BREAKFAST IN BED

 

jag har hängt fröbollar till fåglarna 

i träden allra närmast muren utanför mitt 

sovrumsfönster. då får jag vakna av

deras frukost-sorl och det måste ju vara

den bästa väckarklockan som finns. 

om möjligt ännu mer här, där det i övrigt

är så tyst att alla de ljud som ändå är, 

tycks genljuda ända in i hjärtat. 

något annat som tar sig in den här gången, 
är, vilket förvånar mig; 
mina fotografier för fira spring’13,
när de kommer helt färska ur tryckpressen; 
ett urval i katalogform med stort format.
vackert papper & generöst mått.
jag bläddrar andäktigt till morgonkaffet.
fotografier; 
my kind of breakfast in bed.

 

tusen tack för alla Era fina ord, 
Era magiska mail. de tar sig också in, 
fyller upp hjärtat med tacksamhet.
tycker så mycket om när Ni 
tänker högt här hos mig.

kärlek, 


h




±


n°1 | fira in print | cup eva bergvall from here | vintage wooden tray from LW
n°2 | selfportrait ’11 | paper pillows and ink hearts 
n°3 | beloved model / muse lina lindholm | necklace ’moon star’
n°4 | necklaces ’flower star’ & ’moon star’
n°5 | ’bianca’ blouse
shoot : fira s/s’13 | hair by belinda stigborn

© hannah lemholt photography

CLOUD NINE

jag går min långpromenad med en 

annorlunda utsikt nu. 

går mellan fälten.

och havet finns bara på insidan av mig.

idag tänker jag på det för att 

någon kör en traktor i noga system, 

vänder det sedan länge döda till mörk, 

bördig jord. äntligen. 

det doftar bara rent, doftar på nytt. 

och efter, mot det mörka, kretsar 

hundratals vita fiskmåsar.

de låter annorlunda då, tänker jag, 

än när de svävar över vågorna. 

ett mjukare ljud här, mot jorden. 

och vågorna finns bara på insidan av mig. 

när jag kommer tillbaka hem

gör jag, för första gången på länge,

en stor kopp kardemumma café au lait 

och spelar, för första gången på länge,

ben howard på hög volym.

kan äntligen njuta av hans röst igen,

även om den bär minnen & bilder

av ett skrutthus & en kärlek.

jag tänker att jag vill dela 

musiken med Er,

~ & lite bilder från fotograferingen 

för fira spring’13. jag tänker att 

vi nästan kan ta på våren nu 

och gungar sakta till musiken, 

trycker på replay igen.

 

..’so may your worries, may your worries
never fall too loud
and may you stay here, may you stay here
happy in your own skin
on the ninth cloud’ 

med kärlek, 
till Er,

h




±

shoot : fira s/s’13
model : lina lindholm
hair & make up : belinda stigborn
home / location : marie olsson nylander, MO
© hannah lemholt photography 

PARIS BLUES

den inre rösten är fortfarande

ganska tyst, men desto mer

tacksam. glad över alla Era 
goa’ gratulationer.

och så tycker jag så mycket 

om Era visa tankar, 

~ & vackra ord. 

tack.

tack till em som påminner

mig om indianernas klokheter;

att kanske behöver jag resa som dem.

långsamt och eftertänksamt. 

så att själen hinner med.

tack till malin som

väcker minnet av den där flickan,

som var jag, som älskade själva 

resan. som åkte tåg till, ~ & i det ena

äventyret efter det andra.

malin som påminner om friheten

i själva resan; i mellanrummet 

mellan här och där.

  

tack till johanna som påminner

om att när det är alldeles 

stilla inuti brukar det bero på

att något växer.
det hade jag alldeles 
glömt bort igen. 

tack till helen som påminner

om att ibland är bara kemin 

inombords annorlunda. 

det är underbart helt enkelt.

tack till Er som påminner

om att vi alla kämpar med 

balansen från och till.

Ni är en underbart brokig

skara med en massa fint

att komma med.
jag har det lyxigt jag! 

 
 



  

i kväll åker vi hem till skrutthuset igen.
jag längtar faktiskt lite.

önskar Er en härlig höstdag

och kärlek,

h




±

{spira autumn’12}
 {modell : lina lindholm}
{make up & hår : jossi madsen}

{© hannah lemholt}

PARIS, PRECIS BORTOM FÄLTEN

{lina i le marais, paris | spira autumn’12}

vi är, ännu några dagar, på landet.

sakta infinner sig ett speciellt typ av lugn och 

jag kommer på mig själv med att stå ute på 

grusvägen, i pyjamas & gummistövlar, 

~ sökande efter det rätta grässtrået för bara

en enkel liten fotografering av höst på bordet.

morgonljuset letar sig fram över fälten, 

och precis bakom dem, finns paris 

och bortom; nästa resa.

kontrasterna. 

jag tycker om dem så mycket.

livet på landet är att plocka hallon i

trädgården, att känna dem mellan fingrarna; 

där de nästan går sönder nu, de sista skördarna,

~ & att äta dem bara minuten efter, 

i morgonfilen, tillsammans med höstens blåbär. 

livet på landet är att sträckläsa en hel bok

på fårfällar i soffan, medan den stora koppen

varm choklad sakta sinar och de levande

ljusen brinner stilla ner. 

vardagen; livet i stan’, eller städerna

{eller arbetet som ofta knappt känns som arbete},

är i effektivt tempo, där kroppen b a r a är

hjärta {vad säger min känsla?} & hjärna 

{nästa steg, nästa plats, nästa scen} i en enda

rapp puls som om på autopilot, ~ tills kroppen 

inte är annat än slut & mest kan ligga på 

en hotellsäng & värka. 

den känns överhuvudtaget inte förrän då.

kontrasterna.

jag tror de passar mig utmärkt. 

{lina i le marais, paris | spira autumn’12}

kanske kan det vara så att finna balans?

 jag blir ängslig av packningen, 

flygresorna, mellanlandningarna.

jag vill vara framme. där. eller kvar. där.

det har jag just erkänt för mig själv. att jag blir ängslig. 

kanske för att jag inte kan göra något.

bara vara. 

i luften. på resorna emellan.  

det måste vara det som är att finna fullkomlig balans. 

att vara med hela hjärtat även i luften; 

på resorna emellan, 

till och med vid mellanlandningarna.

där är jag inte än. 

jag är ute på fältet; i gummistövlar & pyjamas.

eller arbetar ute på det helt andra fältet; 

med kameran & hjärtat i högsta hugg.

 har Ni hittat den balansen?

gör man det någonsin, tror Ni?

eller är det kanske inte alls balans det

handlar om längre då, utan ett varande.

ett bara varande. 

tack för alla Era fina tankar.

tänk vilka kloka, vackra 

människor som hittat hit till mig. 

det slår mig varje gång.

i kväll ska vi traska i gummistövlar

en bit längre bort på grusvägen,

dricka italiensk öl & äta pizza ur vedeldad 

ugn; på ett ställe som är lite som..  

kanske som sicilien, precis bortom fälten

kärlek till Er,

~ & en riktigt härlig helg,

h

±

{spira autumn’12}

 {modell : lina lindholm}

{make up & hår : jossi madsen}

{© hannah lemholt}

sneak peek № 6 | vélib’ love

 {vélib' | a portmanteau of french : vélo (bicycle) and liberté (freedom) | public bicycle sharing system, paris}

jag säger med några dagars mellanrum att
jag måste skaffa mig en cykel.
det är så attans mysigt att cykla, tycker jag,
~ speciellt i frisk höstluft och kanske med en korg fram; 
att fylla med kaffe & kamerautrustning.

det är något med att cykla, tror jag, 
som gömmer sig just i de parisiska 
utlånings-cyklarnas namn vélib’. 
lib’ som ur liberté som i frihet.
friheten i att kunna susa fram, fortare 
än bara ens egen kropp kan bära en, 
men ändå med ansiktet öppet mot vinden, 
~ & för egen maskin på nåt’ vis.

att susa fram på en vélib’ i paris sen’,
över place de l’hôtel de ville; sicksacka mellan 
omslingrade par, farbröder som spelar 
kort vid fontänen, ~ & en fransyska i frasig svart
brudklänning; poserande för sin egen fotograf,
då är det inte bara frihet. det är frihet som
om på film. då är det fint att en del av det där
finns fångat i fotografier, här för spira autumn 12,
kanske den sista sneak peek’en av just det.

har Ni några favorit-fotografier än?
det är fint att höra vad Ni tycker!

den där tunikan skulle i alla fall 
vara fint att drössla runt i hemma, 
kanske just såhär; 
med mjukt frasig underkjol
och så raggisar förstås. fast först
ska det åtminstone få bli september.
en och en halv dag kvar.
sedan är hon här.

tills dess.
kärlek,


h



± 

 {spira autumn’12}
{modell : lina lindholm}
{make up & hår : jossi madsen}
{© hannah lemholt}

sneak peek № 5 | carousel mood

när jag var yngre älskade jag att åka karusell.

om och om igen. runt, runt, runt. 

nu blir jag snurrig & lätt illamående bara 

jag snurrar runt med bella några varv på gräset. 

undrar vad det beror på. vi diskuterade det

på en middag för några kvällar sedan, 

där alla upplever det som jag;

att medan de kunde åka allt på tivoli när 

de var yngre, står de nu & svajar lätt

bara vid åsynen av en karusell. 

är det så för Er också?

det här måste undersökas..

det gick vilt till där på karusellen vid sacre cœur,

när vi plåtade spira. jag tappade räkningen på 

hur många rundor vi tog, 

~ & hur många rundor uppe på det, 

vi fick gratis för att maskinisten var yr av 

helt andra anledningar än karusellen.

runt, runt, runt med ständigt skiftande 

ljusförutsättningar under sensommarsol, 

varvat med trädens tunga skugga.

jag slog hela tiden huvudet i taket på den lilla 

vagnen, där jag kilat fast mig någotsånär mellan 

de vilseledande snällt pastelliga vildhästarna 

som galloperade fram med oss.    

vansinnet syns inte på lina. 

hon är magisk med det.

det känns som att vi låser blicken 

i den andras, även genom kameran, 

~ & finner varandra. 

sedan kan hästarna dundra bäst de vill.

hoppas att Ni tycker om bilderna för 

spira autumn’12 såhär långt!

och så vill jag än en gång tacka för alla

underbara kommentarer, både här, 

på instagram, ~ & längre varianter som 

kommer med mail.. tack!

en riktigt härlig helg till Er.

och kärlek,

h

± 

{spira autumn’12 | fanny light grey / nature}

 {modell : lina lindholm}

{make up & hår : jossi madsen}

{© hannah lemholt}