Vuxen mysoverall

Äntligen har jag betat av mitt stora syprojekt! Och resultatet? Jo, en röd mysoverall i storlek M/L till en tjej som fyllde 40 igår. Beställningen kom från ett par av hennes vänner som hade kommit på att det man vill ha när man fyller fyrtio är en velour-overall! Jag insåg ganska snabbt att detta skulle komma och bli en ganska svår uppgift, men åtog mig ändå jobbet. Det svåra i det hela var att jag inte hade några mått på personen överhuvudtaget att utgå ifrån och att jag själv aldrig träffat personen, så jag hade heller ingen aning om kroppsform och längd. Eftersom overallen skulle ha utsvängda ben är ju ett innerbensmått nästintill tvunget att finnas, det är ju inte så kul om benen blir vare sig för långa eller för korta. Och eftersom overall är ett helt plagg så behövs ju ett hals-grenen mått, så den inte blir för kort eller för lång i grenen heller. Inga av dessa mått fanns ju nu, så jag fick chansa ganska rejält. Det jag visste var längden på personen och att storleken skulle vara ca medium.

Jag utgick i alla fall från ett byxmönster och ett tröjmönster från boken Sy mjuka kläder, som jag satte ihop för att få en hel overall. Mätte lite på mig själv, tog bort och fixade tills jag kände att det här kan nog funka. Klippte ut alltihop och sydde ihop, justerade, sydde, justerade, sydde...

Det tog sin lilla tid, men tillslut var den klar. Då återstod att göra en applikation i form av en fjäril, som skulle sitta på vänstra bröstet. Den var ju inte heller helt enkel att få ihop...

I alla fall så klippte jag ut en fjäril på frihand, som beställarna fick säga sitt om. Den blev godkänd och syddes dit. Fjärilen består av tre lager tyg (svart denim underst, röd bävernylon i mitten och svart denim överst) som sitter fast med vliesofix, sedan har jag kört satängsöm runt varje del. När den var klar sattes den fast på overallen med vliesofix och satängsöm även där. Spröten gjorde jag med satängsöm och sedan strök jag vlieseline på insidan av overallen för bättre hållbarhet. En liten ficka på benet (vändsydd) och ett tunnare skärp i midjan var också önskemål från beställarna.I onsdags var allt klart och jag kunde prova den på en villig modell, som jag tänkte kanske kan vara på ett ungefär i samma storlek. Den passade ok på henne, även om den var lite stor på sina ställen. Både grenen och benen var lite för långa, men inte galet långa i alla fall. Det var det bästa jag kunde åstadkomma utan mått och med tanke på det är jag väl okej nöjd. På torsdagen strålade jag samman med en av beställarna + barn och åt en svingod kladdkaka (Tack E!) och överlämnade overallen. Än har jag inte hört hur presenten togs emot, men jag HOPPAS verkligen att den passade någorlunda och att hon också blev glad! Vad annat kan man bli när man får en mysdress??!

Lite halvtaskiga bilder! Det var lite sent på kvällen när jag skulle fota. Cirkeln som förekommer på mittersta bilden finns ej i verkligheten och det är heller inga färgskiftningar i overallen. På sista bilden ligger overallen på en säng, om ni undrar varför den ser så konstig ut...

Velourdress

Egentligen är det här helt fel tid att sätta sig och blogga (det är de sista minuterna innan det viktigaste på hela veckan börjar - lördagsmyset), men så fick jag plötsligt lust att slänga in ett bidrag till bloggvärlden. Med tanke på bloggtorkan som råder på min sida, så kan ju inte det vara fel. Den senaste tiden har jag drabbats av någon form av svacka/slöhet/zombietillstånd typ och inte haft den där riktiga lusten att blogga, trots att det finns saker att blogga om. Sylusten har varit sådär, inte heller den har varit på topp. Det är nog den här arbetslösheten som gör att allt blir lite trist, man gör ju bara samma och samma hela dagarna. Jag verkligen längtar efter att få jobba!
I alla fall, lite har jag producerat, däribland den här velourdressen.Jag ska inte behålla den själv utan det är en beställning som sedan ska vidare till en nybliven treåring. Fast det skulle vara skönt att ha en egen dress, i morse hade vi 15 grader inne - då vill man verkligen ligga under ett par filtar hela dagen!
Beställaren ville ha röd velour och sedan muddar i någon kontrasterande färg och då valde jag lime. Beställaren var nöjd med det beslutet. Sen gjorde jag något oförlåtligt (och det slog mig inte förns långt senare): när jag klippt ut framdelen så VÄNDER JAG PÅ TYGET (va fan!) och klipper ut bakdelen! Men herregud, det är ju liksom så basic att man inte kan vända velour, men det slog mig aldrig ens att jag hade gjort bort mig, utan jag sydde ihop allt och hade i princip bara luvan och muddarna kvar, när jag skulle visa den för min sambo och upptäcker misstaget. Vad gör jag nu? Köpa nytt tyg och börja om? Kostar mycket och jag har redan lagt ner massa jobb. Konsulterade beställaren (som jag känner väldigt bra, dessutom känner jag den som ska få dressen) som tycker att det inte gör något. Kör vidare alltså. Då kommer nästa grej; när jag syr kanalen i midjan så glömmer jag att kolla att ändarna går ihop ordentligt vid dragkedjan. Naturligtvis är den ena fäst högre upp än den andra. Vad annars?! Nu skulle jag ju kunna strunta i det, men perfektionisten vill annorlunda och jag börjar sprätta. Och gör hål i tyget! Nu kunde jag lika gärna lägga mig och tjuta i hundra år över min otroliga klantighet! Efter någon dag tog jag tag i dressen igen och provade att sy igen hålet, vilket faktiskt blev över förväntan och det är inget man direkt lägger märke till. Beställaren sa "det gör inget", men man vill ju inte lämna ifrån sig ett "dåligt" jobb och absolut inte ta betalt för det. Så beställaren fick tillbaka det mesta av pengarna (hon är också envis och insisterade på att jag ska ha betalt för jobbet) och så har jag lovat att jag ska göra en till och så ska hon få välja vilken hon vill ha. Pust. Ja, ibland går precis allt åt helvete!I övrigt är jag väldigt nöjd med dressen, jag gillar de långa muddarna i ärmarna och det är bra med pös i benen. Gumman provade den och den satt bra (om än lite tajt på henne) och användningstiden är lång, gumman använder fortfarande sin (väldigt sällan nuförtiden - här gäller klänning) som hon fick när hon 2,5 år (hon är 4,5 nu).
Mönstret är från Sy till barnen. Velour från Jofotex, mudd från S&S.
Nu är jag helt förfrusen, dags att lägga sig under filtarna igen!

Utlottning för Rosa Bandet!

För vad som känns som flera år sen nu, lovade jag en "10.000 besökare"-utlottning. Nu slår jag två flugor i en smäll och kör en försenad variant (räknaren börjar ju närma sig 15.000) där alla som vill vara med även ska skänka en summa till Rosa Bandet-kampanjen. Jag har sytt upp en mysdress som jag kommer att lotta ut till en av de som är med i insamlingen. Mysdressen är i cerise velour med limegröna muddar, sydd efter ett 70-talsmönster. Storleken uppskattar jag till ca 74, men med muddar förlänger man ju användningstiden lite, så den kan nog passa både lite större och mindre barn. Kanske något till just DIN lilla bebis? Eller känner du någon som har en bebis/ska få snart? Då kan den här dressen bli en unik present. Passa på att vara med i utlottningen samtidigt som du bidrar till något viktigt!

Såhär gör du för att vara med:

1. Sms:a ROSA till 72988 så skänker du 50:- till Rosa Bandet-kampanjen. Du kan också skänka ett valfritt belopp, klicka då HÄR för att komma vidare.

2. Skriv en kommentar under detta inlägg. Skriv hur mycket du har skänkt samt din blogg- eller mailadress. Att jag vill veta hur mycket du skänkt beror på att jag tänkte redovisa hur mycket vi tillsammans har samlat in.

3. En av de som varit med och skänkt vinner den rosa mysdressen jag har sytt.

Du behöver inte länka från din egen blogg, alla som är med får en (1) lott var! Vill du länka får du givetvis gärna göra det, poängen med utlottningen är ju att dra in pengar till Rosa Bandet-kampanjen, så ju fler som är med desto bättre! Utlottningen/insamlingen pågår t.o.m
LÖRDAG 31/10 kl 18:00. Därefter kommer jag presentera vinnaren av mysdressen samt hur mycket vi tillsammans har skänkt, lite senare under kvällen. Jag har ingen möjlighet att kontrollera att du verkligen skänkt pengar, men jag utgår ifrån att alla är ärliga! :)

Mysoverall (eller det lite mer populära RETRO-overall, kanske?!)

Gummans mysoverall, som jag sydde för snart 2år sedan, har nu blivit på gränsen till för liten. Dags att producera en ny alltså! Det är ju alltid lika kul när kläder blir för små, så man kan sy nya. Det är ju lite lättare att motivera varför det behövs sys nytt då...

Den gamla dressen i röd velour...

...Och den nya i limegrön.

Den här gången föll valet på limegrön velour, som verkligen känns helrätt nu. Är det våren som påverkar? Jag älskar limegrönt, fast för inte allt för länge sen tänkte jag knappt på att den färgen finns. Till skillnad mot den gamla mysdressen, som har resår i ben- & ärmsluten, fick den nya dressen bruna muddar istället. Är inte kombon limegrönt-brunt klockren? Blir så himla fint ihop! Min tanke var att den nya också skulle få luva, men gumman sa bestämt ifrån, den här skulle ha krage istället, tyckte hon. Så då blev det så. Jag satt och bläddrade i mina mönsterböcker från 70-talet och blev inspirerad till att göra pipings vid ärmarna, något jag aldrig provat förut. Snyggast hade det nog blivit om jag gjort ett riktig passpoalband, med ett bomullssnöre i trikån, men jag fuskade lite och dubbelvek helt enkelt bara trikån och sydde fast mellan ärmarna, vilket gjorde att kanten blev aningens ojämn. Jag hade inte heller lagt till någon extra sömsmån på ärmarna, så det var lite svårt att sy i 4 lager tyg utan att det gled isär och blev knöligt. För att liva upp det hela klippte jag ut ett hjärta i brunt med limegröna prickar, som jag fodrade med brun interlock och sydde fast som ficka fram. Lagom stor för världens minsta gosekrokodil. Eller varför inte ett nagellack... : )

Hjärtat kommer sedan åter i form av en applikation på ryggen. Jag klippte ut ett hjärta som jag sedan strök fast på tyget med vliesofix emellan. Runt hjärtat har jag sytt med tät sicksacksöm (jag ställer in maskinen på stygnlängd 0). Av någon anledning matar inte min maskin tyget själv, när den är inställd på längd 0, vilket gör att jag måste dra en del i tyget, som i sin tur gör att det blir bubbligt. Någon som har något trick för att komma runt det problemet? Jag har en Husqvarna Viking Emerald 118. Tips mottages tacksamt! Bara för att jag chansade lite på var hjärtat skulle sitta, så hamnade det förstås alldeles för långt ner, men nu är det ju bara att gilla läget. Och det funkar ju, men är inte perfekt.

Tanken är att hon ska kunna växa i den, därför är den väldigt lång i livet (lite för lång såg jag när gumman provade den), men det gör inte så mycket eftersom den ändå hänger ihop så att säga. Det är just livet som har blivit för kort på den andra (fast på bilden ser det ut som det är benen), så nu har jag garderat upp mig ordentligt! Storleken är 110. Jag tog ett tröjmönster från Sy mjuka käder-boken och byxmönstret från Sy till barnen-boken (den med strl från 110-uppåt) och kombinerade ihop. Den limegröna velouren och bruna mudden till ärm- & benslut och krage är från Jofotex. Prickig babycord till ficka och applikation från Minneva. Dragkedja och brun interlock till fickfoder och pipings från Tygvaruhuset.

-Men mamma, nu har vi tagit kort hela eftermiddagen! (efter tre bilder tagna). Min lilla modell har börjat krångla vid fotograferingar. Man får muta, lirka och övertala...

Smulan i mysdressen!

När en kompis till mig fick barn förra året, sydde jag denna mysdress i "välkommen ut"-present. Tyget är en trikå från Jofotex, grön botten med gröna stjärnor. Mönstret är från "Sy till barnen 0-4år", strl ca 3-6mån. För att göra det lite roligare valde jag en avvikande färg på dragkedjan (brun). Det är ju alltid svårt att sy till en bebis man inte träffat irl, så mått på ärmar och benslut fick bli en chansning, likaså storleken på luvan. För några veckor sen fick jag bilder på Smulan i hennes nya dress. Den ser ut att passa bra, förutom att luvan visst är gigantisk just runt ansiktet och ser ut att sitta lite tajt uppe på huvudet. Modellen är jätteenkel, två bakstycken och två framstycken som man syr ihop, sedan syr man fast dragkedjan och sen luvan. Klart! Jag har även sytt en mysdress till Gumman, i röd plysch, men har ingen bild på henne med den på sig, så den får jag lägga ut en annan dag.

Färgåtergivningen stämmer bäst med den här bilden!