muotimaailma ja mallien elämä on stressaavaa. Olen itsekin luonteeltani helposti stressaantuva joten parempi näin. En muutenkaan ole mikään glamourhenkinen tyyppi , pikemminkin maanläheinen taiteilijasielu joten parempi näin. parasta jälkeä tulee kun saan tehdä omassa tahdissa, omalla tavalla.

Voisitko harkita valokuvauskurssin vetämista Ahvenanmaalla jonain viikonloppuna?
Vastaus: No, miksi ei. Pitäisi vain olla tarpeeksi osaanottajia (väh 10) ja sopivat tilat.

Viime vuoden lempipostaus ?
Vastaus: No nyt Susanna heitit tosi vaikean! Kolmesataa postausta ja niistä pitäisi valita? No, valitsin sitten TÄMÄN. Perustelen sillä että tämän miehen kanssa saan kokea niin paljon ihanaa ja rakastan häntä niin mielettömän paljon- olemme hyvä tiimi täällä Villa Kamomillassa. Hän tukee minua ihan kaikessa ja hän on elämäni suurin rakkaus. Yhdessä päätimme tehdä kuntoremontin ja yhdessä tsempataan arjen läpi.

Mihin kaikkiin sisustuslehtiin teet tällä hetkellä juttuja?
Vastaus: No, freelanserina teen kaikille jotka vain haluavat ostaa- mutta ihan viime aikoina niin vastaisin Avotakka, Jeanne d`Arc Living, Maalla, Unelmien Talo& Koti, Meidän Talo ja ihan pieni uusin suomenruotsalainen lehti Est-Elle jolle olen saanut tehdä sekä sisustusjuttuja, wellnes- ja lifestylejuttuja ym kivaa.
Drömhem & Trädgårdissa julkaistaan tulevan vuoden aikana muutama juttu jotka alunperin oli määrä julkaista Toivekodissa.

Miksi vähättelet itseäsi ja ammatiminääsi käyttämällä sanaa "Lilla" blogin nimessä ja headerissä?
Oho, en ole kokenut asiaa niin sillä olen pieni (ainakin lyhyt) ja monet tututkin kutsuvat Milliksi (olin pieni syntyessänikin) Ala-asteella eräällä pojalla oli tapana kutsua minua juuri Lilla Kamomillaksi ihan kivaan ja  lempeään sävyyn, joten olen kokenut sen positiivisenä juttuna, en lainkaan vähättelynä. Kysyjä antaa myös  ymmärtää että en lainkaan ole pieni- päinvastoin. Tämänkin voi sitten tulkita miten haluaa- pitääkö hän minua lihavana vai viittaako menestykseen? No, olen ainakin laihtunut 11kg joten varsin leveäkään en enää ole, ja edelleen vain 160 cm merenpinnan yläpuolella. Varsin isoksi nimeksi en itseäni koe, jos hän sitä tarkoittaa. Olen kyllä ihan tavallinen arkinen ihminen jolla on jalat tukevasti maassa. Saan tsempata jokapäiväisen leivän edestä ihan niin kuin kaikki muutkin. kamppailu alalla on kovaa.

Käytätkö salamaa sisustuskuvissa?
vastaus: Kyllä joskus, mutta vain harvoin. Pidän  eniten luonnonvalosta ja ensisijaisesti tähtään siihen. Tulee kuitenkin tilanteita jossa ihmisiä on mukana kuvassa ja haluan välttää liike-epäterävyyttä joten silloin on salama tarpeen. Joskus kun kontrasti ulkovalon ja sisällä vallitsevan valon välillä on liian suuri , on pakko käyttää salamaa. Käytän pientä ulkoista salamaa jalustalla, läpiammuttavalla varjolla, tai studiosalamoita (ihan uudet- vasta muutaman kerran testattu) Suosin luonnonvaloa myös potreteissa. Ikkunavalo sivulta on lempivalo!

Några allvarliga ord...

Andra natten borta hemifrån. Ensam på ett hotell. En lång men rolig arbetsdag bakom och imorgon väntar igen 5-6 timmar ensam i bilen.
Jag får ofta mail om mitt jobb, om fotograferandet och från folk som  funderar på att jobba med det jag gör. Jag kan inte ge några genvägar och jag kan inte säga om det går att lära sig det eller inte. Jag har verkligen jobbat för det här. Inget har kommit gratis. För  4½ år sedan skrev jag mitt första reportage och satte sen ett mål, men vägen var lång och det var INTE GRATIS. Det är inte bara att ta kameran och fota. Om nån tror att jag bara "halkat" in på ett bananskal så har ni fel. Och jag kan inte hjälpa nån annan att halka in på nåt bananskal heller. Fotografering är såå mycket mer än att bara fota. Det är hårt jobb, mest bildredigering och många timmar framför datorn. Man måste kunna en hel del om det tekniska, om  RAW-filer och redigering , om storlekar, packande och  pixlar per inch,  säkerhetskopiering i oändlighet, om vitbalanser och gråkort, om linsförvrängningar och färgkalibrering av skärmen osv osv. Det finns många fotografer som behärskar det tekniska perfekt, men aldrig riktigt får till det, för det fattas känsla. -Och det FÖDS man med- eller så inte..

Och skrivandet? Alla kan inte det, så är det bara. Jag råkar klara av att både fixa det visuella och det skriftliga, det jag har ärvt det av min far, som  hör och häpna- också jobbat inom den journalistiska branschen. Han har bland annat gjort radioprogram för 45 år sedan i skärgården, så när jag gjorde ett reportage i på samma ö skärgården förra sommaren så slöts en cirkel... Det kändes verkligen häftigt! Pappa är också den som fotograferat och tecknat mycket, det minns jag från min barndom.

Själva jobbet är en ketshupflaska. Ibland inget och så kommer allt på en gång. Företagandet är ingen dans på rosor. Hittar du inga hem som intresserar tidningarna, har du ingen mat på bordet nästa månad. Och ingen pension, och inga räkningar blir betalda. För att lyfta en viss lön, måste jag förtjäna in det dubbla beloppet. VARJE månad, för hälften går alltid till skatter och andra utgifter. och så måste utrustningen vara uppdaterad.
Jag älskar mitt yrke, men det är tufft. Och jag får kämpa för att balansera med arbetsmängd och gränsen mellan privatliv och arbete. Det är inte lätt när kontoret är hemma. Men detta är min grej, det känner jag så stark, och jag brinner så för det jag gör!!

Oj så lång text det blev- grattis om  du orkade läsa. Jag ber om ursäkt men jag orkar inte korrekturläsa idag. mini laptopen har minimal text och jag har såå trötta ögon..
Nu undrar jag bara HUR jag ska orka översätta allt till finska? Måste bara orka, för jag får många tack för det.
Ha det gott! Det tänker jag i alla fall. För imorgon (fredag ) åker jag hem och smakar på Villa kamomillas första egna potatisar. Hurra gubben du är bäst!!

Med dagens bild vill jag säga att jag har en ny dyna, inte att jag har små horn i huvudet! haha! Tack för gåvan Ilona!

                                         Kamomilla

 Huh, mistä aloitan, ja miksi kirjoitin noin paljon ruotsiksi? Hirveä työ kääntää mutta taidan yrittää...
Haluan kertoa muutaman sanan työstäni, sillä moni kysyy ja miettii valokuvaajan ja sisustustoimittajan työtä.
Mitään oikotietä onneen ei ole. Itse aloitin jo 4½ vuotta sitten ensimmäisen jutun tekstillä ja asetin silloin mielessäni tavoitteen. Tie on ollut PITKÄ eikä mitenkään itsestäänselvä. Tähän ei pääse hyvällä onnella enkä minä voi muillekaan sitä järjestää. Jokainen on oman onnensa seppä.


Kuvaaminen on kovaa työtä. Se on muutama hetki kuvaamista ja ikuisuus koneen äärellä. Se on RAW kuvien hallitsemista, kuvankäsittelyä, teknistä osaamista, valkotasapainon ja linssivääristymien korjailua, näytön värikalibrointia ja pakkauslaatuja, pikseleitä per inchejä, työnkulun hallitsemista, turvakopioiden loputonta tekemistä, valkotasapainoa ja harmaakortteja... Moni hallitseekin tekniikan mutta jos ei kuvaa tunteella niin sekään ei oikein riitä. Sitä ei aina voi harjoitella, se joko on siinä, tai sitten ei.
Kirjoittaminenkaan ei kaikilta suju. Tai joo, jokainen osaa kirjoittaa, mutta siinäkin on eroja. Itselläni on se onni, että olen isältä perinyt sekä kirjallisen että visuaalisen ilmaisutaidon. Isäni teki radio-ohjelmia saaristossa 45 vuotta sitten, ja kun itse viime kesänä tein saaristojuttua Maalla-lehdelle  samasta saaresta, koin että ympyrä oli sulkeutunut. Hurja juttu! Ja oikeasti muistan lapsuudesta sen, että isä aina kirjoitti valokuvasi  tai piirsi jotain...


Itse työ on yhtä ketsuppi-effektiä. Ensin ei tule mitään, ja sitten kaikki kerralla. Jos en löydä lehtiä kiinnostavia koteja, en saa palkkaa, laskut ei hoidu, eikä eläke. Joka kuukausi on  tienattava tuplasti sen, mitä tililapussa lukee, sillä puolet menee veroihin ja kuluihin, ja osa myös kuvauskaluston pitämiseen ajantasalla.  Jos rahaaei tule, olen tyhjän päällä. Kamppailen pitääkseni yksityiselämän ja työn erillään, sillä niillä on tapa sulautua yhteen, etenkin kun toimisto on omassa kodissa.
Kuitenkin rakastan työtäni. Yrittäjän elämä on yhtä vuoristorataa ja vastoin kaikkia epäilyjäni olen pärjännyt toistaiseksi. -Ja olen onnellinen. päivääkään en vaihtaisi pois.
Päivän valokuvalla haluan kertoa vain sen, että minulla on sarvet päässä...
- Ei vaiskaan!!! Se oli vitsi.. Minulla on uusi sisustustyyny. Kiitos lahjasta Ilona!!
P.S En jaksa oikolukea. Silmät ovat uupuneet raskaan päivän jälkeen. Huomenna kotiin maistamaan Villa Kamomillan ensimmäisiä uusiaperunoita. Rakkaan aviomiehen hurja saavutus! :D

Frågor och svar!

Nåja nu får ni svar på era frågor. Jag besvarar på båda språken, men utförligare på det språk som frågan ställts på.  Förlåt om jag missat nån! Ryck mig i ärmen i så fall! (Det är ju ändå fredag kväll och jag har en lång arbetsdag bakom mig) Förlåt också eventuella skrivfel, det blev ganska mycket text här..
Tässä vastauksia kysymyksiinne- vastaan molemmilla kotimaisilla, ehkä hieman perusteellisemmin sillä kielellä millä kysymys on tehty. Anteeksi jos jokin jäi huomioimatta. Ilmoitathan? Onhan sentään perjantai ilta ja mulla pitkä työpäivä takana... Kirjoitusvirheistä älkää välittäkö pliis..

Corenelia/ Nicole
Du frågande om fototips för amatörer. Tja, ett bra råd kanske är att komponera bilden noga först och sen först knäppa. Fundera hur du vill att bilden ska se ut, och försök föra över det i din bild.  Fota inte rakt mot fönster, då kan inte kameran läsa ljuset. Det kräver övning och kunskap för att lyckas

Valokuvausvinkkejä amtööreille: Sommittele huolellisesti ensin, ja ota kuva vasta  sitten kun olet tyytyväinen. Äla kuvaa suoraan vastavaloon, kamera ei osaa lukea valoa. (esim ikkunaa päin) Vaatii harjoitusta ja osaamista.

Lisette: Det är nog så att fotandet är min grej!!
Olisko mulla muuta unelma-ammattia kuin valokuvaaminen? Ei- tämä on minun juttu!

Peikonlehti: Jag har en Canon 5D Mark II  , 24-70mm 2.8 L USM och 50mm 1.4 (Canons objektiv båda två)

Runkona minulla on Canon 5D Mark II . Sisustuskuvissa käytän yleensä Canonin 24-70 mm L USM :ia ja blogikuvissa usein Canonin 50mm 1.4  valovoimansa takia. Pidän enemmän zoom linsseistä sillä kiinteän 50 millisen  kanssa tulee joskus ongelmia pienissä tiloissa. Seuraava hankinta on Canonin 70-200mm 2.8   L IS USM II. Kalliita vehkeitä, ammattikäyttöön tarkoitetut.

Höperöt:  från anställd till frilans. Ja, det jobbigaste har varit den här ketschupeffekten, att det ibland står stilla och sen kommer allt på en gång. Att dra linje mellan privatliv och jobb kräver karaktär, då kontoret är hemma. Bäst har varit att få göra det man älskar. Och så det, att jag är borta bara några dagar i månaden och resten av jobbet kan göras hemma.

Palkallisesta freelanceriksi. Hyvät ja huonot puolet: Huono puoli ehkä se, että välillä on tosi hiljaista ja sitten tulee kaikki työt kerralla. Vaatii harjoittelua että oppii erottamaan vapaa-ajan työstä kun toimisto on kotona. Parasta on se, että saa keikkailla muutaman päivän kuussa ja tehdä loput työt kotona.

CC- ostbröd jo!!  Juustoleipää kuvassa, jep!

Davina: Jag har jobbat på dagis (kallas väl förskola i Sverige) i tolv år. Slutade för att hälsan inte höll. Jag är reumatiker och har artros i både handleder och vrister. Och så har jag ett diskbråck i ryggen. Belastningen på dagis blev för stor. Dessutom kände jag nog att jag hade något mer att ge. Jag började med att skriva texter till inredningsreportage men när jag fick chansen att skola om mig pga hälsoproblemen så var det genast klart att det skulle bli fotografering. Jag har alltid varit något av en kreativ konstnärssjäl.

Mitä tein ennen?  Olin päiväkodissa töissä 12 vuotta. Lopetin terveysongelmien takia (reuma, välilevynpullistuma ja nivelrikko ranteissa ja nilkoissa) Päiväkodissa rasitus oli liian suuri ja lääkäri kehotti vaihtamaan alaa. Valokuvaus oli luonnollinen valinta sillä olin siinä vaiheessa jo tehnyt tekstiosuuksia sisustusjuttuihin. Olen tavallaan aina ollut jonkinlainen taiteilijasielu..

Elsamarianne: En bok av mina foton vore kul. Det är inte helt omöjligt!
                        Valokuvakirja? Tottakai kirjan tekeminen olisi kivaa, ei mitenkään mahdotontakaan..

Ninette:  Jo, jag kommer att visa hur gubbens trädgårdsprojekt framskrider!!
                Kyllä, saatte seurata miehen puutarhaprojektia- ihan varmasti!

Kaisa: Golvens färg är Betolux golvfärg, ljusgrå. Har inte numret, det har ändrat sen dess.

          Meidän lattiat on maalattu Tikkurilan Betolux lattiamaalilla. Sävy vaalean harmaa, koodi on vaihtunut joten sitä en osaa sanoa.

Pepparkakshuset:  Jo, jag bor i Finland. Men jag är finlandssvensk, född och uppvuxen här. ( Sådär som Mark Levengood)  Finland är ju tvåspråkigt så vi har svenskspråkiga skolor här. Vissa orter i Finland är nästan helt svenskspråkiga. Jag har alltid skrivit på svenska, men i något skede tyckte jag att jag hade så många finska läsare också, att det kändesrättvist att skriva på de båda inhemska språken.

Jep, asun Suomessa, mutta olen suomenruotsalainen. Minusta kaksikielisyys on suuri rikkaus. Minulla on jo niin paljon lukijoita että tuntuu reilulta kirjoittaa molemmilla kotimaisilla.

Hemma hos Ingeborg, Lotta:  Min favorit är nog fortfarande Lantliv, även om stilen har förändrats. Men jag gillar layouten, helheten och de vackra bilderna. Jag tror att Hem ljuva Hem är en tidning som inte alls känns intressant. Avotakka gillar jag ur yrkessynvinkel, då de verkligen fördomsfritt tar in en massa olika stilar. Det finns nåt för alla.

Sisustuslehdistä... Suosikkina Lantliv edelleen, koknaisuuden ja kauniiden kuvien takia. Vähiten minua kiinnostaa Oma Koti Kullan Kallis- lehti. Työsää Avotakka on suosiikki, pidän monipuolisuudesta. Jokaiselle löytyy jotain.

Juanita:  Om jag har en ledig dag så städar jag (för det hinner jag aldrig annars) eller så flyttar jag om och inreder. Eller fotar bloggbilder! jag måste fota varje dag, annars får jag abstinens... ;)   Loppisar, nej det finns inte så många här i alla fall. Det är Åbo då, Manhattan och Länsikeskus

Jos minulla on vapaapäivä... Siivoan, sisustelen ja kuvaan blogikuvia!

Anonyymi:  Fotoråd för barn- och familjebilder.... Jättesvårt att ge råd... Kanske undvika starkt solljus, kontrasterna blir för hårda. Valet av objektiv beror på tillfället.  Första bilderna blir oftast stela, fota på en stund och låtsas inte om det. Förr eller senare slappnar de av och du får bättre bilder.

Valokuvausneuvoja lapsi- ja perhekuvauksiin... Huh, nyt tuli vaikea!!  Vältä suoraa kovaa aurinkovaloa, kontrastit ja varjot ovat liian rankkoja. Linssin valinta riippuu tilanteesta. (tarvitaanko valovoimaa, zoomia ym. ) Pitää myös muistaa että kamera ja linssit eivät niitä kuvia tee, vaan kuvaaja määrää pitkälti miltä lopputulos näyttää. Pitää vain harjoitella ja harjoitella... Ensimmäiset kuvat ovat yleensä aika jäykkiä, sen takia ettei kuvattava varmastikaan tunne oloaan mukavaksi alussa.. Älä välitä siitä, jatka kuvaamista ja anna kuvattavan/ kuvattavien  rauhassa tottua tilanteeseen. Lapsikuvauksissa koen hyödyksi sen että ole ollut 12 vuotta päiväkodissa töissä. Osaan höpöttää lasten kanssa kaikenlaista, ja lasetnhoitoalla kehittyy on aika hyvät hermot ;) Pitkäjänteisyyttä pitää olla, ja neuvottelukykyä. Mikään ei mene lapsikuvauksissa käsikirjoituksen mukaan. Pitää improvisoida!

Vardagspärlor: Var jag får tips om alla hem? Bra fråga! Jo, jag läser massor med bloggar. Kiva att få göra sånt på arbetstid, men på sistone har jag ju inte hunnit... alltid lite stressande- var ska jag hitta nästa (ibland nästan panik) och ska nån tidning bli intresserad? Sen har det börjat droppa in lite förslag mellan varven, och så tipsar folk om sina bekantas bekanta...När jag är ute på keikka kan det komma fler tips. Utan nätet skulle jag nog inte klara det här. Jag har svårt att förstå hur man gjorde detta förr, men å andra sidan fanns det inte så mycket tidningar då heller.. Men alla som är modiga får ta kontakt!!

Mistä löydän kuvauskohteita? Hyvä kysmys!! Luen blogeja, jotkut myös ottavat itse rohkeasti yhteyttä, ja toiset antavat vinkkejä tuttavien kodeista. Saatan myös saada kuvauskohteen kautta uusia vinkkejä. En tajua miten tätä on voitu tehdä ennen nettiaikaa... Mutta toisaalta silloin ei näitä lehtiäkään ollut niin paljon.

Min skattkammare:  Hjälp! Det här blev svårt! Borde komma med nåt himla smart här.... Men sådär inredningsmässigt så är det väl Ernst. För hans mångsidiga kunnande och otroliga energi!  och så Ylva Skarp, för hennes härliga inredningtsfilosofi - "Ett övermatchat hem känns opersonligt och ängsligt" 
Bra sagt!!

Tunnettu henkilö jota ihailen...Nyt pitäis sanoa jotain fiksua.. Noin sisustusmielessä vastaisin että  ruotsalainen sisustaja/ muotoilija whateverjakaikkea-persoona Ernst Kirschteiger. Ja Ylva Skarp jonka mukaan liian stailattu ja liian täydellinen  koti viestii epävarmuutta ja persoonattomuutta. Hyvin sanottu!

Sista chansen!!

Sista chansen att delta i utlottningen, på fredag kl 18 finsk tid går tiden ut! Du kan delta  HÄR !!och sista chansen att ställa mig en galet nyfiken fråga!! Fråga HÄR!

Viimeinen mahdollisuus osallistua arvontaan! Osallistumisaika päättyy nyt perjantaina klo 18!! Voit vielä osallistua TÄÄLLÄ
 Ja viimeinen mahdollisuus kysyä hassun uteliaita kysymyksiä myös perjantaihin saakka! TÄÄLLÄ

Vad äter jag till frukost?..och annat viktigt att veta

Nu tänkte jag ha frågestund. Varsågod! Fråga vad ni vill!! Jag svarar på allt utom smaklöst närgående frågor om mitt privatliv, eller om  affärshemligheter heh! Passa på nu!
Jag svarar på alla frågor i ett skilt inlägg på fredag !

Mitä syön aamupalaksi?...tai muuta tosi tärkeää tietoa ;)
Nyt saa heittää kysymyksiä! Ihan mistä vaan! Vastaan kaikkiin kysymyksiin (paitsi kohtuuttoman  henkilökohtaisiin  kysymyksiin jotka koskevat yksityiselämääni tai kysymyksiin jotka liittyvät liikesalaisuuksiin) hehe! ;)
Vastaan kaikkiin kysymyksiin perjantaina!

Bloggens utseende

Jag får många frågor om utseendet på bloggen, så jag passar på att besvara en del av dem.

 Eftersom jag jobbar som fotograf, har jag både tillgång till photoshop, och kunskap om en del av redigeringens och bildmainpuleringens underbara magi. Denna pepparkaksbild tex, är manipulerad- den vänstra pepparkakan är tagen från ett annat foto, taget vid samma tillfälle. Lyckades jag lura dig?

I PS fixar jag mina bakgrunder som sen laddas upp som en bakgrundsbild på bloggen. Mina headers gör jag av sammanfogade bilder och olika textfonter och penslar i photoshop. Om jag förstått rätt så finns det en hel del andra bildredigeringsprogram där man kan göra såna headercollage. Många av dem går att ladda ner gratis, men jag känner inte till vilka det är.

Jag har också ett billigt enkelt ritbord, med vilken jag gjort min namnteckning och som jag kan rita figurer på bilderna med. Ganska svårt är det att få det snyggt faktiskt! Ritbordet ser ut som en musmatta med penna till.

(Snöflingan jag har på bilden före namnet är en photoshoppensel, namnet är gjort med ritbordet och copyrighttexten med textredskapet. sen är allt sammanfogat till en enda penselstämpel som jag kan använda flera gånger. Snöflingan i nedre hörnet är en bild som jag laddat ner till PS gratis från en sida med sk freebies)

I övrigt så har jag bloggers vanligaste funktioner, mallen Simple och med egna val av bakgrund, textfärg, font osv. Så är det bredden på spalt och sidospalt som avgör hur det ser ut. Såhär går det alltså till. Tack vare mitt yrke vet jag vad jag ska göra. Men lätt har det inte varit. Kunskapens väg är lång och krokig och inget kommer gratis!

Idag har jag en ny look på bloggen. Juligt ska det vara, vi närmar oss med stormsteg nu! (vilket jag inte fattar för jag hänger liksom inte alls med i år)

På lördagen hittar du mig och vännen Ninette på Gamla Malmens julmarknad i Pargas! Kom gärna fram och säg hej!

Saan usein kysymyksiä blogin ulkonäöstä, joten ajattelin laittaa myös tänne vähän juttua siitä. Teen taustat ja headerin aina photoshopissa. Valokuuvaajana minulla on tarvittavat ohjelmat ja taito käyttää niitä. Esim ylläoleva piparkakkukuva on manipulaatio- ne olivat kahdessa eri kuvassa josta syväytin iskän piparkakun sinne äidin piparkakun viereen... Ai ai mitä fuskua! menitkö lankaan?

Ymmärtääkseni netistä löytyy ilmaisohjelmia joilla voi tehdä pientä kuvankäsittelyä ja kollaaseja mutta niitä en oikein tunne. Käytän Photarissa erilaisia siveltimiä ja fontteja, ja signeerauksia varten minulla on käytössä halpa piirtopöytä jonka käyttö on yllättävän vaikeaa. Blogimallina minulla on bloggerin "Simple" jossa omat värivalinnat, fontit sun muut. Palstaleveyden saa sieltä myös säädettyä.

Näin se siis  onnistuu. Opettelu on ollut mutkikas prosessi sillä mikään ei ole ilmaista tai itsestään selvää.

Tänään blogi saa uuden jouluisemman ilmeen- lähestyyhän se jouluaatto jo hurjaa vauhtia! Itse en oikein pysy menossa mukana- olen harvinaisen lamaantunut tänä vuonna!

 Lauantaina kuitenkin löydät Ninetten ja minut Vanhan Malmin markkinoilta Paraisilla. Tulethan ja nykäiset hihasta jos satut näkemään meidät!

Svar på era frågor

Nåja, nu ska ni få svar på era frågor! :)

Vad fick dig att börja blogga?
Under slutet av byggtiden lusläste jag inredningstidningar och ramlade över några bloggtips. En av dem var Vintage Johannas blogg och via hennes blogg hittade jag många andra bloggar. Bloggvärlden är som ett gigantiskt spindelnät där man kan söka sig fram till all världens intressanta bloggar. Jag blev sugen på att testa själv, och startade Lilla Kamomillas Villa strax efter att vi flyttat in i vårt hem. Det första inlägget gjorde jag den sista oktober för tre år sedan, så snart blir det fest!
Vad studerar du- och var studerar du?
Jag fick chansen att skola om mig då min hälsa svek mig. Nu studerar jag fotografering på Paasikivi-Opisto ute på ön Kakskerta nära Åbo. Det är en grundkurs där man lär sig allt från digikamerans teknik, att uttrycka sig genom bild, att redigera sina bilder med olika program och en del annat nyttigt. Jag strävar till att kunna göra reportage helt på egen hand efter det. :)
Är Svante din första hund och har du varit med honom på valpkurs?
Ja, Svante är min första hund. Jag hade lovat mig själv när jag var liten- att när jag blir vuxen så ska jag ha en hund. Svante är min 40-årspresent till mig själv. :) Vi har inte varit på valpkurs, vi hade inte möjlighet till det. Jag hade gärna gått om det varit möjligt. Jag visste att terriers är envisa och testar en, men inte HUR envisa de kan vara. Han testar ständigt gränserna, sådär som ett trotsigt barn ;)
Vad håller dig igång?
Ja.. vad ska jag svara på det? Kanske kroniskt sjuka människor har en extra dos envishet för att orka? ;) Jag har ofta ont, jag orkar inte hålla samma motionstakt som friska människor, jag har fått ge upp mycket jag tycker om (som tex skedsmycken och luffarslöjd) och det är jättetråkigt. Men samtidigt känner jag att om jag inte håller igång så har jag ju gett upp inför mina sjukdomar. Och det vill jag inte!! Det finns så mycket kul saker som jag vill testa! Jag är öppen för nya ideer, nyfiken och väldigt levnadsglad och entusiastisk. Jag utmanar ofta mig själv men ställer tyvärr ibland ganska hårda krav på mig själv. Men jag vill inte känna mig sjuk, jag vill försöka leva normalt och det är väl det som driver mig. Men ibland måste man ge upp, som när jag bytte bransch- men det har bara fört gott med sig!
Hur hinner du med allt?
Tjaa, nej det gör jag ju inte! Men jag är rapp i vändningarna, när jag vill något driver jag igenom det med fart.(envis som synden) Jag kan nog vara lat också, när det gäller saker som är mindre kul... Jag skulle kanske säga att energi, snabbhet och bra planering är det som får mig att hinna med så mycket. Jag vill ju en massa.... En annan orsak är väl att jag mycket sällan ser på tv. Det blir mycket tid över då. På senaste tid har studierna tagit över en hel del och jag märker att jag faktiskt inte ens med god vilja kan hinna med allt. Det är bara att acceptera. Nästa år är läget ett annat.
Hur håller man allt rent? Tja, jag kanske inte har så rent? ;) Nej skämt åsido, jag är inget städfreak men när jag dammsuger så får väl prydnadssakerna sig en omgång också.. Det blir inte så dammigt hos oss och blir det så springer jag ett varv med microfibertrasan så är det ok igen. Vårt hem är relativt litet faktiskt så det är inte så mycket att städa. (det ser stort ut på bild men är faktiskt inte större än 150 m2) Vi dammsuger 1-2ggr i veckan och jag torkar damm från alla större ytor en gång i veckan. Småprylar och pynt torkar jag inte lika ofta.
"Bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete".. ett av de bästa motton jag vet! :)
Vilken är din favoritblogg? Helt klart den svåraste frågan!! Men jag vill nämna http://nordingarden.blogspot.com/ och http://imittparadis.blogspot.com/som klara favoriter som hängt med länge...De är närmast min egen stil kanske? Jag följer med ett hundratal bloggar som alla är intressanta på sitt sätt!

Sådärja! Nu var det klart! Har ni fler frågor så kläm ut bara.

PS. Ingela: Hoppeligen snart och ofta :)

Kamomilla

Ja suomeksi:)
Miksi aloitit bloggaamisen?
Talon valmistumisen aikoihin luin ahkerasti sisustuslehtiä ja löysin muutaman blogiosoitteen. Luin sitten niitä blogeja jonkun aikaa ja mietin että uskaltaisinko minäkin? Aloitin Villa Kamomillablogin lokakuun viimeisenä päivänä 2007. Olimme silloin asuneet talossa kaksi viikkoa ja postausaiheita riitti... Kohta juhlitaan blogin kolmevuotis-synttäreitä!
Mitä opiskelet? Opiskelen valokuvauksen perusopintolinjalla Kakskerrassa, (Paasikivi-opistossa) ja viihdyn erinomaisesti. Tavoitteena on pärjätä freelancerina omin päin ensi keväänä. Sisustusjuttuja siis, kokonaisuudessaan.
Onko Svante ensimmäinen koirasi ja oletko käynyt pentukurssilla?
Jep- Svante on ensimmäinen koirani mutta tuskin viimeinen. :) Emme käyneet pentukurssilla- se järjestettiin toisella paikkakunnalla eikä aika kerta kaikkiaan riittänyt siihen.
Mikä pitää sinut vauhdissa?
Terveyteni ei ole mitä parhain, ja olen monesta joutunut luopumaan sen takia. Uskon kuitenkin että kroonisesti sairailla ihmisillä on ylimääräistä itsepäisyyttä mikä saa jaksamaan. :) Olen elämänmyönteinen, itsepäinen ja utelias ja kai se sitten on syynä tähän intoon... Haluan testata uusia juttuja, olen utelias ja periksiantamaton ;) Sinä päivänä kun hyväksyn sairauteni voin yhtä hyvin heittää pyyhkeen kehään...
Miten ehdit?
No, hyvä suunnittelu, nopeus ja itsepäisyys takaavat kai sen että ehdin tehdä kaikenlaista. En juurikaan katsele telkkariakaan ja silloinhan jää ylimääräistä aikaa. Nyt opinnot vievät hirveästi aikaa joten joudun hyväksymään sen että jokin muu jää syrjään hetkeksi.
Miten pidät kaiken siistinä? No, ehkei minulla olekaan aina niin siistiä? ;) Imuroin 1-2 kertaa viikossa ja silloin huitasen imurilla noita koristeitakin. Pölyt pyyhin isommilta pinnoilta kerran viikossa mutta kaikki krääsä pyyhitään harvemmin. En ole mikään siivouskriikki, en todellakaan...
Lempiblogi?
No niitä on monta! Ehdottomat kestosuosikit ovat http://nordingarden.blogspot.com/ ja http://imittparadis.blogspot.com/. Ovat kai lähellä omaa tyyliäni. Seuraan blogeja ahkerasti ja listallani on about sata kappaletta. Kyllä siihenkin saa aikaa uppoamaan...

Että silleen! Saa kysyä lisää jos haluaa. :)
Kamomilla

Frågor och svar!

Halloj på er i värsta höstrusket! Hur står det till med er?
På med yllesockorna och vantarna så biter inte kölden så illa.. Om det är någon som är intresserad av långsockor och vantar så kan jag berätta att det kommer upp några exemplar till salu på bloggen nästa vecka- min mamma har varit flitig med stickorna och garnet och vill gärna dela med sig! Håll alltså utkik!

Sådär annars tänkte jag att ni nu ska få ett tillfälle att ställa mig frågor. Vad helst ni bara vill veta om bloggen eller mig- jag svarar på alla frågor på lördag i ett separat inlägg. :)
Kamomilla

Ensi viikolla blogiin tulee myyntiin äitini tekemiä sukkia ja lapasia- jos kiinnostaa niin pidä silmät auki! :)
Nyt ajattelin antaa teille kaikille mahdollisuuden kysellä minulta ihan mitä haluatte. (siis minuun tai blogiin liittyvää) Lupaan vastata kaikkiin kysymyksiin lauantaina erillisessä postauksessa.

Kamomilla