Inte mycket nytt under solen

Tiden rusar och jag försöker förtvivlat hålla jämna steg med allt som måste göras. Så känns det just nu. Vårvädret i helgen har iofs gjort underverk för humöret, men två timmar innan dottern skulle på kalas (maskeradkalas) klagade hon över att hon frös. 38,5 grads feber. "Tar det aldrig slut?" vill jag förtvivlat skrika. Men det är väl igen idé...

Idag har jag och dottern spelat memory (jag förlorar stort varje gång), sett på film och myst. Och eftersom hon var feberfri idag passade vi på att vara ute en liten stund också. Även om jag har mängder att göra i trädgården så är de måstena lättare att hantera. Att klippa ner gamla björnbärskvistar som blivit liggande när snön attackerade, rensa upp bland torra prenner och kratta löv - livskvalité enligt mig. Och så har jag börjat fundera över lekrummet igen. På hängaren hänger allt "fint" medan polis och sjörövarkostymerna ligger nedlagda i en låda. Kanske inte konstigt att det oftast är prinsesstema när mina barn klär ut sig? Upp med allt säger jag och ritar och skissar på bra förvaring för utklädningskläderna.

Playroom

Under ledigheten har vi tagit oss samman och fixat lite i lekrummet. Dels har jag rensat rätt grovt bland alla leksaker (hjälp vad mycket två barn genererar i leksaksväg!), dels har vi försökt ordna upp rummet utifrån de ibland skilda behov en 1,5 åring och en 4-åring kan ha.

Båda ungarna älskar att klä ut sig, så en ordentlig utklädningshörna behövdes. Och eftersom rummet även används som gästrum bör en säng stå där inne. Den är ju dessutom bra att läsa sagor i. Om än stor och rätt otymplig... Bra färvaring (för trots att jag rensade är det en hel del kvar...) är också ett måste. 

Så långt är allt rätt lugnt.
Kruxet är bara att jag dessutom behöver ett bra bord för pyssel, lek och annat man kan tänka sig. Jag köpte ett för ett år sedan, men det blev liksom förvandlat till soffbord. Mot makens vilja, men nu är det han som vill behålla det. :) Och så förvaring då, till alla de där triljoners grejerna som blev över trots rensningen.

Bilden ovan förälskade jag mig i, även om bordet är alldeles för stort, liksom den superfina "byrån"... Drömma kan man ju i alla fall.
(Jag är som sagt så otroligt glad över att ha ett extra barnrum så det är inte där skon klämmer.)

Jag blev så inspirerad av de svarta skoltavlorna i bilden ovan, att jag letade fram den där burken med skoltavelfärg (ok, jag har ett par burkar i olika nyanser, men hittils har ingen blivit använd) och började måla. Dock inte i lekrummet, det blir nästa projekt. Var jag målade hoppas jag kunna visa i morgon, om allt går som planerat. Hittils är jag i alla fall supernöjd! :)

Om någon känner igen var bilderna kommer i från får ni väldigt gärna skriva det i en kommentar, jag kan bara inte minnas var jag hittade dem någonstans. Har ett svagt minne av att det kan vara ett tyskt möbelföretag...

Önskar alla en fin trettondag!
Vi skall hem till goda vänner, där vi efter pulkaåk skall äta en god middag.
Den här julledigheten har gått väldigt fort, men jag är så otroligt glad över att vi hunnit träffa både släkt och goda vänner i rikliga mängder. Önskar bara att vi fått mer gjort hemma, men man kan ju inte få allt.

Prinsess-wannabe

Jag har en liten prinsessa här hemma. Jag klär henne egenligen helst i jeans och randig tröja, kanske lite som jag själv såg ut i samma ålder. Men då är man inte "fiiiiin" (tänk er gnällskrik i falsett här) enligt min snart fyra-åringa lilla tjej. Nu har vi enats om en lite Madicken-liknande stil som vi båda kan gilla.
Men när man klär ut sig får man vara hur prinsessig man vill hos oss. Och det gäller så klart lillebror också. Han är väldigt förtjust i sins systers tiaradiadem. Behöver jag nämna att han är helt bedårande i det?

Emilias rum är egentligen "färdig inrett", men så ser jag bilder som denna och tankarna börjar fara runt... För det här är en stil som också är helt okej för mig... :) Kanske räcker det om hon får ett nytt överkast?

Så här såg det ut sekunden efter att jag knäppt översta bilden... En liten prinsess-wannabe, det är vad han är min lille Oscar.

Hälsningar Cathrin

Loppislista...

Innan jag beger mig ut på shopping numera måste jag ha en lapp med mig. Det är inte bara den vanliga "smör, bröd, mjölk - lappen" som man har med sig till mataffären jag menar nu. Nix, jag är numera tvungen att ha flera olika lappar. (Som jag ganska ofta glömmer, men ändå) På en lapp står alla butiker samt vad jag skall göra där uppskrivet. Tex Barnklädesbutik 1 - byt galonbyxor till mindre stl, Pysselbutik X - lera, träpärlor, penslar, Barnklädesbutik 2 - bodies stl 80, Byggvaruhuset - skruvar, slippapper, osv. Jag har också en önskelista med mig när jag loppar.

Den första lappen måste jag följa slaviskt, annars kommer jag hem utan det jag gav mig iväg för att fixa (det finns ju så mycket roliga butiker och så mycket fint att titta på nför en förvirrad småbarnsmamma med sömnbrist alá zombie) medan jag nästan tror att jag väljer att glömma önskelistan. För i går fick jag inte med mig en enda sak som stod på den däringa önskelistan. Det jag däremot fick med mig hem var ett set med barnbord och 2 barnstolar. Till ett lite för högt pris, men jag var i chocktillstånd tror jag  (återkommer till anledningen). Bord och stolar skall bli svarta (!) och troligen hamna i Oscars rum, när vi slänger ut skötbordet.

Dessutom lyckades jag norpa åt mig två fina gamla ex av "Olles skidfärd" och "Duktiga Annika" av Elsa Beskow. Bildena är helt underbara och skall nog få hamna på väggen i lekrum och barnrum.
Men det som försatte mig så i chocktillstånd var Skåpet. Som bara stod där och hade mitt namn på sig. Typ. För som den mästare jag är på ovavslutade projekt är detta skåp ingen dröm. Det måste slipas, antagligen spacklas och sedan målas. Inga större bekymmer, men det kräver ju lite tid. Trots det var det bara mitt skåp. Och skall hämtas på tisdag. Hurra! Fylld med energi återvände jag hem och tog helt sonika tag i lite andra oavslutad projekt. Som skall fotas och visas så klart.

Emilia är lite bättre nu, men det har så klart inte blivit så mycket gjort som jag hoppts när man har små sjuka barn, men äsch - jag har ett skåp!!! (Och huvudsaken är så klart att hon är på bättringsvägen.)

Idag skall jag förhoppningsvis kunna börja måla soffbordet som nu är färdigslipat. Vi skall också hänga upp lite av mina nu avslutade pysselprojekt och så skall jag försöka få tag i den där stora hallmattan för nu smälter snön här hemma. Det känns som om hälften av allt grus utifrån hamnar i vår hall varje gång någon kommer innanför ytterdörren och vår lilla pyttedörrmatta är en dålig grindvakt. På vår gräsmatta börjar små gröna toffsar synas. Börjar man kanske ana en smula vår?

Hälsningar Cathrin

Vitt och rött hos Em

Förvaring till barn är nästan lika roligt som vanlig förvaring. För även om jag är rätt återhållsam vad gäller färg i övriga huset är det kul att ta ut svängarna i barnens rum (Oscar har ingen talan - han har lite svårt att ha en åsikt, men Em har fått vara med och välja färger). Rött är ingen dominerande färg i damens rum men just rött och vitt är väldigt effektfullt ihop.

Precis en likadan röd liten väska hade jag när jag var liten. Och den prickiga lådan innehöll en dockservis men var så fin att jag inte velat kasta kartongen. Den vita är en liten doktorsväska som det leks väldigt mycket med, framförallt när O varit på BVC. Då får vi sprutor både här och där och Semlan är ofta trasig i svansen...

Just nu målas det en hel del här hemma. Härom dagen ritades det tex på bokhyllan (dock den nere i lekrummet). Orkade inte bli arg utan tvättade bara bort färgen som tack och lov gick bort och försöker se det som att jag har en kreativ dotter. "Jag hittade ju inget papper, ju." svarade hon på frågan om varför i hela världen hon fått för sig att måla på ett så udda ställe. Kreativ och munvig...

Hälsningar Cathrin (som nu tänker måla om en bokhylla, fast med målarfärg och inte tuschpenna)

Orkanen Oscars rum

Ja, Oscars rum alltså. Från början var det här husets skräprum. Det där rummet vi bara öste in kartonger vi inte riktigt visste vad vi skulle göra med när vi flyttat in. Och sedan fick det förbli så. Ett bra tag. Tills vi skulle bli fyra. Då rensade vi upp. Och målade. När lille O sedan dök upp satte vi in en säng, skötbord och byrå. Sedan hände ingenting. Och ingenting. Men nu känns det riktigt beboeligt. Ända tills jag skall fota det. Då känns det plötsligt riktigt ödsligt. Vilket är konstigt för det är inget stort rum. Men svårt att fota. Här är i alla fall några vinklar av rummet. Och min matta, som jag är så stolt över. (Att den sedan skrynklas ihop som ett dragspel när han kryper över den är inget jag orkar tänka på.)

Pilekorgarna skall egentligen ha tygskydd invändigt, men de har helt enkelt inte blivit färdigsydda. Och Orkanen Oscar lyckas ändå riva ut varena pinal och struntar nog i det. På väggen som inte syns har han en bokhylla full med gosedjur och lite annat smått och gott. Och en golvlampa som är ett hett eftertraktat tuggobjekt, (Denne lille man lyckas tugga på allt.) och skall bytas ut mot två mindre lampor men dessa har jag ännu inte hittat. Lite måste ju återstå att fixa. Liksom saker till väggarna, de är rätt kala för tillfället. (Att sy vimplar var lite svårare än jag tänkt mig, jag och symaskinen kommer som sagt inte alltid helt överens.)

Hälsningar Cathrin

Oscars rum nästa!

Bilden är lånad från Laura Ashleys barnavdelning på lauraashley.com

Nu är det dax att ta tag i nästa projekt. Oscars rum! Jag gillar bilden ovan från Laura Ashley men jag kommer ju aldrig att få ett sådant innertak i mitt hus... Oscars rum har ljust nougatfärgade väggar och jag vill hålla inredningen ljus eftersom det är ett ganska litet rum. Än så länge har vi skötbord i rummet också men annars inte mer än byrå och spjälsäng. Det är med andra ord en hel del som fattas för att det skall bli "någons rum". Det svåra är bara att börja tycker jag. Har ingen lust att bara köpa grejer och sätta in, utan det skall vara genomtänkt och en fungerande helhet. Jag har att göra, med andra ord!

Emilias rum är i princip färdigt. Känns jättebra att ha stort som smått på plats och att äntligen få pricka av det från "att-göra-listan". Och sedan blev den lilla damen så nöjd med sitt rum. Det är det första gästerna skall titta på när de kommer hit. Roligt!

Den söta vinstkaninen har fått sällskap av en liten "lillebror". Har man en liten son som heter Oscar kändes det nästan som en nödvändighet att även klicka hem den lilla Mailegkaninen Oscar från Syster Lycklig. Så otroligt söt är han. Frågan är väl bara var han skall bo? Kanske i Oscars nyinredda rum (om ett bra tag)?
Nu skall jag ta tag i dagen, det har runnit iväg ganska många minuter när jag surfat runt på sökorden "barnrum och inredning".
Ha en fin tisdag allihopa!
Hälsningar Cathrin

Tallrikshyllan på plats

Idag skiner solen! Hurra! Lite trist att ens första tanke inte är "Ah en långpromenad med vagnen sitter finfint" utan "Äntligen kan jag fota lite". Men det är väl sådan man blir när man bloggar mer än man borde :). Idag skall jag tillbaka till sjukgymnasten med ryggen så får vi se vad han säger. Jag är i alla fall bättre även om det känns fortfarande. Dag kommer hem tidigt för att avlösa mig med Oscar och sedan skall jag faktiskt ta en liten runda på stan för julklapps och födelsedagsinhandling.

Idag visar jag lite bilder från Emilias rum. Tallrikshyllan kom ju på plats till sist och de små stolarna blev perfekta och har blivit väldigt uppskattade. De är charmigt skavda och jag tänkte bara sy små dynor till dem, annars får de vara som de är. Kanske åker penseln fram om jag flyttar in dem på Oscars rum, men det får vi se då.

En favorit i hennes rum är den fina katt-quilten som min faster Ulla har gjort till henne. Den är helt bedårande fin! Tyvärr går det inte att återge de fina fjärilarna som är sydda mellan katterna. Det var faktiskt med den här som Em lärde sig räkna. När Dag nattade henne brukade de alltid räkna katterna. Innötningsmetoden... Men det funkade nog för nu kan den lilla damen räkna ända till 16 (varför just 16 har jag ingen aning om).

För er som kanske undrar vad det är för mörkt och ormigt till vänster i andra bilden kan jag tala om att det är nästan omöjligt att fota med katt i huset. Semlan bara måste få vara med, hon också.

Och ang. katter fick vi igår besked från hennes allerigtest. Jag har inte ens vågat tänka på konsekvenserna för vår familj om det varit positivt. Men som tur är - ungen är inte ens allergisk mot damm (vilket är och förblir ett under med tanke på vilken dammråttskoloni som brukar husera under sängen).

Hopps solen skiner även på er!

Hälsningar Cathrin

Hemmets Journal anno 1943

Jag har haft en helt underbar helg! (Och hurra, jag har fått sova en hel natt!!!) Precis som jag misstänkte har vi ju pratat och pratat och pratat. Däremellan (och undertiden) utforskade vi Lunds butiker och kaféer. (Även om jag bor här hinner jag sällan springa på stan och mycket har hänt sedan jag bodde här för tio år sedan). Det har öppnat en ny inredningbutik som heter Udda Tina och har ni vägarn förbi Lund kan jag verkligen rekommendera butiken. Men mer om mina shoppingorgier en annan gång.

Överst ser ni helgens absolut bästa fynd: Hemmets Journal från 1943. Mellan Lund och Staffanstorp finns en loppis/kuriosa lada med riktigt fina gamla saker. Jag hoppades få fatt i mitt sideboard/skåp men fick i stället med mig tre tidningar. Och den med flickorna på skall ramas in och sättas på Emilias vägg. Tycker de två flickorna är helt bedårande!

Emilias rum är nästan färdigfixat! Tallrikshyllan har jag inte hunnit ta tag i men den skall sitta på väggen som inte syns när jag fotar så det gör ju inte så mycket. Det är lite svårt att fota ordentligt så det blir bara en bild den här gången. Återkommer med mer en annan gång. Den fina katt-quilten som hänger över sängen har min faster gjort. Hon har gjort otroligt fina lapptäcken till båda barnen och jag tänkte visa lite mer som hon har gjort en annan gång. Önskar att jag hade lite av hennes känsla för tyg!

Ovanför bokhyllan (hon hade en dubbelt så stor innan men den dominerade hela rummet, nu kan hon leka med grejer ovanpå den också) har jag spänt en vanligt grovt hushållssnöre och sedan fäst teckningar och kort med tvättklämmor. Jag blev faktiskt riktigt nöjd. Spegeln är min gamla som jag målat vit och på kortsidan av bokhyllan har jag fäst en liten hängare för halsbanden hon tillverkar på löpande band på dagis. Visar också den lilla noteringstavlan jag gjort till henne för att festa grejer på. Bättre med resårband än nålar när man är tre år.

Så, nu är det nog med inredning för den här gången. Oscar har börjat tala om på ett ganska högljutt sätt att han faktiskt finns och har ingen lust att behöva leka själv så nu får jag nog ägna mig lite åt honom också. Det är sällan han ställer några krav så det känns inte rätt att låta honom klara sig själv längre. Han blir sju månader idag, tiden rusar verkligen på!

Hälsningar Cathrin

Emilias rum

Vi håller ju på och försöker få ordning på Emilias rum, men det går inte så fort som jag hoppats. (Jag vill ju alltid att allt jag tänkt mig skall hända just nu, i det avseende blir jag nog aldrig äldre än 3 år.)
Grunden i rummet är det inget fel på med ljust creamfärgade väggar. Men sedan skall det ha rätt känsla, vara lekvänligt och svälja alla hennes triljoners grejer. Nu är vi ju lyckligt lottade som dessutom har ett lekrum, så det borde ju göra jobbet enklare. Men icke.
Just nu leker min lilla tjej mycket med sin rödprickiga födelsedags-servis, det är kafferep hemma hos oss stup i ett. (Köpt på Bubbel och bus här i Lund.) Men är det inte lite tomt på stolen? Jag skulle gärna se en liten Maileg-kanin där. Och hon skulle väl behöva något att bjuda den lilla kaninen på? En kaka eller två som hos Anna i "Engelska villan"... Vi får väl se vad som händer.

Hälsningar Cathrin