Indisk spikklubba

Den stod där i vägdammet någonstans på vägen mellan Ranthambore och Jaipur. Precis intill vägen. Bara någon meter från körfältet där bilarna susade förbi i hög hastighet. Jag blev kär. Blixtförälskad. En spikklubba, som en upp och nedvänd änglatrumpet.

Vår indiske guide berättade att offras till guden Shiva i en hinduisk ceremoni och att det är därför det växer så mycket spikklubba utmed vägarna.

När jag kom hem köpte jag en påse med frö till datura metel, det vill säga indisk spikklubba. Inte ett endaste frö grodde. Jag köpte en till påse. En stor påse den här gången. Alla fröer petades ner i jorden i förhoppning om att åtminstone ett skulle gro. Jag tror att i princip alla grodde.

I kväll har den första blomman slagit ut. Den är så fint och doftar fantastiskt. Nästa år vill jag ha en hel månskensrabatt med indiska spikklubbor.

Dalens Pink Amour

Är hon inte bedårande? Dalens Pink Amour heter hon och är förstås en änglatrumpet. Jag såg henne på Facebook i höstas och frågade personen som hade lagt ut bilden om jag kunde få köpa en stickling. Dagen före julafton damp en pinne utan rötter ner i brevlådan och nu blommar hon sedan tre dagar – trots ett häftigt angrepp av spinn här under sommaren. Är så kär i den här dubbla rosa kjolen till blomma.

Fint i trädgården

Sedan jag kom hem från Wales har jag vrålpluggat för att klara det teoretiska lastbilsprovet. I torsdags skrev jag och blev godkänd. Vilken lättnad! Det känns alldeles fantastiskt att inte behöva ha det hängande över sig på semestern. Det är definitivt det tuffaste prov jag någonsin skrivit.

Trädgården har blivit vildvuxen under semester och studieperiod, men efter helgens storröj är den äntligen fin igen. Så fint att jag knappt kan se mig mätt på den. Tänk om man fick känna så lite oftare!


I Wales kunde jag inte låta bli att köpa en azalea med godisrosa blommor. Den var så underbart vacker när den stod där fullt utslagen. Är riktigt imponerad av att jag lyckades knöla ner den i resväskan och att grenarna höll trots att jag böjde dem åt alla möjliga håll. Är mycket tacksam för de svarta sopsäckarna jag fick på vårt bed and breakfast i Llansabbath. Utan dem vet jag inte hur det hade gått. Nu får azalean bo i en gammal konserveringsgryta intill pelargonställningen maken snickarde förrförra sommaren.


I samband med att vi planterade äppelträdet Fredrik för några veckor sedan flyttade jag på mina porslinsanemoner. I brist på lämplig plats hamnade de i en trasig hink under utomhuskranen. De har stått väldigt skuggigt och fått vattendroppar på sig mest hela tiden. De borde ha stendött, men ser i stället mer välmående ut än de någonsin gjort. De har till och med fått knoppar för allra första gången. Nu har jag planterat dem i en kruka och låtit dem stå kvar i skuggan. Hoppas verkligen att knopparna ska vilja slå ut!


Magnolian Sieboldi blommar snällt trots att den precis som porslinsanemonerna fick flytta till en helt annan plats när vi kom hem med Fredrik. Kanske är den också mer nöjd med sitt nya läge?


Till min stora glädje är päronträdet för första gången fullt med kart. Vi har bott här sedan advent 2008 och aldrig sett någon frukt på det gamla trädet.


Jag sådde majs bara några dagar innan vi reste till Wales. På tok för sent, jag vet. Hoppas på en lång och varm höst så att kolvarna hinner utvecklas. Det ska vara minimajs, så jag är väldigt nyfiken på resultatet.


Brysselkålen jag sådde i vintras och lät växa i vinterträdgården fick flytta ut till en pallkrage samma dag som majsen såddes. Det verkar som om det fungerar. Små huvuden har redan bildats, så här blir det förhoppningsvis extra tidig brysselkål. Hoppas att den är god även utan att ha blivit frostnupen.


Salladen är hur fin som helst innanför snigelstaketet. Förra året blev det ingen alls eftersom sniglarna åt upp allt jag satte ut. Jag håller fortfarande tummarna för att det här är ett lyckats experiment.


I år lyckas jag med paprika för första gången. Det är uppenbarligen en god idé att använda krukor kopplade till ett självbevattningssystem. Det enda jag inte är nöjd med är att paprikorna är så stora. Enligt fröpåsen var det här en gourmetvariant storlek mini. Det är verkligen inget mini med de här frukterna.


Även chilisarna växter fint. I synnerhet padron. Ska nog steka några frukter till lunch i morgon när jag är ledig.


Änglatrumpeterna jag sådde under vårvintern har stått i alldeles för små krukor. I helgen fick de flytta till större och ser ut att trivas. Det dröjer nog innan de är stora nog för att blomma. Säkert till nästa sommar.


I vinterträdgården har mina klätterpelargoner av sorten antik börjat blomma. De är ännu små, men jag tror att det kommer att bli jättefint nu när jag har stoppat plantor ur varje sort i samma kruka – scarlet, salmon och violet.


Finast just nu är ändå pionerna som verkar vilja blomma över i en rasande fart. Festiva Maxima är alltid överdådig i sin blomning.


Och Sarah Bernhardt har aldrig varit så fin som i år.

Fler änglar med posten

I höstas såg jag ett erbjudande om att driva upp änglatrumpeter av olika korsningar. Jag blev nyfiken och bad om att få testa ett par tre sorter. I fredags kom tre små påsar märkta med 1, 6 och 11.

1 är sanguinea x zunac 4 orange korsad med mystic fire.

6 är sang x zunac 4 rot korsad med zunac 2.

11 är arborea.

I går förmiddagen lade jag fröerna i rostfria kärl med varmt vatten och ställde dessa på braskaminen. Vattnet har varit riktigt varmt hela dagen. På kvällen skalade jag arboreafröerna eftersom den sorten var innesluten i ett korkliknande hölje. Det gick riktigt lätt. Fröerna var inte alls så hårda som jag hade trott att de skulle vara.

Eftersom jag inte vill att fröplantorna ska komma upp med små mössor snittade jag ryggen på varje frö med en skalpell. Därefter snodde jag ihop en kruka av tidningspapper, fyllde den med yrkesodlarjord och plattade till ytan. Jag lade fröerna ovanpå jorden och toppade med perlit. Krukan ställde jag i ett miniväxthus med undervärme.

I dag har jag snittat ryggen även på sort 1 och 6 och sått dem på samma sätt som 11:an. Nu står alla i värmda miniväxthus. Det ska bli väldigt spännande att se om de gror. Jag är lite orolig för sort 6 eftersom vattnet hade dunstat. Hoppas att det inte blev för varmt för fröerna – rostade fröer lär ju inte gro …

En ängel kom med posten

Jag har en gul änglatrumpet som jag köpte för många år sedan och som tokväxer. Just nu står den under lysrör och tigger om att få flytta ut till vinterträdgården. Den är jättefin. Men jag vill ha en rosa.

Förra året gick jag med i en Facebook-grupp som heter ”Vi som älskar änglatrumpeter” och har där hållit utkik efter rosa sorter. Jag blev alldeles kär i sorten Dalens Pink Amour och fick köpa en orotad stickling som damp ner i postlådan dagen före julafton.

Sedan dess har den stått i ett vattenglas i odlingsmanicken och hunnit få både blad och rötter. I dag satte jag den i en kruka och bar ut den i vinterträdgården. Hoppas att den ska trivas här ute. Nu är den ju väldigt liten, men det är bara januari och jag hoppas förstås att den ska vilja tokväxa och bjuda på en rosa trumpet eller två redan i år.