Den här veckan bjuder på den svåraste Tematrio jag någonsin upplevt. Kinesisk litteratur, uppmanar Lyran. Inte mitt specialområde. (Och av lite olika anledningar är det lite pinsamt att jag är så ointresserad.) Jag rannsakar mitt minne, min bokhylla och min läslogg och skrapar ihop detta magra resultat:
Vilda svanar av Jung Chang. Kinesisk 1900-talshistoria. Författaren skildrar tre generationers kinesiska kvinnors liv. Mormodern var konkubin till en general. Modern arbetade för Mao under revolutionen och steg i graderna. Och berättarjaget som genomlevde kulturrevolutionen. Jag berördes mycket av den här boken när jag läste den för många år sedan, men min dåvarande kinesiska arbetskamrat hade många invändningar mot boken.
Joy Luck Club av Amy Tan, som handlar om kinesiska invandrare i Amerika. Även detta är en berättelse om mödrar och döttrar, om svårigheten att anpassa sig till en ny kultur och samtidigt bevara sina rötter. Och så spelar de mahjong hela boken igenom.
Tecknens rike. Cecilia Lindqvists vackra bok om kinesiska tecken, som förresten fick det allra första Augustpriset 1989. En av de vackraste böckerna i min bokhylla. Och ja, jag har läst en stor del av den. Faktiskt.