NaNoWriMo genom åren - från 2007 till 2013

Rensar och städar bland mina etiketter här på bloggen. Vill bringa ordning i kaoset, minska ned antalet etiketter och ha etiketter med relevans. Sådant läsare faktiskt kan använda sig av. En av sakerna jag gör är att stegvis ta bort alla etiketter med "NaNoWriMo" och istället har ett "NaNoWriMo [årtal]" för att det inte ska bli så förskräckligt många med samma etikett, och för att det ska bli lättare att särskilja projekten. Lika mycket för min egen skull som för er skull, tar jag därför här och listar mina NaNoWriMo-projekt. Jag har varit med på NaNoWriMo från 2007 fram till och med 2013.

NaNoWriMo 2007:
Edurne - en vintersaga. Utspelas i en alternativ verklighet förknippad med bokprojektet Tusenskönan, en alternativ variant av den världen. Jag vann inte, men skrev en hel del. Projektet ligger nu i träda. Det var himla roligt att skriva dock. En ungdomsroman, fantasy, om en tjej som heter Edurne.

NaNoWriMo 2008:
Tusenskönan. Jag vann inte detta år heller, men jag fick en skjuts i skrivandet på mitt långtidsprojekt, började om och kom framåt en hel del på detta projekt. Hade kul medan jag tävlade i alla fall. Huvudpersonen är Maximilian, genren är fantasy, målgruppen ungdomar.

NaNoWriMo 2009:
FUK. Vann inte detta år heller, och kom bara igång med början av detta projekt. Det här projektet delade jag sedan upp i två bokprojekt. Ett som jag inte utvecklat alls, och ett som jag kallar DBK och som är långt framskridet, men inte klart. Ett projekt med potential, om än något udda, som kanske kan bli något bara jag ger det tid. Genren är fantasy, huvudpersonen heter Mitxel, och målgruppen är kanske ungdomar även här.

NaNoWriMo 2010:
PL. Det här är första året jag vann NaNoWriMo. Jag blev en vinnare och fick ett grovt första utkast på romanen PL, andra boken i trilogin om Maximilian, där Tusenskönan är första boken och ML den tredje.

NaNoWriMo 2011:
DD. Även detta år blev jag en vinnare. Jag skrev ett skelett, en första lös version av DD, som behöver världsutveckling (det är en fantasy som utspelas i ett påhittat land) och en del personutveckling innan det blir färdigt på riktigt. Men projektet har god potential och kan bli något riktigt bra, bara jag ger det tid. Genren är fantasy men detta äventyr utspelas i sin egen värld, och huvudpersonen är en flicka.

NaNoWriMo 2012:
VK. En historisk roman, min första, med inslag av magisk realism. Även det här året vann jag NaNoWriMo! Det går lättare och lättare för varje år. Ännu ett projekt med god potential, som jag nu har skrivit stommen till. Några hål finns det men plotten är klar och jag har skrivit ett skelett. En del research behövs dock, eftersom boken är historisk. Ger jag det här projektet tid så kan det bli något riktigt bra. Utspelas i slutet av 1800-talet, handlar om en ung präst vid namn Wilhelm.

NaNoWriMo 2013:
Jade. Min första mainstreamroman. Ett projekt med god potential. Ett pågående projekt just i detta nu. Jag vann NaNoWriMo även detta år. Som sagt har jag fortsatt med detta projekt, och är väldigt taggad att köra det till slut och verkligen göra något av det här, låta det bli ett avslutat romanprojekt. Och inte bara påbörjat som med ovannämnda NaNoWriMo-projekt. Huvudpersonen är en ung kille vid namn Jade.

Sprakande energi och skrivarglädje

Jag tror det är det här jag har tappat bort just nu, "den sprakande energin och skrivarglädjen". Istället för att fokusera på den har jag lagt alltför mycket energi på antal ord, på att putsa ytan, på att allt ska vara så perfekt, med precis de rätta orden och uttrycken. Det gäller både VK och TS, och dessvärre också mina bidrag till skrivargruppen, och annat skönlitterärt skrivande. Bara dagboksanteckningar och blogginlägg har funkat på sistone. Inte så mycket annat. Kanske också för att jag är trött och annat tar energi, vardagsgrejs. Kanske behöver jag också ladda batterierna - kan vara en anledning till att jag läser så mycket just nu. Men jag måste absolut också hitta tillbaka till "den sprakande energin och skrivarglädjen". Varför? För att jag mår så mycket bättre när jag skriver.

Hellre en god bok

Funderade lite på tåget, men skrev inget skönlitterärt konkret, utan bara planeringstankar. Frågeställningar. Det är dags för återfokusering. Jag har tappat bort mig - igen. Både kommit av mig med researchdokumentet gällande VK och veckomålet på nyskriv gällande TS. Jag fortsätter att läsa istället ... vilket naturligtvis är bra, men inte fruktbart. Måste komma någonvart med mitt skrivande, avsluta. Ständig återfokusering ... Jag kommer så lätt av mig. Samtidigt tänker jag: borde öka ordmålet på TS, för 1250 ord per vecka är för lätt uppnått. Samtidigt har det nu varit två veckor då jag inte alls kom upp i ordmålet. Splittrade känslor och tankar, med andra ord. Nu ikväll försöker jag skriva dikt, till morgondagens skrivarcirkel. Har inte kommit med något bidrag till skrivarcirkeln på ett tag. Inte kommit mig för att skriva dikter eller kortare berättelser, noveller. Sådan övning behövs också. Korta saker som är lätta att avsluta. Bra för självkänslan, kanske? Men nu sitter jag här med en oavslutad dikt och är väldigt trött, vill hellre avsluta min kopp te och gå och lägga mig, avsluta dagen med en god bok.

Gal tuppen om morgnarna?

Har just gått igenom kapitel 3 på VK. Trots att kapitlet är ganska långt, på 4707 ord eller 12 sidor, gick det snabbt att gå igenom det i researchsyfte. Det blev bara nio frågor (med ungefär lika många underfrågor). Men tro inte att det här kapitlet är mer klart för det. Snarare är det tvärtom; det här ett kapitel som behöver mycket redigering språkligt och innehållsligt.

Medan jag ögnade igenom det insåg jag att en stor händelse som äger rum i kapitlet måste flyttas framåt. Det går inte an att ett så stort avslöjande sker så tidigt i historien. Det måste flyttas fram åtminstone till ungefär hälften av boken gått istället. För övrigt består kapitlet av mer eller mindre lösryckta scener och som sagt obearbetade scener. Men redigeringen är nästa steg (eller nästnästa).

Just nu är det researchfrågorna som ligger i fokus. Och som i de två föregående kapitlen är det vissa frågor som är väldigt enkla och lätta att hitta svar på medan andra är klurigare. Ibland handlar det om rimlighet. Är det rimligt att det och det sker, kunde det hända då, på 1860-talet. Andra frågor är mer allmänna och vissa mer specifika och konkreta.

En enkel fråga som inte är historierelaterad är "Gal tuppen verkligen tidigt om morgnarna? Hur tidigt?" Där har vi en fråga med följdfråga/underfråga. Den är snabbt besvarad, kan jag tänka. För det är en sådan sak jag undrat över, om det är en myt att tuppen gal när solen går upp eller klockan sex varje morgon eller när det nu är. I alla fall ska jag ta reda på det. Det och mycket annat. Trettiosju frågor sammanlagt and counting...

Psykologisk resa och frågelistor

Frågorna hopar sig. Visst är det en klar fördel att få alla frågor uppstaplade och konkretiserade på det här viset. Jag har precis gått igenom kapitel två av VK och fått ihop tretton punkter med frågor och underfrågor. Massor jag vill ha reda på, är osäker på, vill ha bekräftade. Eftersom det här är en historisk roman är det väldigt mycket jag inte riktigt vet, mina historiekunskaper till trots.

Nackdelen med att stapla upp frågor på frågor sida upp och sida ned på det här viset är förstås att det lätt kan kännas överväldigande. Se oöverkomligt ut, som ett svårt hinder, ett tidsödande jättearbete. Så får jag givetvis inte tänka. Jag får ta en fråga i taget och räta ut den. Men en sak i taget. Först ska jag gå igenom boken och konkretisera frågorna.

Frågorna är flest i början, tror jag. Sedan kommer mer av handlingen på ett annat vis, sådant som bygger på personlighet och karaktärer, agerande som personerna ägnar sig åt, dialoger, intriger, funderingar som huvudpersonerna har på det personliga planet. Då blir det lättare. Med det inte sagt att det inte kommer att bli svårt att skriva vissa delar. Jag är ju inte helt klar med första utkastet av VK. Det mesta har jag skrivit, en del bara antytt eller noterat, andra scener och kapitel helt utvecklade. Så man kanske kan kalla det ett första utkast? Men det har hål och delar som inte är skrivna, svårare saker - bland annat ett psykologiskt skeende, en psykologisk resa som huvudpersonen gör, som inte blir den lättaste att beskriva, en som jag bara antytt än så länge, men som måste få en mer framträdande ton och beskrivas klarare för läsaren.

När det gäller mitt frågedokument undrar jag lite var man egentligen får svar på sina frågor. Google och böcker i all ära, ibland kan det bästa vara att söka svar hos andra människor som har kunskap i ämnet ifråga. Jag undrar hur alla dessa författare gör... har de alla sådana bra kontakter till exempel hos poliskåren och bland historikerna eller tar de bara kontakt med någon människa de tror skulle kunna svara på deras fråga? Skrivarböckerna koncentrerar mycket på allt möjligt kring skrivande, men researcharbete... står det så mycket om det? Jag måste kolla upp det. Om inte någon av er läsare vet? Vet du? Vad tror du?

Research

Äntligen har jag påbörjat mitt förberedelse-för-research-dokument. Har noggrant gått igenom första kapitlet på VK och skrivit upp researchfrågorna i en anteckningsbok. Det blev femton mer eller mindre omfattande frågor om första kapitlet. Eller femton punkter kan man väl säga, för varje punkt innehåller diverse "underfrågor" också. Känns bra att ha påbörjat detta. Det var gjort ganska snabbt, men så är första kapitlet inte på fler än sju sidor heller. Jag har andra kapitel som är betydligt längre. Men nu, med en snabb tankeplanering, har jag bestämt mig för att ta ett kapitel per dag under det som är kvar av arbetsveckan (fram till och med fredag alltså). Låter som en rimlig planering i mina öron, så det borde jag klara. Sedan får jag fortsätta nästa vecka för det är runt trettio kapitel sammanlagt.

Att sedan hitta svaren på mina researchfrågor är ett helt annat kapitel. Jag får nog googla mycket och botanisera bland böckerna på biblioteket. Men en sak i taget... Först ska jag formulera frågorna.

Just nu...

... målar jag på sten... en vit bakgrund till en fågel och en rosa bakgrund till något annat, jag vet inte vad än.
... gör jag en lista över oavslutade målarprojekt, mina tavlor målade med akryl, listan blev lång... femton stycken mer eller mindre påbörjade, varav tre bara är bakgrundskladdade, grundade, och inte några egentliga påbörjade motiv.
... har jag tre stycken promarkersprojekt jag jobbar på (se mer här)
... dricker jag blåbärste.
... funderar jag på hur jag ska ta tag i VK igen - jag läste första kapitlet tidigare idag, en början som kanske funkar, ett kapitel som är avslutat men inget reseracharbete gjort på än (jag borde göra en lista på researchfrågor, det har jag bara inte kommit till skott med än)
... funderar jag på att skriva en skrivpuffövning och lägga upp på bloggen (det var länge sedan sist)
... längtar jag efter att ha skrivarflow (tänker mest på Tusenskönan i samband med detta)
... längtar jag efter att läsa och bli gripen och insnurrad i en riktigt bra bok - Boktips någon?

Tråkigheter och roligheter

Skrev lite på TS på tåget hem - närmare bestämt sjuttiofem ord. Sedan tog jag resten hemmavid, skrev till och mer lite mer än mina 250 ord. Det blev 288 ord, och det var gjort på nolltid. Det är ett väldigt lågt mål, 250 ord per dag, måndag till fredag, men så är det också något jag utan problem hinner med på en av mina tågresor, det vill säga på en halvtimme hinner jag gott och väl skriva mina ord (och mer därtill om jag har flyt).

Fritiden idag ägnades annars mest åt matlagning, och så passade jag på att städa också, rensa bland papper och kvitton, sådant som kanske är mördande tråkigt men ger tillfredsställelse då man blir av med en massa papper och kan slänga och se snabbt resultat. Pappersrensandet innefattade också sortering av papper till VK och Tusenskönan/TS. Med VK-papperen i ordning satte jag mig, beväpnad med bläckpenna och markörpenna och gick igenom några sidor utskrivet. Scener som inte har kapitel än, som är uppdelade på dagar, efter NaNoWriMo, dag 20 till 30. Imorgon ska jag fortsätta den genomgången. Ganska tråkigt arbete, tar lite tid också, och ännu mer tid eftersom det är flera scener som jag inte har en aning om var jag ska lägga dem. Det visar sig när jag får de första kapitlen mer klara - det är scener som ska in i mitten och i slutet av romanen. Dessa markerade jag nu med gul markörpenna, så jag lätt ska hitta dem. Imorgon tänkte jag också påbörja en förteckning över dessa scener. Också sådant som känns ganska tråkigt att göra, men välbehövligt. Jag behöver struktur för att kunna nyskriva, veta vilka delar jag ska fylla i nytt med. Språkredigering är mycket roligare att göra, om man nu ska tala om redigering. Allra roligast är det förstås att skriva helt nytt. Men många gånger finner jag ett stort nöje i att läsa igenom vad jag redan skrivit - "har jag skrivit det här? men det är ju bra!" - och göra språklig redigering - sådant där som egentligen är slutpet i en text... Det tycker jag är alldeles för roligt, så roligt att jag påbörjar det för tidigt. Och alltför tidigt bara sitter och läser det jag skrivit hittills. Nu försöker jag ändra på sådant, verkligen göra redigeringsarbete. För det är i det stadiet jag fastnat, både i DD och i KS, mina kapitelboksprojekt (för barn, alltså). Så jag försöker ändra på vanor och ovanor... Och det går, sakta men säkert. Jag kämpar!

Nu ska jag kämpa mig bort ifrån datorn och ta kväll. Godnatt!

Måndag, ja, måndag

Ny vecka, nya tag. Skrivit på tåget hem, renskrivit lite av detta hemmavid samt tillfört någon mening - så att säga redigerat under renskrivning. Renskrev bara en halv sida, dock. Allt detta på projektet TS eller Tusenskönan.

VK har jag inte kommit igång med alls än, denna vecka. Kan beror på att jag totalt glömde bort igår, söndag, att göra en planering. Jag tar förra veckans planering och fortsätter på vad jag satt upp som mål där; har fortfarande en del scener och redigering av TS och VK som jag inte hann med att göra förra veckan.

Hur gick det med VK då?

Det gick sämre med VK den här veckan. Ordmålet var på 2500 ord; jag skrev inte många alls. Jag redigerade och tog mig för med den delen, som jag hade tänkt mig, i början av veckan, måndag, tisdag och onsdag. Sedan stannade det av. Dessutom märkte jag att jag satt för många och höga mål - redigeringen tog längre tid än jag trodde och jag var fortfarande på måndagens "uppgift" på onsdagen... Det kanske bidrog till att jag lite grand gav upp. Inte gav upp som i att verkligen ge upp, men som i att släppa på allting tillfälligt. Dessutom satsade jag allt krut i andra halvan av veckan på Tusenskönan istället.

I morgon är det ny vecka och därmed nya tag. Tågskrivet går bra, inte tu tal om den saken, men när jag kommer hem, det är då det faller. Finns så mycket annat att göra, sådant som måste göras, sådant som går före, och annat som bara görs istället för... som datorsurf.

Funderar på att jobba mer på papper och i mina pärmar, hoppa över att sitta vid datorn och redigera. Synd att jag inte har någon fungerande skrivare. Jag saknar SÅ att kunna skriva ut och redigera och läsa det jag skriver på papper. Det underlättar.

Dessutom vill jag inte sitta för mycket vid datorn. Det är inte bra för hälsan, och inte för ögonen heller. Helst vill jag göra allt utan dator, men det går ju inte. Inte så att jag är datorfientlig, bara det att jag har så svårt att koncentrera mig och vara disciplinerad när frestelserna är så många och det är så himla lätt att prokrastinera... surfa och slöläsa, spela spel, blogga, läsa mail, maila... helt enkelt göra allt som inte tar emot, så som skrivandet/redigerandet ibland tar emot.

Fyller på skelettet

Jag har veckomål istället för dagmål numera, på två projekt som jag arbetar parallellt med. VK och Tusenskönan. Veckomålen består i att skriva ett visst antal ord per vecka. Jag startade detta senare i januari än vad jag först tänkt mig, så jag har fått flytta fram min deadline.

Först funderade jag fram och tillbaka på vad som var rimligt egentligen, som ordmål, och kom fram till 6000 ord på VK, och 2500 ord på TS, men så insåg jag det orimliga i detta, speciellt som jag parallellt med mitt nyskriv ska redigera VK, inte bara skriva nytt på det projektet. Så jag halverade dessa mina mål, och kom fram till något som jag tyckte verkade rimligt: 3000 ord på VK och 1250 ord på TS.

Varje dag den här veckan har jag skrivit på tåget. Redigerandet hemmavid har det blivit lite si och så med, men jag har nyskrivit på TS varje dag, måndag till fredag, och det har gett resultat. Bra mycket bättre resultat än jag trott vara möjligt. Jag är uppe i hela 3765 ord!

Så målet 1250 har jag slagit med råge - och veckan är inte slut än! Dock har jag tänkt mig att skriva måndag till fredag, på tåget just och i väntan på tåg, och inte ha några krav på att skriva under helgerna. Nu ikväll har jag renskrivit allting jag skrivit under veckan, och nu är jag verkligen sugen på att fylla på detta skrivna. Det är delvis fragmentariskt och jag kan komma ännu en bra bit ordmässigt genom att fylla på "skelettet" jag skrivit under veckan.

Halka hit och dit

Trött nu. Synd att jag är kvällstrött av mig... Jag är nog som mest produktiv på för- och eftermiddagen. I morse orkade jag inte skriva något på tåget, men på vägen hem skrev jag på Tusenskönan; det blev fortsättning på gårdagens scen (det som egentligen är fredagens "uppgift" alltså). Hemmavid har jag mest gjort annat... Och när jag väl beslutade mig för att öppna dokumenten och jobba lite med VK, halkade jag över i att läsa början på DD och göra små ändringar där... Det är ett annat projekt med potential att bli något bra... Som var NaNoWriMo förrförra året, och som måste redigeras, men är klart i ett första utkast. Tittade lite på VK, på nyckelscenen jag nämnde i gårdagens inlägg, och som jag redigerade lite på, funderade lite kring, men inte kom fram till något beslut med. Hänger fortfarande i luften, vrider och vänder på det i tanken, lite grand, emellanåt. Men nu orkar jag inte tänka längre. Får ta nya tag i morgon istället.

Funderingar kring avslöjande och perspektiv

Första dagen på min nya veckoplanering.

På tåget började jag skriva på den scen jag planerat. Sedan började jag fundera istället, fundera på om den scenen alls skulle vara med. Är lite osäker, faktiskt. Om jag vill ha med den scenen bara för att klura ut för mig själv vad som faktiskt kommer att hända, eller om den scenen verkligen är till nytta för läsaren. TS är skriven i första person, något som jag frångår med den nämnda scenen. Vet fortfarande inte om det verkligen fungerar, att ha första person, och sedan bryta av med tredje person och följa en annan person parallellt, i ungefär varannat kapitel. Det vidgar onekligen perspektivet för läsaren, som får reda på saker som Maximilian inte har en aning om. Samtidigt är det just så, sagt, att jag funderar på om jag skriver dessa tredje persons-scener för min egen skull snarare, för att jag har svårt att se framför mig vad som sker parallellt med en viss person, händelser som Maxim fortsättningsvis också inte har en aning om. Detta grubblande gjorde att jag hastigt och lustigt övergav mitt skrivande av nämnda scen och kastade mig över den scen jag planerat för fredagens tågskriv istället. Så kan det gå.

Hemmavid började jag, precis som planerat, med bokprojektet VK, gå igenom ett av de två stora dokument jag har kvar från slutet av NaNoWriMo där jag bara skrivit dag efter dag, från dag 20 till dag 30, huller om buller, scener och bitar, fragment, delar av scener, som jag delvis inte har en aning om var de ska in. Andra scener kan jag direkt lägga i ett visst kapitel. Jag fastnade här också, vid en lång scen av stor betydelse, med fortsättning, som jag inte vet var jag ska placera. Ett stort avslöjande görs. Var placera detta avslöjande? Ursprungligen tänkte jag i början av boken, redan i kapitel tre, men jag inser samtidigt att det är på tok för tidigt. Just nu är det planerat till att bli åtminstone fyrtio kapitel. Tänker man klassisk dramatisk kurva, skulle avslöjandet komma senare, efter en tredjedel eller två tredjedelar av romanen... Hur göra?

Tåg och hemma

Påbörjar ny rutin. Att på söndagen göra en planering av skrivarveckan, det vill säga måndag till fredag. Eftersom jag inte riktigt vet hur lång tid en viss redigeringsbit tar eller hur lång tid det tar att skriva en viss scen, är det här bara en skiss på vad jag ska göra. Att revidera under veckan allt eftersom. Men det är en preliminärplan i alla fall. Jag har kort skrivit vad jag ska skriva för scen ur TS under tågresorna, och vad jag ska göra hemmavid för redigering på VK. Redigeringen innefattar flyttning av stycken mellan dokument i datorn, varför jag inte kan göra den redigeringen på tåget. Jag har en stationär dator. Men det är bra det, tycker jag, att ha papper och penna under dagen, där man skriver mer fysiskt med kroppen, när man skriver för hand. Och sedan blir det datorarbete under kvällstid. En bra uppdelning. TS på tåget och VK vid datorbordet. Nu ska jag bara försöka följa min plan också.

Skrivarcirkeln hjälper

Uppmuntrad av kommentarer och beröm på skrivarcirkeln, tillsammans med god konstruktiv kritik som gjorde min text bättre, fick jag inspiration efteråt till att skriva. Till skrivarcirkeln i dag tog jag med mig ett utdrag ur VK, som jag bara putsat lite grand på för att kunna visa det för mina skrivarvänner. Tåget hem var försenat, men det gjorde ingenting. Visst var jag hungrig, men maten kunde vänta medan pennan glödde. Jag skrev under hela tågresan, så nu är jag igång igen med VK. Nyskriv och redigering, sida vid sida. Skrev ett par avsnitt som ska in i tredje kapitlet. Början av januari gick trögt, men nu har jag äntligen kommit igång med nyskriv på allvar. Känns skönt.

En lättnad, en befrielse!

Äntligen och till sist har jag en ny dator. Det är en Asus Essentio Desktop PC CM1745 och jag köpte den på inWarehouse.se. Så skönt att ha en ny och pålitlig dator. Min gamla dator hade varit opålitlig i över ett år nu, mer och mer... Under de senaste och sista månaderna tog det en kvart, tjugo minuter att starta den och då blev jag tvungen att gå igenom startreparation som blev till systemåterställning och omstart innan jag kunde logga in på datorn. Dessutom blev det bluescreen allt som oftast när jag startade den, plus att det ett flertal gånger blev bluescreen medan jag satt och jobbade vid datorn - skrämmande värre! - så jag vågade till sist inte jobba alls med mitt NaNoWriMo-projekt. Datorn fick riktigt spel med omstarter i trippel och fyrdubbelt under december. Jag är glad att jag fick gå smärtfritt igenom november och vara med på NaNoWriMo utan datorbekymmer av det värre slaget. Men i december fick jag nog. I julklapp fick jag pengabidrag och sedan slog jag till och köpte äntligen den nya datorn nu i förra veckan. Fick den i torsdags, 10/1. En lättnad! En befrielse! Nu vågar jag ta damma av romanprojektet VK och TS/PL/ML och skriva igen!

Igång eller inte?

Har skrivit en dikt idag, till morgondagens skrivarcirkel. Nu har den kommit igång igen, efter julledigheten. Och i morgon kommer förhoppningsvis fler än förra veckan, för nu har ju vardagen kommit igång ordentligt igen, efter julhelgen. Det blev en dikt om ord, och hur svårt jag har att hitta fram till dem. Famlar lite nu, med skrivandet annars. Har inte kommit igång riktigt, jag heller. Bara skrivit gårdagens datum, efter att ha läst första kapitlet på VK, sedan blev det liksom inte mer. Just nu är jag istället inne i en läsperiod. Har precis avslutat Robin Hobbs "Shaman's Crossing", och har just nu ingen aning om vad jag ska välja härnäst. Vill läsa något nytt istället för att ta tag i de där böckerna som jag hållit på med "samtidigt", det vill säga, som legat ett tag på väntehylla, mitt i läsningen, sådana där jag bara tagit en kort paus i.

Nytt år - nya skrivartag

Romanprojektet VK påbörjades med idéer och som planering i oktober 2012. Sedan som NaNoWriMo-projekt i november med resultat 53226 ord. Jag vann således (som ni kanske redan vet). Påbörjade fortsatt planering och strukturering av materialet i början av december, men fick för mycket i vardagen, både på jobbet och privat med jul och nyår. Så sedan dess har projektet vilat. Det kanske till och med behövde vila. Nu har det nya året börjat och det är dags att ta tag i projektet igen. VK, here I come! Jag har börjat med att sett ut en anteckningsbok som ska bli min "Journal of a Novel" som till exempel Maria Turtschaninoff talar om på sin blogg. Jag tänkte börja journalen med att läsa de hittills skrivna kapitlen och skriva reflektioner i journalen efter varje nytt kapitel jag läser. Spontana tankar och reflektioner samt idéer som föds eller sådant jag ser måste ändras/rättas till/omskrivas.

Gott Nytt År!

Gott Nytt År, alla bloggläsare!
Må ert år 2013 bli det bästa någonsin!
Något nyårslöfte har jag ännu inte givit mig själv, men jag har redan tidigare bestämt att nyckelordet för året 2013 ska bli "självrespekt", med allt vad det innebär.
Just nu håller jag på att läsa "Tunnlar", en julklapp jag fått 2012.
Annars är jag just nu mest skrivande på "Tusenskönan", har kommit igång med skrivandet på den boken igen. Har tagit paus under december med "VK", mitt NaNoWriMo-projekt 2012. Nu med januari är det dags att påbörja redigeringen av den boken, att skriva klart den och faktagranska den - något som kommer att bli omfattande. Testläsare och sedan redigering igen. Jag ser fram emot att arbeta med detta under 2013.
Ännu en gång, Gott Nytt År!

Mycket att göra när det lackar mot jul

Opålitligheten hos min dator just nu gör att jag inte vågar använda den lika mycket som vanligt. Jag startar den mer sällan bara för att jag vet att det tar ungefär en kvart att starta den (med omstarter och systemåterställningar) och vill helst att datorn ska hålla över jul så jag inte har en dator, ovanpå alla julklappar, att köpa. Dessutom lackar det mot jul. Nu får VK stå tillbaka för julklappsinköp och julkortspyssel.

Äntligen har jag kommit igång med både julkortsskapande och julklappsinköp. Ägnade eftermiddagen åt julklappar och nu kvällen åt julkort. Det är roligt att göra julkort men jag tycks alltid vara sent ute, även om jag lovar mig själv, år efter år, att jag ska börja tidigare med pysslet. Kortens utsidor är klara, nu ska jag "bara" göra det stora arbetet, måla alla teckningar som ska pryda insidan av korten. Varje kort kommer att se lite olika ut och jag ska göra ett tjugotal stycken...

Bokprojektet får vila lite smått. Sanningen att säga har jag kommit av mig lite. Att få kommentarer och konstruktiv kritik är jättebra, men det och det lilla redigerandet jag gjort på de sidor jag lämnat in för granskning, har gjort att jag börjat fundera. Och det - känner jag - är inte bra, inte alls. För nu börjar jag tvivla. Istället för att skjuta tvivlet åt sidan och bara jobba på.

Så det är väl dags att dra efter andan, ta ett djupt andetag och säga "lugn, jag klarar det här" och köra på igen. Jag vet ju vad jag har att göra härnäst. Fortsätta med notislapparna till synopsisen och numrera dessa. (Se tidigare inlägg om VK/NaNoWriMo 2012.)