Lyrikvännen

Årets första nummer av tidskriften Lyrikvännen har turkisk poesi som tema. Här får man en veritabel odyssé genom turkisk dikt (mestadels modern sådan). Underbart!  De flesta av dikterna har översatts av Mats Müllern.

I mitten på fotot poeten Orhan Veli (1914-1950) På sidan fem i Lyrikvännen 1/2 2015 kan man läsa hela hans dikt "Jag lyssnar till Istanbul". När jag läser de vackra raderna kan jag se, höra och dofta staden.

---- Bakom mandelträden stiger en vit måne upp
Genom ditt hjärtas slag förnimmer jag allt
Jag lyssnar till Istanbul.

(Översättning: Anne-Marie Özkök och dikten finns också i diktsamlingen "Jag lyssnar till Istanbul" (1991) Ellerströms enhörningsserie.

Lyrikvännen 5/13- Bukovina!

Tingen, som skymta på botten
äro ej klippor och revlar och skär
- ser du de glänsande slotten,
ser du palatserna där?
Sagans Atlantis,
drömmens Atlantis,
världen, som sjönk, det är! Skinande vita fasader
runt kring en skimrande marmorborg,
heliga stoder i rader,
gårdar och gator och torg!
Nu är det öde,
hän genom staden
vandrar dess minne i sorg.

utdrag ur dikten Atlantis av Gustaf Fröding (Nya dikter 1894)

Bukovina är temat för den senaste utgåvan av tidskriften Lyrikvännen, en utgåva jag sett extra mycket fram emot och inte blir jag besviken.

Bukovinas huvudstad Czernowitz (idag ett sjunket Atlantis) som det en gång var i början av förra seklet.

Idag delas Bukovina mellan Ukraina och Rumänien och huvudstaden heter Tjernivitsi - med en kvarts miljon invånare som numera till över 80 procent talar ukrainska. Det habsburgska riket började falla sönder i samband med det första världskriget och under hitlertiden några decennier senare kom den verkliga dödsstöten åt en gammal fin kultur. Utrensningar och tvångsförflyttningar raderade bort det som var den stolta staden Czernowitz.

I Lyrikvännen får vi ta del av poeternas Bukovina med en stor samling av dikter. Översättaren Lars-Inge Nilsson har tolkat, översatt och skrivit en lärorik introduktion. Paul Celan  och Rose Ausländer är de mera kända av författarna som får plats i den här antologin- men spännande är det att möta också Alfred Kittner, Isaac Scheyer och Immanuel Weissglas- för att nämna bara några av de poeter som får göra sina röster hörda här.

Rose Ausländer svarade så här på frågan om varför hon skriver: " Kanske därför att jag kom till världen i Czernowitz, därför att världen kom till mig i Czernowitz. Detta märkliga landskap. De märkliga människorna. Sagor och myter låg i luften, man andades in dem. Det fyrspråkiga Czernowitz var en musisk stad som härbärgerade åtskilliga konstnärer, diktare, konst-, litteratur- och filosofikännare."

Jag avslutar med några rader från Isaac Schreyers dikt "Klagan":

Iskallt kring oss en smärtsam insikts vingslag.
Med febriga händer
räddar vi vacklande
skärvorna av vår sönderfallna värld.  (Översättning och tolkning Lars-Inge Nilsson).


Allt detta och mycket, mycket mer därtill finns att läsa i Lyrikvännen !

Det handlar om fåglar

Jag tycker mycket om fåglar fast i morse sa jag några väl valda (nte så vackra) ord till duvan "Henrietta" som kaläter min vinbärsbuske. (Hon ser ut att heta Henrietta och är det inte en hon så heter hon Henry). Koltrastarna får däremot gärna kalasa på mina bigarråer och det finns inget vackrare än att lyssna på trastens sång från högt där uppe i trädkronan- helst en tidig morgon.

Lyrikvännen har kommit ut med ett alldeles färskt nummer -lagom till semester och lässtunder i hängmattan (eller var det nu kan bli, själv äger jag ingen hängmatta). Man har valt ett verkligt förnämligt tema den här gången "Fåglar i poesin".  Jag har bara tittat igenom häftet som hastigast (väl över 100 sidor) och konstaterar att det är många olika fåglar som får sjunga och de avbildas också - en samling fina illustrationer av bland andra bröderna Wright, Magnus Körner och Peter Elfman.

Många vackra dikter- alla med fåglar som inspiration. Här de sista raderna från Lennart Sjögrens "Flyttfåglarna"

De vet inget slut
eftersom de inte visste någon början.
I sina vingar lever de.

Därför berör oss fåglarnas liv.

(Ur diktsamlingen Havet från 1974)

Nästa nummer av Lyrikvännen har temat "Bukovina" och det kommer ut i september. Rumänsk samtidspoesi ska man dessutom bjuda på.

"Vi reser i tid och rum till gränslandet där poesi skrevs på fyra språk". Visst är det något att se fram emot. Läs mera om Lyrikvännen HÄR.

Det handlar om Anna Maria Lenngren

Lyrikvännens nr 3 för i år ägnas till större delen åt Anna Maria Lenngren. Som bonus får man också -som prenumerant- en liten bok om Dagens dikt ,som firat 75-årsjubileum.

Fru von Grossen häftigt ringer,

Ropar på pigorna, på sin dräng,

Säger till honom: »Ack, kära Springer,

Laga att kusken,

Den drumliga slusken,

Skyndar i fullt fläng,

Att allt är i ordning, att ingenting felar,

Flätade manar och blanka selar,

Att det blir förspändt och han kör fram!»

Nu kommer vagnen med yr och dam:

Frun tar hastigt på sig kappan,

Störtar sig utföre trappan

I sitt åkdon, anfådd och brå -

Piskan smäller,

Resan nu gäller

In uti staden att handla ... hvad då?

Jo, godt folk ... en docka trå.

Anna Maria Lenngrens "Engelska vagnen". Just den dikten skriver Eva Ström om i det här numret av Lyrikvännen.

Så mycket att läsa i denna fullspäckade tidskrift.... nästa nummer som kommer redan i juni ska ha "Fåglar" som tema. (Då hoppas jag på några utdrag ur Bengt Anderbergs poesi!)

Ramón Gómez de la Serna

Jag dröjer kvar vid Lyrikvännen för det finns så otroligt mycket att läsa här. Inte bara grekiskt är på tapeten utan även spanskt- närmare bestämt Ramón Gómez de la Serna (1888-1963)- född i Madrid men han var sedan 1933 bosatt i Argentina. (Francos Spanien var  ingen bra plats för en avant-gardistisk författare).

I artikeln "Vattenmärke"(Lasse Söderberg har författat) läser jag om denne Gómez de la Serna och då framför allt om hans så kallade "greguerías".

Man tror att Gómez de la Serna skrev mer än 10 000 greguerías under sitt liv. Här två stycken i översättning av Lasse Söderberg:

Måne: nattens bönbok klädd i pärlemor.

Vattenfallet är bara vatten som har tappat fotfästet.

I artikeln talas det om att det även finns svenska författare som använder sig av greguerías- (utan att vara medvetna om det) som till exempel Harry Martinson och Tomas Tranströmer ("uppvaknandet är ett fallskärmshopp från drömmen")

Jag hittar inga böcker med Gómez de la Sernas greguerías i svensk översättning men på engelska finns den här:



"An important collection of around 500 aphorisms (greguerias), which are a landmark of innovative literary technique akin to that of Futurism. Ramon Gomez de la Serna introduced Spain to European avant-garde literature with this new genre, presented here in a stunningly thorough representation of an influential form and including an in-depth analysis by the translator. The book also includes a list of other works by Gomez de la Serna in English translation, two brief bibliographies, and a keyword index." (Latin American Literary Review Press).

Månne man vågar hoppas på en svensk utgivning också? (Spanska behärskar jag tyvärr inte....).

En väg till modern grekisk poesi

Klassisk karta över Peloponnesos

Vill man lära mer om den moderna grekiska lyriken (som i allra högsta grad verkar levande) kan man börja med att köpa senaste numret av Lyrikvännen men man kan också gå in på den här fina webb-sidan (som det tipsas om i just Lyrikvännen).

Poeten Katerina Iliopoulou är ansvarig för sidan och jag kan inte låta bli att citera några rader ur en av hennes dikter "Tenaron" (Tenaron är den allra sydligaste udden på Peloponnesos och det grekiska fastlandet- i forna tider ansåg man att världens ände låg här med ingång till dödsriket via en av Hades portar).

----
Varje träd möter vinden på sitt sätt
Några uthärdar andra bjuder motstånd
(jag har stött på en dadelpalm som födde vinden och
spred den i alla riktningar)
åter andra darrar från topp till tå och ändrar färg----

Översättning: Jan Henrik Swahn

Hela dikten finns att läsa i Lyrikvännen 1-2 2013.

Katerina Iliopoulou är både poet och översättare (f.1967) och hon har kommit ut med tre diktsamlingar- hon har översatts till engelska, tyska, franska och italienska (bl a).

Lyrikvännen!

Anna Maria Lenngrens gravsten vid Klara kyrka i Stockholm (foto:Gabriel Ehrnst Grundin)


Igår fanns det senaste numret av tidskriften "Lyrikvännen" i min brevlåda. Temat den här gången är "Grekiskt"- och det är nära 200 sidor att njuta av. Om det är någon tidskrift som är värd varenda krona så är det denna.

I april kommer dessutom en alldeles speciell utgåva- tillägnad Anna Maria Lenngren (1754-1817). Man tackar och tar emot. Lenngrens diktning är något i särklass.

Jag minns den ljuva tiden,
jag minns den som i går,
då oskulden och friden
tätt följde mina spår,
då lasten var en häxa,
och sorgen snart försvann;
då allt utom min läxa
jag lätt och lustigt fann.

(från "Pojkarne")

Här ytterligare två korta favoriter:


Cornelius Tratt är död - en liten rödlätt man,
gick gärna i syrtut - i går begravdes han.
Jag kistan såg och processionen
och gjorde denna reflexionen:
»Bror Tratt, du levde glatt och kort;
förr bars du alltid hem, nu bärs du äntligt bort.»



Kort var farbror Staffans skägg,
Svar och rockskört lika korta:
»Hvad befalls till afton?» Ägg.
»Hvad har herrn på näsan?» Vårta.
»Hvar var herrn på bröllop?» Borta.
»Hur mår unga paret?» Sundt.
»Hvad är mannens handtverk?» Lästen.
»Hur var brudens tillstånd?» Rundt.
»Hur var bröllops-vinet?» Strunt.
»Hvem drack längst och snålast?» Presten.

Nonsens

"Nonsens" är temat för Lyrikvännens senaste nummer och vilken fin julklapp, säger jag. Här kan man hitta verk av Sonja Åkesson, Hans Alfredsson, Povel Ramel och Eva-Stina Byggmästar för att bara nämna några få av författarna i den här fullspäckade tidskriften (som faktiskt är mera som en bok än som en tidskrift).

Definitionen på nonsens lär vara "meningslöst innehåll" men det meningslösa kan också få sin mening och det kan vara absurt, vansinnigt fyndigt och roligt och dessutom mycket tänkvärt.

Mina favoriter är t ex Bertil Petterssons dialogdikt "Korven" som är hämtad från en radioserie (Blå tummen) två rader:

" Jag undrar: varför är senapen blå?
Ja, det är för att jag har mina solglasögon på mej"

och Magnus Hedlunds "Tantix" en vers:

"Tant Grun
Tant Brön
och tant Grådelin"

Sonja Åkessons "Några goda recept" är helt underbar. Inledningen på den långa dikten lyder så här:

Alla Herrars förtjusning
Amerikansk Bönsallad
Aptitretande Delikatess
Avsvålad Lägg

Exempel på transpiranto (detta mycket speciella språk) ges också- och HÄR kan man ta sig en titt på en sida i Grönköpings Veckoblad.

Eva-Stina Byggmästars dikt "Två Damer" handlar om ett fiktivt möte med Emily Dickinson och jag läser med road förtjusning. Byggmästar är en verkligt underfundig poet.

Summa summarum- över 100 sidor underhållande och ibland också lite hjärnskrynklande läsning. Härligt!

Stol nummer fyra

Idag låg den i brevlådan- Lyrikvännen som denna gången har temat "Stad". Jag har inte hunnit läsa allt ännu men jag fastnar med en gång i Alexandra Borgs artikel om Sigfrid Siwertz. Jo, han är i det närmaste bortglömd idag- och detta trots sin enorma produktivitet.

Någon har gillat Siwertz i min familj för jag har hittat dussintalet titlar i bokhyllan. Tyvärr ingår inte diktsamlingen "Gatans drömmar" som Alexandra Borg ägnar många rader åt. (Den kom ut 1905).

Siwertz var född år 1882 och under några år på 1910-talet bodde han i Paris "läste Baudelaire, drack absint och levde bohemliv". Hans första stora succé blev "Mälarpirater" som kom ur 1911 - och den har jag skrivit lite om HÄR. Den brukade min far läsa högt ur (och jag misstänker att Siwertz-böckerna i mina hyllor var hans).

Alexandra Borg skriver att  "Gatans drömmar" är ett väldigt gott exempel på svensk fin-de-siècle-poesi och jag lockas att läsa....inte bara "Gatans drömmar" utan även någon av alla de andra volymer som finns inom räckhåll för mig. Kanske vore det på sin plats att lyfta fram Sigfrid Siwertz ur glömskans mörker? Jag tycker nog det. "Jonas och Draken" kan man få tag på via nätbokhandeln (till en inte alltför dyr penning).

"Jonas och draken är en roman om kärlek och kamp, arbete och utbrändhet. Först utkommen 1928 skildrar den mediesamhället på ett sätt som ännu inte överträffats i den svenska skönlitteraturen."

Och ja, Siwertz var en av de aderton och hans stol hade nummer fyra.

Tema: undergång

Det är en händelse som nästan ser ut som en tanke. Lyrikvännens senaste nummer (två i ordningen för detta år) har som tema "Undergång". I dagens morgontidning läser jag en flera sidor lång artikel om "Titanic"- i dagarna är det 100 år sedan hon sjönk- detta mytomspunna och väl dokumenterade skepp.



I Lyrikvännens utgåva handlar det dock inte om Titanic. Här dukas det upp ett smörgåsbord av poesi och också prosa av många intressanta poeter. En god blandning, tycker jag.




Några sidor ägnas åt Dorothea Tanning- mest känd som surrealistisk konstnär men även som poet och författare. Dorothea Tanning gick ur tiden i januari i år- då var hon (hör och häpna) nära 102 år gammal. Jonas Ellerström har skrivit en artikel om Tannings sena dikter (den sista diktsamlingen kom ut år 2011.) Glädjande nog finns det en hel del av Dorothea Tanning i svensk översättning- även om det mesta lagras på bibliotek och antikvariat.

Här kan man läsa mer om Dorothea Tanning och även titta på några av hennes tavlor.

Don't look at me
for answers. Who am I but
a sobriquet,
a teeth-grinder,
grinder of color,
and vanishing point?

(från dikten "Sequestrienne")

Ferreira Gullar

Den brasilianske poeten Ferreira Gullar

I tidskriften Lyrikvännens första nummer för 2012 är temat Brasilien. Här får jag möta många för mig okända poeter och det tackar jag för. Jag fastnade direkt för Mario Quintana och även Ferreira Gullars dikter grep tag ordentligt i mig.

Ferreira Gullar har blivit översatt till svenska tidigare (Bokförlaget Tranan). I Lyrikvännen återges flera av Gullars dikter och nog är de här raderna vackra (jag återger bara ett par)

När du ger dig av en dag
flicka vit som snö,
ta mig med.
-----------
Men om du inte kan
ta mig med för att du bär
på mycket i ditt sinne,
flicka vit som snö,

tag mig med i allt du glömt.

Lyrikvännen kommer ut med hela sex nummer per år. Varje utgåva är som en liten bok i sig.