Vitlök från frö

I flera år har jag både önskat mig och letat efter vitlöksfrö. Inte för att odla stora vitlökar från frö, utan för att få en vitlöksmatta att klippa ifrån till smörgåsen. Och nu äntligen! Det här är första testet. Det är så gott med de späda, gröna stråna. I dag ska jag så på nytt – den här gången blir det i ett något större kärl och tätare.

Soppa med lite grönt från landet

Jag har njutit av bokbusskvällar med stjärnljus och gnistrande snö. Men vem hade trott att det plötsligt skulle bli fjorton minusgrader? Jag önskar att jag hade lagt en rejält hög med löv över vitlöksklyftorna jag grävde ner i helgen som gick.

I dag blir det kycklingsoppa till lunch. Jag gjorde den i går och kände mig mer än nöjd när jag kunde hämta grönkål från landet. Morötterna jag använde kom dock från affären då de hemodlade än så länge är fastfrusna i jorden.

Vitlöken är nedgrävd

Så där. Nu har vitlöken äntligen kommit ner i jorden. Jag har väntat och väntat på att det ska bli kyligare ute och nu har det till slut blivit det. Jorden har fått sig några nävar med pelleterad hönsgödsel och de finaste och största klyftorna från sommarens skörd har lagts i fåror och täckts med jord. Härligt! Härmed antar jag att odlingssäsongen 2019 är inledd :D

Hjälp, min elefantvitlök!!!

Jag vet inte vad jag ska göra. Förra året köpte jag dyrt utsäde till elefantvitlök. Jag har varit så spänd på att se om de skulle överleva vintern ute i landet och när de gjorde det, på att få skörda egen elefantvitlök. Tanken var att det som kom i år främst skulle bli nytt utsäde.

Men nu är det något as som har käkat upp blasten till min elefantvitlök. Jag grävde genast upp lökarna, men nu vet jag inte vad jag ska göra med dem. De har inte ens hunnit börja bilda klyftor. Kan jag stoppa ner dem i torr jord och vänta tills de börjar sätta ny blast, eller ska jag låta dem ligga på ett torrt och svalt ställe tills det nya gröna kommer?


Två lökar verkar ha klarat sig. För att de ska klara sig från vem marodören nu är så skar jag botten av två små petflaskor, trädde plasten genom dem och borrade ner dem en liten bit i jorden. Hoppas att det ska hjälpa.

Alla tips och idéer tas tacksamt emot!

Växthuset är rent

Nu är växthuset rent och fint. Det enda som behöver göras innan den vita sittgruppen flyttar in för vintern är att beskära vindruvan. Jag får göra det någon dag i veckan.

Dessutom är vitlöken Alexandra sådd. Mamma frågade om jorden verkligen var frusen. Och nej, i eftermiddag var den inte det. Det är inte alltid man står böjd över trädgårdslandet när det är näst intill becksvart ute. Efter tips från Anita med bloggen de fyra blomsterhaven passade jag även på att göra fåror så att jag kan så morötter även om jorden fryser.

Toppen! Nu kan vi nog gå i vinteride – maken har ju till och med kört några varv både med trimmern och lövsugen samt bärgat näckrosorna. Tjo fadderittan jullov! (Eller vinterlov eller vad man nu ska kalla det – trädgårdslov, kanske ;)

Sista rycket

Hjärtrud rullar runt i trädgården och klipper gräset innanför snigelstaketet en sista gång för i år medan snöflingor yr i luften. I eftermiddag ska hon göras ren och ställas in i över-
vintringsboden. Maken har klippt bort de sista vin-
druvorna, rivit ner alla löv från rankorna och ställt möblerna på tork i entrén. Nu ska han ge sig på växthuset. Tanken var att det skulle skrubbas nästa helg när det har varit kallt och blivit lite varmare igen. Men det blir visst i dag i stället. Själv funderar jag på om jorden kommer att tina tillräckligt innan det blir vinter på allvar. Jag måste ju få ner de bortglömda vitlöksklyftorna. Än så länge är det bara elefantvitlöken som jordats. För fyra veckor sedan såg trädgården fortfarande somrig ut. Sedan gick allt så fort och nu är det något mellanting mellan höst och vinter. Det var så mycket mer jag skulle göra. Så mycket trädgårdslust som fanns kvar. Nu vill jag bara tänka framåt på juldoft, knäckkok, grankvistar, klappar och vackert gnistrande ljus.