välkommen till min nygamla blogg!

 

Jag har flyttat min blogg till en ny plattform - ni kommer säkert att känna igen er i det mesta men adressen är ny. Välkomna dit! 

www.ochdagarnagar.se

en bättre sorts tisdag

De bästa nätverksmöten som finns är de som blir av och äntligen lyckades vi få till en träff för att prata jobbet och livet. Snälla J och P lånade ut sitt paradis i kolonin och september skämde bort oss med en ljuvlig kväll. Som överraskning kom lilla barnbarnet på besök också och såklart stal hon hela showen. 

matchdag - stället är på!

Två flickor tre veckor gamla. Liten likhet finns! 

Judith tränar öga - hand koordination för fullt och självklart är hon klädd vit och blå! 

Jonna på utflykt till Amundön, tre veckor gammal.

en resa i tiden - Äskhults by

Fantastiskt vackert betade och hävdade marker omgivna av stenmurar. 

Judith på museum - tre veckor gammal

Äskhults by ligger i Fjärås några mil från Kungsbacka och i onsdags gjorde vi en utflykt dit. Det var extra fint att besöka den oskiftade allmogebyn eftersom min mormorsmor Almas barndomshem låg i Ölmevalla bara några mil därifrån och hon växte upp i en bondstuga lik den som vi kunde besöka (text finns här). Äskhults by har ett gediget program med guidade turer, trädgårdsvisning och olika verkstäder som man kan delta i. Runt om finns fina vandringsleder och blir man sugen på fika så finns där fik med hembakt. Jag drack enbärsdricka från Byaregårdens brygghus som smakade som i min barndom. Bara det!

lemonad med råsocker - läskande!

Dagens läsplats. 

Häromdagen pratade jag med en vän i telefon och hon sa, mycket riktigt, att jag inte längre skriver så mycket om vardagslivet här på bloggen. Hon saknade det. Bilder från min vardag finns allt som oftast på Instagram, dit är alla välkomna men har man inte Insta så så ska jag försöka att posta en vardagsbild då och då här också. Bilder på det bedårande barnbarnet har ni förstås redan fått men kanske vill ni ha ett recept på en läskande lemonad också?

Jag gör min med råsocker, därför blir färgen lite gulbrun. Han man vitt socker så blir den härligt citronfärgad.

Koka samman en sockerlag med lika delar socker och vatten. Jag kör 2 + 2 dl. Låt den svalna. pressa under tiden 4 citroner och se till att inga kärnor kommer med. Blanda ihop och häll upp på varm och ren flaska. Vid servering späd med vatten eller bubbelvatten, ha massor av is och en myntakvist i glaset.

Jag firar lite idag eftersom jag i morse gjorde klart alla spröjsen till stugans fönster. Det har varit en renovering som tagit tid: ta i sär - limma och byta ut trä och torka med tvingar - byta ut fjädrar (som skulle beställas från leverantören) - skrapa - olja - måla tre lager och voilá. Nu väntar karmarna nästa år. Det var i sista semesterminuterna som det blev gjort. Jag är nog sådan som jobbar bäst med en deadline ...

få se om hundarna är snälla ikväll - repris

Sommaren har bjudit många fina prat. Marie-Louise Ekmans tycker jag att ni ska lyssna på! 

Jag kör en repris på hennes fina bok som jag ofta tänker på. 

repris från måndag 31 december 2018

få se om hundarna är snälla ikväll - Marie-Louise Ekman

Jag står och diskar ur några av alla de tomma vaniljglassburkar som invaderar mitt skåp och i hallen står två fulla kassar med utsorterade kläder samtidigt som jag lyssnar på Marie Göranzons helt fantastiska uppläsning av Få se om hundarna är snälla ikväll. Marie-Louise Ekmans dagbok från 2011 - 2012 är en vacker och lågmäld dokumentation över några månader då hennes man G blir mycket allvarligt sjuk i cancer. 

Genom hennes korta, precisa och allt mer innerliga anteckningar få jag följa hennes och G s resa genom en sjukdom och ett sjukdomsförlopp som jag allt för väl känner till. G diagnosticeras och genomgår en operation som leder till komplikationer, smärtor, infektioner och leversvikt. Ekmans text kommer mig så nära och det blir som en sammanblandning mellan mina minnen och hennes. Detaljer som konsistensen på laktulos och den ständiga kampen för att äta tillräckligt många kalorier, de otäcka morfinmardrömmarna som skapar nattskräck och trösten i rutiner när inget går att förutsäga. En biskvi, en semla eller en mazarin ger kalorier som är livsavgörande, citron-Snapple och vaniljglass. Jordgubbar och den pulserande luftmadrassen som skall förhindra liggsår och vars pump gör att det aldrig är riktigt tyst. 

Berg och dalbanan mellan hopp och nattsvarta bakslag och längtan efter att ha någon som sover bredvid, ligger bredvid. M-L Ekman beskriver sin förvirrade man som hon måste stänga in med sängens grindar på natten för att han inte ska trilla ur, han liksom M vill rymma från det som skrämmer honom i sömnen och vi måste vakta dygnet runt. Hur logistiken och kontakterna med sjukvården blir ett heltidsjobb, slangar och påsar blir vardag och hur leversvikten leder till en förvirring som gör att den som är sjuk blir totalt oförmögen, som ett mycket litet barn. När jag läser så inser jag att vi är många som delar samma erfarenheter. Så synd att det inte var någon som berättade det när vi var mitt i det. Då var jag ensam. 

Att vårda en svårt sjuk person i hemmet innebär ett ständigt improviserande och det enda man som anhörig önskar är att den som är sjuk skall vara så lite orolig som möjligt, känna sig så trygg och smärtfri som det bara går. Jag var bokstavligen grindvakt. Vi hade inte alls lika positiva upplevelser av sjukhusvistelserna som M-L och G och mötte så många olika läkare, M låg i stökiga fyrbäddsrum och likt G hamnade han på en post-op avdelning under lång tid vilket kanske inte var den bästa platsen så här i retrospektiv. Målet var hela tiden att åka hem där vi hade stor hjälp av ASIH och ärligt talat hade jag nog inte orkat läsa just den här texten i våras men för alla som arbetar i cancervården, som har en anhörig som de följt genom sjukdomen eller som bara vill läsa en mycket gripande skidring av hur kärleken påverkas av dödens närvaro så kan jag varmt rekommendera Få se om hundarna är snälla ikväll.   

Glassätande krumelurer tecknade av Stina Wirsén,
stjärnan som blinkar är blå och vit. 

finbesök på verandan

I skuggan på verandan trivs vi.
Filten har gammelgammelmoster  I gjort. 

litet kalas för ett litet pyre och en mamma

Numer har vi två flickor att fira i månadsskiftet juli-augusti och i måndags var det den nyblivna mammans tur. Fyra generationer i soffan och mazariner och tårta på kolonin. En bättre dag helt enkelt! 

välkommen Judith!

Judith, 2 dagar

På promenad i vagnen, 2 dagar

Ganska tyst har det varit här på bloggen och orsaken heter Judith. Ett sötare barnbarn får man leta efter och 50 cm lång och 3515g tung kom hon till världen den 29 juli. Olof hade namnsdag, vilket passade väldigt bra då det är ett släktnamn på alla ledder. Hela den lilla familjen mår bra och Judith är en ljuvlig, vaken och intresserad liten flicka som betraktar omvärlden, sover, äter och bajsar. Precis som hon ska. Hon är så efterlängtad och så välkommen till världen. Jag föreslog till föräldrarna att de skulle sätta upp en web-kamera så att jag kan se henne i realtid hela tiden ... Kanske inte ett helt populärt förslag. Jag ska försöka hålla mig ifrån att längta hela tiden men tänk så fint det är att man nu kan skicka både bilder och filmsnuttar helt utan ansträngning. Helt grymt!

Att vänta på den lilla sötgurkan har varit en känslomässig berg och dalbana, oro för att allt ska gå bra blandat med förväntan och så saknad förstås. M hade blivit den finaste morfar, han var en så tålmodig pappa och hade älskat att bära på det lilla knytet, stekt oändligt antal pannkakor, lärt henne lösa ekvationer och bytt bajsblöjor (kanske inte samtidigt dock). För inte tala om vad han hade shoppat. Betalkortet hade självantänt. Det enda han hade varit missnöjd med möjligen är att hon faktiskt föddes i Borås. Fiendeland. :-) Det hade varit så mysigt att delat den här upplevelsen men så är livet. Jag håller Judith i min famn, tittar på bilderna och filmerna och ser den mest ljuvliga blandning av oss alla. M har delat med sig i den unika skapelse som är hon. Det känns fint.

sommarquiz - för hela familjen

I mitt postfack låg en härligt pastellig pocket häromdagen och nu har jag tittat också inuti. Sommarquiz - för hela familjen är precis det som titeln säger: en frågesportsbok som passar fint när man träffas och vill ha en trevlig stund. Sommaren kommer säkert att bjuda en hel del hemester och kanske känns det gamla TP-spelets frågor lite mossiga? Här kommer då en lättsam samling frågor som passar alla åldrar och intressen. Den inbitne godisätaren får sitt, Kalle Anka-läsaren sitt, filmnörden och geografiläraren sitt. Kanske får frågorna om sommar-hits oss att sätta på spellistan och koppla upp högtalarna ...

När regnet öser ner och wi-fi är dåligt eller på picknicken så kan man plocka fram den här boken med frågor i allehanda kategorier. Jag vet precis vem som ska få mitt exemplar, det är en perfekt present att ta med sig när man eventuellt vågar sig på att besöka någon.

I båten, i stugan, i husbilen eller kanske helt ensam i hängmattan, frågesport är alltid kul!

#jungfrumarienycklar

Varje midsommar de senaste 20 åren har jag gått en runda till Knöde för att se de vackra orkidéerna i hagmarken på väg dit. När vi just hade köpt huset så gick det nyfikna kvigor i hagarna och det var mer eller mindre läskigt att gå igenom. Så dog bonden och marken har allt snabbare börjat växa igen. Trots att det är naturreservat så är det inga djur som betar och jungfru marie nycklarna som brukar finnas i hundratal är nu bara sex kvar. Björnbären och nyponen skapar buskage och gräset är tätt. Jag håller tummarna att hagarna åter blir betade, eller kanske slagna med lie så att blommorna kan återvända. Kulturlandskapet är särskilt för den här delen av ön och jag hoppas att de som vårdar det också tänker på blommorna. 

Under eftermiddagen lyssnade jag också på Greta Thunbergs sommarprat, klimatförändringarna påverkar i stort och smått och när man vistas på samma plats under samma årstid under många år så blir det mycket tydligt. I år invaderar maneterna redan innan midsommar och vädret är sig inte likt. Vad ska man nu småprata om?

midsommarbuketten är spretig

Sällan har jag haft så få blommande blommor i min trädgård lagom till midsommar. Pioner, ros och lavendel är bara i knopp, lite spretig bukett med mynta som utfyllnad blir det alltså. Mest nöjd är jag att jag använt min mormors glasvas och den där glasmojängen som man lägger  i vasen för att få styr på hela arrangemanget. Vad heter en sån där förresten? 

Fin långhelg önskas alla läsare!  

får man gå och lägga sig nu?

Ja. Man får.

Man kan undra vad som hänt men redan när jag vaknar så längtar jag efter att gå och lägga mig. Så trött och med värk i kroppen, ett huvud som inte är på plats och inte ens det fina junivädret hjälper. Jag drar för mörkläggningsgardinerna och startar en ljudbok, det blir en tidig kväll den här kvällen också.

Som alla kvällar de senare åren. Herregud så gammal jag känner mig.

Snart sommarsemester!  

mitt i spenaten ...

Först en grind, sedan en båge. Sen är man inne på Spenatgången! 

Fatta hur speciellt det är i Slottskogskolonin, och tänk att J nu står där mitt i en fantastisk trädgård med en vacker stuga och äger alltsamman. Två kvarter från lägenheten, det här blir ett paradis under sommarmånaderna. Bilden ovan är från idag då de hade tillträde, det är P som fotat. Jag fick verkligen hålla mig från att åka dit direkt men på onsdag ska jag ta vagnen till andra sidan stan med en påse plantor. Det blir najs!

Där finns liljekonvaljer! 

ett decennium!

Grattis bloggen som idag firar 10 år!

så är det trettonde maj

Klockan är halv sex och det är morgonkaffe på sängen. 13 maj betyder födelsedag och du skulle fyllt jämna år. Nu gillade du verkligen inte att fira födelsedagar och absolut inte att åldras. Alternativet att dö mitt i livet fanns liksom inte på kartan. Dagarna som gick, det var det som var livet och dagarna som kommer vet vi inget om. Så himla klyschigt men det gäller att se till att komma ihåg att det är en gåva att bli äldre, en gåva att få vakna och dricka sitt kaffe när solen skiner och vintern är glömd. Så det gör jag nu. Åldras. Dricker kaffe i bästa muggen. 

PS. Du hade nog förresten inte alls gillat den här våren, inget är som vanligt och inte ens fotbollen är igång. 

liten renoveringsrapport

Nu börjar det ta sig på renoveringsfronten i stugan. Det fattas taklampor i nästan alla rum, rullgardiner ska monteras, toastolen ska skruvas fast och en fläkt installeras men sedan så är det ganska klart. Då kvarstår förstås ett sorterande och röjande bland garderober och det som fraktades från lägenheten i stan ska ersätta några av de grejer som stått i stugan i evighet. Så ska jag väl köra till tippen också ... Ett långt projekt som började för nästan ett år sedan går faktiskt snart i mål. Det ska bli en sommar i Köleröd det här året också!

Hur många sippor fanns det i skogen? Oändligt.
Hur mycket väntar vi på Bebben? Oändligt. 

några glimtar från en påskhelg som gått

När vi köpte huset 1999 så sa vi att badrummet måste vi fixa. Så gick nästan 21 år och nu så är det nästan klart. Utan el och provisoriskt på flera vis gick det ändå att fira påsk i lilla huset. Så fint att få kunna det! Påskharen hittade också fram och hade med sig lakritsmandlar och trädgårdshandskar. Fin kombo!

Pallkragarna laddade med grönsaker och potatis. Rabarberna hoppas vi på!

Västerrabatten med rosor och lila toner börjar ta form. Det ska bli mycket spännande att följa den, just nu ser det inte så mycket ut för världen.




Moriks fårgård har fått söta lamm. I år är alla döpta efter Astrid Lindgrens figurer och just de här heter Skorpan och Jonatan. Lokalproducerad äppelmust smakade mycket gott.





Som tur var så räddade vi världen från en pandemi. Det känns bra. 

och fåglarna fortsätter sjunga

Våren har blivit vemodets tid för mig och i tider av social distansering så blir det extra tydligt. Så fint då att vandra i ett hav av sippor och lyss till bofinken. Just nu är det sippornas tid och fåglarna fortsätter att sjunga. Härligt!