Blomning runt bästa uteplatsen

Ganska praktiskt att olika delar av trädgården får olika namn. Men ibland, eller ganska ofta, tryter fantasin och det blir ganska tråkiga benämningar. Om "Dansbanan" kvalar in under "tråkiga namn" låter jag vara osagt, men "Dansbanan" har den  kommit att heta uteplatsen där vi tillbringar vår mesta tid i trädgården.

Naturen finns alldeles intill oss. Planteringarna är få och jag har inga långa listor med flera hundratals olika växter.

Men runt Dansbanan har vi ändå lite blommig fägring! Här är klätterrosen 'Flammentanz' planterad. Det var en av de första rosorna som sattes och köptes på försök, mest för att se om klätterrosor, som jag tycker mycket om, skulle kunna vara något för den här trädgården. Sorten är en kordesiiros från 1960-talet och även om den inte sorterar in under "gammaldags rosor" känns den lantlig med sina ganska lösa blommor.

Röda blommor kanske inte känns så "naturliga" men faktum är att just rött är en förträfflig färg om man har stora avstånd i en trädgård. Rött förkortar avstånden och blir effektfullt som blickfång. Den här klätterrosen syns både från infarten och nere från stranden.

'Flammentanz' är härdig till zon VI och ett säkert kort. På försommaren sticker vackra vita allium 'Mount Everest' upp här och när det är dags för dem att vissna ner, täcks de av näva 'Rozanne' som planterats tillsammans med vita krypflox (Phlox stolonifera).

Att allt detta är planterat i en stor låda är inte bara praktiskt. Den egentliga skälet till lådan är rumsbildningen. Tillsammans med stolparna och överliggaren bildas något som närmast kan kallas för pergola, i alla fall en halv pergola!

För att lådan inte ska se för stel och stolpig ut är vresrosen 'Louise Bugnet' planterad utanför, mot gräsmattan. Tänker att de lite ska se ut som den slagit sig ner där av en slump. 'Louise Bugnet' doftar underbart och är härdig till zon VI.

Granarna bidrar också till rumsbildningen. Vi formklipper dem, dock inte för hårt, bara så att vi kan hålla dem i schack.

Sockertoppsgranen behöver ju inte klippas. Praktiskt! Men jag var tveksam till den. Kanske lite för mycket tuktad trädgård? Men även om den inte är av samman art som vår vanliga rödgran ser den ut som den skulle kunna vara det. Därför smälter den trots allt in.

Såhär såg det ut första sommaren. De flesta av de långa gängliga björkarna i fonden är nu nedtagna. Där var tät granskog tidigare och björkar som försöker klara livhanken i tät skog blir gärna just sådär långa och magra. Björkar i alla ära men det var inte särskilt vackert! Nej, de passar bäst att bli till härlig björkved.

När vädret blir kallare om hösten sitter vi oftare på verandan. Det är ju inte så dumt det heller. 

Och vintertid är jag glad över att granarna finns där. Både de, möblerna och stolparna bildar fina mönster under snön. Ännu har inte träet grånat men med tiden kommer det att få en silvergrå ton och smälta in väl i omkringliggande natur.

Till sommaren tänker jag komplettera med klematis. Clematis 'Albina Plena' E tycker jag är bedårande med sina vita, rufsiga blommor. 'Albina Plena' börjar  blomma redan på våren, vilket skulle passa bra här innan den röda klängrosen slår ut. Dessutom tänker jag att det lite rufsiga växtsättet ska mjuka upp och bidra till en lite vildare känsla.

Clematis (Atragene-gruppen) ´Albina Plena (Foto: E-planta)

Att man börjar planera för sommaren är ett säkert tecken på att de har vänt. Nu går vi mot ljusare tider!

Ha en riktigt skön lördagkväll!

10 dagars sprakande höstfärg

Nu översållas alla fina bloggar av underbara höstbilder. Tömmer kameran på mina egna foton från de sista 10 dagarna och inser att nu går det fort, nu behövs bara en rejäl höststorm för att alla blad ska falla till marken och en första riktiga köldknäpp för att funkiorna ska ge upp!

Här är mitt bidrag till detta färgfyrverkeri, trädgårdens Grand Final.

Inget slår väl de japanska lönnarna? Min egen börjar få många år på nacken men bjuder på underbar höstfärg varje år.

Japansk blodlönn (Acer palmatum 'Autropurpueum')

Stora björken i bakgrunden är smörgul...

Men de sista dagarna har löven börjat falla på lönnen. 

Bladen är så vackra att jag samlar ihop dem och sprider ut på fler ställen i trädgården.

Riktigt gula och nästan sjävlysande, är daggfunkiorna. 

Japansk funkia (Hosta sieboldiana 'True Blue' )

Daggfunkia (Hosta sieboldiana 'Elegans')

Även tåteln blir halmgul. Vid foten silverekar som hamnade där för flera år sen. De övervintrar snällt och får stå kvar.

Jättetåtel (Molinia ssp arundinacea)

Fin rosaröd färg har kamtjatkafetbladet.

Kamtjatkafelblad (Sedum kamtschaticum)

Mer åt orange stöter björkspirea...

Björkspirea (Spirea betulifolia 'Tor' E)

 ...och prakthäggmispel.

Prakthäggmispel (Amelanchier lamarckii)

De röda vildvinsrankorna får avsluta även om de nu har släppt alla blad på marken.

Vildvin (Parthenocissus vitacea)

Må väl och ha en skön helg.

Växter i det här inlägget:

• Japansk blodlönn (Acer palmatum 'Atropurpureum')
• Japansk funkia (Hosta sieboldiana 'True Blue' )
• Daggfunkia (Hosta sieboldiana 'Elegans')
• Jättetåtel (Molinia ssp arundinacea)
• Kamtjatkafelblad (Sedum kamtschaticum)
• Björkspirea (Spirea betulifolia 'Tor' E)
• Prakthäggmispel (Amelanchier lamarckii)
• Vildvin (Parthenocissus vitacea)

Sökord höstfärger i trädgården röda blad orange blad

Murgröna Vintergrön favorit!

Nu är det knopp på murgrönan och om höstvädret håller sig milt kommer knopparna att slå ut. Vissa år hinner inte murgrönan med innan vintern kommer och knopparna förblir slutna. Med det gör inget för knopparna är så fina i sig. 

När murgrönan blir äldre ombildas viss rankor till att börja växa som en buske. Bladen blir släta och det är då som murgrönan kan börja blomma. Tar man skott av en sådan del av murgrönan lär den behålla sin buskiga form och kan has som krukväxt har jag läst.

Förra vintern var sträng och när våren kom hade mycket av vår murgrönas buskdelar dött i kylan. Det fanns inget annat att göra än att börja klippa bort de döda grenarna....

...men inne bland bladen upptäckte jag att koltrasten byggt bo! Och där låg honan på ägg bland alla långa rankor.

Men det var för sent, jag hade redan hunnit skrämma henne och efter några dagar var boet tomt.

Har man riktig otur efter en sträng vinter kan hela murgrönan dö. Roligt ändå att den här trädgårdsägaren har låtit det torra murgröneskelettet stå kvar. Blir ju faktiskt ett ganska spännande blickfång i trädgården.

Vår egen murgröna mådde dock bara bra av att blir tuktad. Aldrig tidigare har den varit så grön och frodig!

De nya bladen som växte ut var frisk ljusgröna och växtkraften är enorm. Man måste hålla den i schack för att den inte ta över. Den är gammal vid det här laget och är ingen känd namnsort. Sorten Hedera helix 'Hibernica' som finns i handeln är också storbladig och påminner om den här. 

Vill man ha en riktigt härdig mugröna, i alla fall till zon IV, har E-planta två nya sorter som båda härstammar från Visby och som har överlevt de hårda krigsvintrarna där på 1940-talet. 

Dels den småbladiga  'Grafik' ........

Hedera helix 'Grafik' (Foto:  E-planta)

... och dels sorten ' Huldra' med lite större blad. Även den går till zon IV.

Hedera helix 'Huldra' (Foto: E-planta)

Börjar man titta lite närmare på murgrönor ser man snart att det finns många varianter på bladen, mindre och större blad, med tydliga nerver eller alldeles släta. I England finns bland annat den här vackra varianten lite var stans.

Även om murgröna oftast växer på väggar, murar och plank tycker jag att den är allra bäst som marktäckare. Garanterat inget ogräs kommer upp i en tjock murgrönsmatta!

Och sen är ju rankorna så otroligt vackra att använda i kransar och andra arrangemang, hållbara och vintergröna som de är!

Växter i det här inlägget:

• Hedera helix 'Hibernica'
• Hedera helix 'Grafik'
• Hedera helix 'Huldra'

På de här länkarna finns många fina sorter att bekanta sig med:

http://www.eastcheam.co.uk/

http://www.about-garden.com/se/en/fotoa-Hedera+helix/

Några av sommarens pelargoner

Inte är det så att sommaren är slut, men det kändes ändå höstsorgligt att lämna kvar pelargonerna efter årets sommarvistelse i Bergslagen.

En ny liten favorit har hängpelargonen L'Elegante varit. Sorten lär ha funnits "före 1868" som det står i Rockdalas katalog. 

Pelargon 'L´Elegante'

Blommorna är enkla och växtsättet spensligt. Rankorna blir långa och bladen sitter glest. Men jag gillar det. Den ser inte så hårdförädlad och tillgjort fyllig ut som vissa andra pelargoner.

De murgrönslika bladen är just det som gör den lite speciell. I solen får de en läcker rosaröd kant. 

Rosakantade blad på pelargon 'L'Elegante'

  Den vita "Queen of Harts" har varit förträfflig i halvskugga. Flera stycken i en stor urna under björkarna ....

Pelargon 'Queen of Hearts'

.... och när solen glimmar till genom grenverket och når marken blir de vita blommorna nästan självlysande!

Så märkvärdig är kanske inte Mårbackapelargonen, men jag tycker den får en fin, lite mörkare laxrosa färg om den inte står för soligt!

Pelargon 'Mårbacka'

De  här står på trappan och den nya lilla klematisen snor in sig bland de rosa blommorna.

Klematisen är en frösådd 'Clematis viticella'. Det är kul med frösådderna och färgerna kan variera. Den här  blev fin med de vitastrimmade kronbladen och en limefärgad mitt.

Frösådd Italiensk klematis 'Clematis viticella'

'Clematis viticella' kallas för italiensk sippranka i en gammal trädgårdsbok. Det låter vackert med sippranka och jag säger nog gärna det om de här småblommiga viticella-sorterna!