aurora borealis

Luleå, oktober 2018. Bilderna tagna med med halvdan kamera i mobiltelefon.

vårstädning på altanen

Årstiden tickar långsamt på mot våren. Temperaturen stiger sakta och nätterna är inte längre krispiga av frost. Så ska våren komma, långsamt och milt. Tillbaka i New York. Växterna på altanen kläs av och jag kan äntligen avgöra vilka plantor som klarat fyra snöstormar och några av de kallaste veckorna på östkusten på flera år.  

Kaprifolen har klarat sig över förväntan. Den har växt sig grön under frostskyddet och är redan full i knoppar. Fler än jag kan räkna.

 Den asiatiska liljan har också överlevt. Lökarna har nog mått bra av kylan och bristen på regn. Hoppas att de innehåller tillräckligt mycket näring för att blomma igen.

Så till de stora krukorna. Två av fyra hortensior spirar, de härdiga och stora varianterna. De två andra är stendöda. Nu börjar det kanske roligaste av allt, att leta nya plantor. Jasminplantor har redan beställts på nätet. Imorgon ett besök på plantmarknaden nere vid Union Square för att se vad de har där.

 Slutligen: stolar, bord och soffan är avtäckta och spolade. Efter det en kort tepaus. Resten får stå tills imorgon.

 Tekopp Mason's "Fruit Basket Green", te Mariages Frères Ruschka.

I bakgrunden mynta, salvia och jordgubbsplanta. De och buxbomen verkar klara det mesta.

brittsommar

Det är som vackrast den här tiden på året, innan den riktiga kylan anländer till NY. Riktig brittsommar i helgen: temperaturer över 30 grader utlovas. Men  luften är torr och frisk efter en kvav och fuktig vecka då stormen José snurrade utanför Long Islands kust.

 Ränderna går aldrig ur - och torkar fort i den torra höstluften.

Den här årstiden står solen så lågt att altanen är i skugga redan från morgonen.

Ett gäng hyllvärmare till kaffet.

Det milda vädret får kaprifolen att blomma igen, prästkragen och jasminen likaså.

Vildvinet har helt tagit över  vita hyllan.

 Ät mig inte (?) annonserar vildvinets bär/frukt - skulle aldrig falla mig in när de tagit den färgen. 

Årets sista sensommardagar i NY, innan jag återvänder till Sverige för tre veckors jobb, ska jag tillbringa  utomhus. Först brunch nere i the Village, sedan grillning på altanen i kväll. Mental påfyllnad innan höstrusket anländer på riktigt.

september på altanen

September i New York: mulet och ganska kallt. Hösten gör sitt intåg.

Filt för kyliga eftermiddagar.

Årets sista rosé dricks inomhus

Basilikan har gått i blom. Det glädjer både honungsbin och humlor.

Jordgubbsplantorna har skjutit skott. 

Trädgården går i ljuvliga höstfärger.

Och mitt i förfallet och förmultningen, nya knoppar.  En påminnelse om att september i New York knappt räknas till hösten. 

nya bokhyllor

Tråkigt att börja ett inlägg med att påpeka att jag egentligen inte hinner skriva något här, men så är det. Vill ändå lägga upp något lätt bokrelatrat. Hektiska veckor på jobbet i norra Sverige - fast en snabb sväg ner till Småland hann jag med för att skruva ihop bokhyllor till de böcker jag inte tagit med mig till New York och som istället åkte med flyttlasset till mammas hus.

 Efter flera timmars slit var de äntligen monterade! Vita billyhyllor med glasdörrar matchar (?) den redan väldigt vita inredningen i huset. Förra ägaren målade allt vitt. När hon inte målade det svart. Men jag gillar det, en ren kanvas liksom. Hann också fylla några hyllor, men glömde ta bild.

 Högt i tak. Sängen är just nu bäddad enbart för katterna, men tanken är att jag så småningom ska sova här när jag är på besök. 

Fransk balkong och möbler som inte fyller något riktigt syfte ännu.

Ett slitet skrivbord och en syréngren.

fint besök på altanen

När jag planerade vilka växter jag skulle ha på altanen i våras hade jag två mål. Att locka fjärilar till altanen, men kanske också den minsta av fåglar, nämligen kolibrin. Det sista trodde jag egentligen inte på själv, för varför skulle en sådan liten fågel söka sig ända upp till trettonde våningen i den här stendjungeln? 

i brist på egen bild - Kalle Anka

Så, idag. Sista morgonen i New York innan hösten. I eftermiddag tar jag flyget till Sverige. Klockan är sju och jag dricker kaffe på altanen innan solen hunnit stiga över hustaken. Och plötsligt en rörelse i ögats utkant. Är det en fjäril? En stor humla? Nej, det är en kolibri! En liten grågrön rackare, med ryckigt flygmönster och snabbt slående vingar, letande nektar bland plantorna. Och den kvittrar! Någon kamera hade jag så klart inte med mig men jag hade nog inte lyckats fånga den ändå, för efter att ha sett mig drog den rätt snabbt. Men vilken ljuvlig avskedsgåva och så fint avslut på sommaren.

p.s. på trädgårdsbloggen 66 Square Feet finns bilder på kolibris i Brooklyn och Harlem. Mycket lika den som besökte mig.

sensommar

Dags för en smärre bildkavalkad igen. Jag  är så dålig på att uppdatera bloggen för tillfället.

 Plantorna på altanen är som vackrast nu. Augusti flödar över.

 Krassen gulnar. En antydan om vad som kommer.

Vanilj och jordgubbar

Den blommar!

 Inviger fyndade coupeér (Waterfords Sheila): laxrosa champagne och färdigfixad räksallad från Prêt à Manger. Lite upstairs and downstairs, sådär.

Inför hösten och mörkret

Light in August

Regnet störtar ner, himlen är skymd och dagsljuset dämpat. Inomhus doft av vedeld (fuskar med Diptyque). Plötsligt ändrar dagen karaktär, blir klar och skarp. Molnen har skingrats. Ljus i augusti.

mitt sommarrum

Den bästa tiden på dagen är kanske morgonen, när luften fortfarande är disig och de långa skuggorna  svalkar. En lätt bris. Jag går ut med kaffekopp i handen och bokhög under armen. 

I skuggan trivs Bostonormbunken och Albertagranen, precis som namnen antyder.

Jag slalomläser prisade romaner och en gammal Kim Harrison. Mer om dem senare.

 Kaprifolen växer så det knakar, snart är den högre än Chryslerbyggnaden. Men den vägrar att blomma. Kanske beror det på värmen, kanske blommar den först nästa år.

Och på tal om kanske, kanske är skymningen istället den bästa tiden att sitta ute. När solen börjar gå ner och luften fortfarande är varm. Då är det för mörkt att läsa. Istället dricker jag rosévin på is, slår upp tilltugg och tittar på en film.

Ibland är filmen en tv-serie. Tredje säsongen av Broadchurch, t.ex.

 Jasminen öppnar sig och sprider väldoft i mörkret.

Solcellsladdade spotlights kickar in när mörkret slutligen faller. Och altandörrarna kan äntligen slås upp. Men jag sitter kvar ute länge, länge till. 

trädgården går i purpur