Efter nästan tre veckor av
välbehövlig, underbar ledighet
drar vardagen igång idag igen.
Väckarklockan ringde obarmhärtigt tidigt idag
och den där åttaåringen,
som har vänt på dygnet,
var inte helt lätt att skaka liv i.
En del de hävdar att det blir skönt
med lite vardag igen.
Jag har lite svårt att hålla med,
jag älskar nämligen ledighetslunken.
Men, nu är det dags.
Vi säger hejdå sköna sovmorgnar,
sitta-uppe-kvällar
och ta-dagen-som-den-kommer-lunk.
Vardag, hej.
Vi ska nog komma överens.
Typ.