Kärleken till jorden på Norrvikens Trädgårdar

 Vi besökte även Norrvikens Trädgårdar på vår lilla Skåneturné. Så välskött och fint. Verkligen värt ett besök. Längesen jag var där och jag tyckte det var mycket finare nu bättre underhållet överallt.

Diskret vacker musik när man går upp mot Villa Abelin. 2021 har man haft skogen som tema och när vi var där var det Utställningen Gläntornas ljus.

 Vackra och pepparkaksdoftande höstsilverax. Även på Sofiero var det en hel del vitt planterat ihop med mörkare rött. Vackert så här års.

Det var en väldigt intressant utställning om Norrvikens grundare Rudolf Abelin. Det var inte alls accepterat av hans föräldrar att han skulle bli trädgårdsmästare. Inte fint nog för ende sonen i en officersfamilj. Men efter lite kringelkrokar via juridikstudier bland annat följde han sitt hjärta och utbildade sig till hortonom och pomolog. Han var en visionär som reste mycket och tog med sig idéer hem till Norrviken. 

Kärleken till jorden och odlandet har vi nog gemensamt alla fall.  Roligt att läsa om honom i den fina utställningen. Till Båstad kom han 1905 ditlockad av Ellen Key och barndomsvännen Ludvig Nobel. Han fann den perfekta platsen att anlägga sin trädgård. Båstad redan då en badort i ropet med gynnsamt klimat för odling. Du kan läsa mer här norrvikenbastad.se om du vill fördjupa dig och även se vad som händer på Norrviken framöver. Vinter på Norrviken ser också fantastiskt ut. Liksom julbord i Orangeriet.

Det vackra Victoria huset som jag tror kan hyras för t ex bröllop och Erikshus där det nu var en del av utställningen Gläntornas ljus. Den fina kojan eller kanske lusthuset av klockranka gjord av Gunnar Kaj.

Gunnar Kaj går in under epitetet husgudar hos mig. Beundransvärd. 

Som sagt tema Skogen 2021. Vackert med olika grönt.

Ja så mycket att se och njuta av på Norrviken. Bodde jag närmare skulle jag åka hit ofta vid olika årstider.

En hyllning till trädgårdsikonen Ulla Molin gjord av Heidi Palmgren i en del av parken skapades 2019.  

Jag blev så lycklig när jag hittade boken Leva med trädgård av Ulla Molin på Kyrkornas second hand på Färingsö för några år sen. Med den roliga dedikationen på insidan "Som jord för Dig" Det passade ju in på mig med inte bara på den som ägt boken före mig.

Tulpantid

Nu är julen bortstädad och belöningen blev att köpa de allra första tulpanerna för året. Köpte en färgglad blandning och satte i några kvistar från häggen.

 Ja några stjärnor är faktiskt kvar på knoppbrädan i sovrummet. Men de är inte så juliga i färgen.

Knoppbrädan i matrummet fick också lite nygammalt på krokarna efter julen. 

Hittade min poesimobil från Ylva Skarp när jag höll på och plocka undan julsakerna. De översta tre texterna kändes onekligen högaktuella. Fortsätt längta, våga hoppas, våga tro... Ja nog är det mycket vi längtar efter igen. Att allt ska normaliseras och pandemin försvinner. Känns ändå lite hoppfullt nu med ljusare dagar och vaccin på gång.

Vi har haft våra killar hemma på jättelångt jullov. Ovanligt, har väl inte hänt sen de flyttade hemifrån efter gymnasiet. H som är äldst kom hem från Tyskland redan vid Lucia. Han har fått jobba hemifrån sen november när det blev strängare i Tyskland och det gick ju bra att göra härifrån också. R som är ett år yngre kom strax före jul. Det har varit kul att haft de hemma och skönt med lite omväxling i tillvaron. Jag har inte jobbat sen mitten på november.

Vi hann även fira Henriks 25 årsdag några dagar efter nyår. Några av hans kompisar kom och sjöng vid trappen sen blev det tårta ute vid Mälaren och god middag hemma på kvällen. 

Hade kvar några kräftor i frysen som vi fiskade i somras vid stugan. Så de fick bli förrätt. 

Sen gjorde G plankstek med trattkantareller.

Grillade även hamburgare ute dagen efter. Rikard hade gjort egna på högrev med goda tillbehör till. Picklad rödlök och tryffelmajonnäs. Riktigt gott och kul att den lilla köttkvarnen kom till användning. Den är ett smidigt tillbehör till min assistent. Assistenten är desto mer använd. Jag har bakat hur mycket som helst i år. Framförallt olika frukostfrallor och bröd. Inte ensam om det. I våras var ju jästen slut, minns ni? När jag var och handlade senast var alla varianter av bakplåtspapper slut. Så nog bakas och lagas det lite mer här och var. 

Men nu är sönerna tillbaka i sina världar igen. Kändes tomt i huset när de åkt efter att båda varit hemma så länge. Det är som det ska vara såklart. De är ju vuxna och har bott för sig själva i många år. Konstaterar bara att det blev tomt och lite tystare. 

 

Blev en tidig morgon i lördags för avfärd mot Arlanda klockan sex. Lämnade H som flög tillbaka till Frankfurt. Han ska jobba och skriva sin masteruppsats där under våren. Skjutsade sen R till sin lägenhet i Stockholm. Så skönt att det var strålande sol och vi hade mycket kvar av dagen när vi kom hem igen.  Blev två sköna långa promenader. Underbart med solljuset!

Nu har vi fått snö och det pratas om mängder av snö norröver. Vi gav oss ut och försökte åka lite längd men jag gav upp efter en kort runda. G envisades ett tag till. Fick skrapa skidorna under tre gånger för det byggde bara på och det var så lite snö så det högg fast i gräset. Det tycker jag är lite läskigt. Men vi försökte alla fall och skönt att vara ute i snön en stund alla fall så koppen med varm saft smakade gott efteråt. 

Snöade mer men tyvärr går det på plus nu. Önskar det kunde hålla sig på några minus ett par dagar alla fall. Fint med snön och kul för alla barn ja vuxna som gillar vinter med för den delen. Jag gillar absolut vinter när det är vinter. Men inte när det snöar, töar, fryser och blir halt. Det kan väl få vara vitt och krispigt några dagar. 

Rosépeppar

 

Hur vackert är det inte med Rosépeppar egentligen?

Vet att jag haft en liten klase för dekoration.

Vackert i buketter och dekorationer och bara som den är. 

Skulle köpa drivor om det inte var så dyrt.

 

 

Så fina dekorationer både på Zetas och Ulriksdal.

 

Vet att jag såg ett träd med Rosépeppar när vi var i USA för tre år sedan.
Alla undrade vad jag tittade på. Ja kanske inte min familj, de är ju rätt härdade vid det här laget...
Egentligen heter trädet peruanskt pepparträd. Finns även brasilianskt pepparträd men det har annorlunda blad. Detta träd växte på Ulriksdals Slottsträdgård och fler bilder därifrån kommer snart för det var andra stoppet på vår lilla utflykt här om veckan. Och Ulriksdal var fantastiskt kan jag lova.

 

Inspiration i backspegeln

Hade en ovanligt trevlig tisdag för lite sen. Var på utflykt med min blomsterkompis Maria.
Första stoppet var Zetas Finsmakarens Trädgård i Segeltorp. Alltid värt ett besök.
Smakfullt och mycket fint att se.

Jag prenumererar på Olof Röhlanders nyhetsbrev för jag tycker han sprider en hel del kloka tankar.

Han avslutar alltid med "Låt framrutan vara större än backspegeln" men ibland är det väl inte fel att titta tillbaka och njuta av saker i backspegeln. En utflykt till exempel : )

Om jag inte minns helt fel tror jag detta är en slags Begonia.

Men jag kan ha helt fel. Sammetslika blad alla fall.

Dubbel effekt i spegeln.

Amaryllis förstås och ljuvligt doftande Eucalyptus i kransen.

Echeveria, mossa och hyacinter i lång låda.

Gjorde likande i min rostiga låda jag fick i julkapp för några år sen och på med lite kottar förstås.

Satte möbeltassar under så kan den stå på fönsterbrädan utan att allt blir rostigt.

Julrosorna är ju så fina. Men jag brukar inte ha någon tur med de tyvärr.

En grågrön Ceder skulle jag vilja ha men tror den trivs bättre söderut.

Vackra är de med de oregelbundna barren.

En hållare till marschallen fick alla fall följa med hem.

Victoria Skoglunds nya bok som är så fin. Hon tillhör mina husgudar.

Så duktig är hon och hennes medarbetare tycker jag.

En stjärna av russin. Det var jag ju tvungen att göra när jag kom hem.

Ståltråd och russin fast jag gjorde ett hjärta istället som nu pryder en röd amaryllis i kruka.

Lite pilligt och lite kladdigt. Men fint. Bild i ett tidigare inlägg.

 

Fin gammal pall i rätt sällskap.

Ljusringen är så fin. Jag har en mindre variant i stugan.

Fin som den är eller prydd med blad eller barrväxt.

Svartkål i kruka och söta små höstkrokus tror jag det är som kikade upp bland höstlöven.
Fick syn på de när i gick till caféet där vi åt en jättegod kantarellsoppa innan vi for vidare.