En julig boll

Jag är så nöjd med min juliga boll. Jag hade funderingar på att visa hur man gör en julkrans till dörren i Lindas täppa, trädgårdssidan jag har i Correns bostadsbilaga. Men så blev jag inspirerad av en film jag såg på YouTube och där de använde ett oasisklot.

Nu har jag gjort min egen variant.

Den är gjord av främst en- och lingonris. Det var visserligen ett sticksigt göra – både med tanke på enrisets taggar och de myggor som visade sig ha följt med hem från skogen, men nu hänger julbollen så fint i vinterträdgården och är bara att dränka en stund i en hink när jag tycker att den verkar behöva mera vatten. Jag hoppas att den ska stå sig riktigt länge.

Nu funderar jag på vad jag skulle kunna göra för variant efter jul – det måste ju finnas något vårigt som jag kan sticka in i oasisklotet. Någon som har några idéer?

Med detta passar jag på att önska alla en riktigt god och fin julafton.

God Jul!

 

 

 

Islyktor och pärlhyacint

Vilken vacker dag det var i går! Trots kylan så var det riktigt skönt i solen. Jag bar ut solstol, filtar och el-filt. Det blev mer än tre timmar härlig läsning med näsan mot ljuset. Men det var nog rätt kallt utanför filtarna eftersom det till slut bildades en rejäl ishinna på glaset med dricka jag hade med mig ut.


På kvällen var det så här vackert. Undrar vad stjärnan som står rakt i söder heter. Innan jag gick och lade mig var temperaturen nere på minus tjugo grader, men sedan vände det. I dag är det ungefär samma temperatur som i går, fast nu blåser det lite och små snöflingor virvlar omkring i luften.


Är så glad att jag kom ihåg att frysa islyktor. Snabbaste sättet verkar vara att fylla ballonger med vatten och sedan låta dem få ett lagom tjockt skal. Ser fint ut både med och utan ljus.


Pärlhyacint. Det är blommor som gör mig väldigt glad så här års. När jag får sätta sådana på bordet så känns det verkligen att vi är på väg mot vår, ljus och trädgårdssäsong.

Första advent och julblogg

Hoppas att alla får en riktigt fin första advent. Nu finns det även en julblogg – titta gärna in hos Växthusjul.

En helg i trädgården

Så underbart skönt det är att äntligen ha semester! En enda lång onsdag i fem veckor. Jag njuter och i dag ska jag nog ta det väldigt lugnt och inte göra många knop alls.

Jag måste medge att jag är lite ledbruten. Helgen har ägnats åt trädgården och det känns i kroppen. Maken har satt upp snigelstaket och jag har rensat och kantskurit rabatter, pyntat och planterat.

 
Den här rabatten var full av risiga rosa löjtnantshjärtan och försvarliga mängder ogräs. Perennerna klippte jag ner och resten rensades bort. Jag passade också på att rensa bort alla överblommande vallmostänglar bland liljorna. Nu har remsan längt med terrassen fått ny jord och små solrosplantor. Går det som jag vill så blir det längre fram i sommar en låg häck av solrosor.



Här växte det en stor rugge med vita löjtnantshjärtan. De sjöng också på sista valsen och klipptes ner. Nu är de ersatta av en rostig järnlåda. Det kommer att bli jättefint när törnrosas kjortel och mårbackapelargonerna har växt till sig.



Trädäcket är pyntat och allting har torkats av. Blir riktigt sugen på att slå mig ner där, men efter en helg med strålande solsken verkar det bli en rätt gråmulen måndag. Kan tycka att det är lite skönt. Jag har haft hatt hela helgen, men tycker ändå att det är lite rött i ansiktet.



Min fågellänk har hängt upp över däcket. Den har varit bortglömt i ett par år.



Lyktor och fågelbad har ställts fram. Tänk om någon faktiskt ville bada i år!



Magnoliarundeln var det första jag gav mig i kast med i helgen. Kanterna är skurna med kniv, aklejorna nedklippta och allt ogräs bortrensat. Önskar att porslinsanemonerna som växter där i rundeln skulle vilja blomma.



Växter har bundits upp.



Jag har jublat över döda slemklumpar på snigelstaketet.



Och så har jag tömt och skrubbat näckrostunnan. Plantan är tillsnyggad och har fått en näringskula nertryckt i leran. Tillsatte en liten skvätt algmedel i vattnet i hopp om att tunnan ska hålla sig ren längre.

Pyssel till trädgården

I torsdags intervjuade jag en fantastisk kvinna om hennes trädgårdsintresse. Hon och hennes dotter hade gjort ovanligt fina plantetiketter och jag blev förstås jättesugen på att göra egna. Perfekt att pärla liten är det regnar ute. Nu är det bara pinnarna som ska klistras fast på baksidan.

Trädgårdsmästarens hus

I onsdags var jag ledig och roade mig hela dagen med att baka ett pepparkakshus. I år tyckte jag att det skulle vara en trädgårdsmästares hus – därav alla blommor. Dessutom så tyckte jag att det kunde spegla den varma hösten som gör att vi fortfarande har blommor i trädgården, trots att det har hunnit ligga snö på taket under ett par dagar.

Inlägget här under stämmer också in på dagens tema hos Blommig fredag.

Tänder lyktor i skymningen

I morse åkte jag in till byn för att handla bröd. I kön träffade jag en bekant från barndomen – våra pappor hade en gemensam fiskdamm med foreller i strömmen när vi växte upp. Hon berättade hur som helst att hennes föräldrar fortfarande badar, så då var det förstås kört. Sjön var så blå och det var som om den vinkade till mig. Fast nu luktar vattnet inte så gott längre. Det är nästan lite eau de slussport efter blåsten som varit. Men maken bedyrade att jag doftade schampo när jag kom tillbaka, så jag hoppas att det stämmer.

Egentligen hade jag tänkt greja lite i trädgården, men jag visste inte riktigt med vad så jag har egentligen bara varit i trädgården medan maken har snickrat en vedlår till vinterträdgården. Jag hejdade honom precis när han skulle börja måla – att måla saker är inte vår starka sida. Jag förslog att vi skulle lämna in den för sprutmålning och han var inte det minsta svårövertalad.

Nu i kväll hänger jag lyktor i träden och tänder ljus i näckrostunna och fågelbad. Jag tycker om att tillverka lyktor av glasburkar och i sommar har det blivit ytterligare ett antal. Tyvärr blir de inte använda sommartid på grund av ljuset, men nu är det härligt tända i skymningen. Av någon märklig anledning blir det nästan bara när vi ska ha gäster och det är ju lite tokigt – klart att man ska tända lyktor för sig själv också!

Juligt pyssel

Jag kunde inte hålla mig i går, så jag öppnade pysselpaketet och tog fram symaskinen och slog mig ner i vinterträdgården – perfekt ställa att pyssla på en dag med lagom blandning mellan sol och moln.

Jag vet inte hur många år sedan det är jag hade symaskinen framme. Jag syr alltid för hand om jag måste. Så det blev till att läsa bruksanvisningen väldigt noga för att ens klara av att trä den. Och sedan fick jag läsa anvisningen till julstrumpan minst lika noga för att förstå hur den skulle sättas ihop.

Det tog sex timmar, men jag klarade av att lista ut varför maskinskrället vägrade sy raksöm, och jag lyckades sy med både stoppning och foder och vågig kant. Är så stolt och har fått en sådan förskräcklig mersmak att jag nog måste gå ut på stan och leta lite tyg till något nytt att sy.

Byrån blommar

Synd att värmen saknas och att det blåser så snålt. Sconesen är klara, men frukost på entrédäcket får vänta ännu en tid.

Dags att plantera byrå

Så här såg det ut hos mig i lördags. Jag köpte en hel back med penséer på vägen hem från jobbet i fredags för att kunna plantera i mina byrålådor. Så härligt att redan vara igång – förhoppningsvis kommer jag att kunna njuta av mina blåblommande lådor ända till frosten tar dem i höst.

Morrar lite ...

Jag morrar lite för mig själv. Boken jag skrev om i går gav pysselsug och jag såg i synnerhet den fina bilden på ett litet myrtenträd inslaget i papper med ett fint band om.

Jag ville förstås härma och skulle slå in en minipensé. Det var dock inte så lätt att lista ut hur krukan ska viras in i pappret när det i beskrivningen på hur man ska göra enbart står att pappret är köpt på loppis och att ett band är knutet runt krukan. Här gick det åt många blad ur Gudrun Sjödén-katalogen innan jag lyckades få till en papperskruka som inte vippar på grund av knögglig botten.

Någon som kan tipsa om hur man gör på ett smidigt sätt?

Grådis och kramsnö

Det har varit en väldigt disig dag med dropp från istappar och en snö som känts allt kramigare. Till slut kunde jag inte låta bli att gå ut och leka. Tror att det är minst 25 år sedan jag gjorde en snögubbe, så det var hög tid. Grannen såg inte imponerad ut när hon upptäckte att jag var klädd i dyngsura jeans och hade nakna fötter i ballerinaskor. Jag hade faktiskt vinterkängor på mig till att börja med, men så sprang jag in för att hämta något en gång för mycket och då glömde jag av mig. Nu är jag dock inne i värmen och min isprinsessa står och smälter på däcket. Hoppas att det fryser på igen så att hon inte tappar näsan.

Underbara onsdag: Vinterpyssel

Trädgården är mest snö just nu. Inte så mycket pyssel. Men jag försöker ändå och passar på att frysa islyktor när kylan äntligen håller i sig. Det blir att par nya var och varannan dag. Hoppas nu bara att det fortsätter att vara kallt så att jag får njuta av mina lyktor lite till.

Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är ”Eldigt”.

 

Tredje advent

Äter leverpastejsmörgås i sängen och tittar ut mot trädgården och regnet. Det smattrar mot fönsterblecket och rutan är täckt av stora droppar. Domherrarna piper sina sorgsna små läten och ser märkliga ut mot den gröna gräsmattan.

Om knappt tre timmar kommer grannarna på växthusmys … hm … hoppas att det inte kommer att börja läcka in och droppa ner i nacken på oss. Tänk om det kunde spricka upp och bli soligt och varmt och ljuvligt skönt.

Jag ska snart börja koka ”varm amerikanske äppelcider” på äpplena jag pressade i höstas. Ska testa att krydda med honung, kanelstång, kardemumma, stjärnanis och ingefära. Hoppas att det blir gott.

Mest sugen är jag på att göra ytterligare ett pepparkakshus, men tänker att det kanske är dumt när det är så mycket annat som ska göras i veckan. Men liten sugen är jag. Här är det som stod klart till första advent.

Fotoutmaning: Bland tomtar och troll

Jag tycker så mycket om den här tomten. Eller är det ett troll? En kombination, kanske! När jag var liten stod den oftast i den öppna spisen i vardagsrummet och höll koll på julfirandet. När vi flyttade till mormor och morfars gamla hus hamnade den i mitt rum och så när jag slog mina påsar ihop med maken fick tomtetrollet följa med.

Så en jul fick jag se att mamma och pappa knuffade på varandra i soffan och försökte peka i smyg. De hade upptäckt den saknade. De visste tydligen inte att den ville följa med dottern och leva vidare där. Snällt nog fick tomtetrollet stanna och är husets i särklass mest älskade julprydnad. Tyvärr även av katten, så det gäller att vara listig vid placeringen.

I år har tomtetrollet fått en egen skog att bo i. Jag plockade med mig en hel korg av pysselmaterial från skogen i lördags och är så nöjd med hur jag fick till det. Hoppas nu bara att tomtetrollet inte fryser om fötterna där han står i den fuktiga mossan.

Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är ”I gömmorna”.

Första advent

Äntligen! Det är december och första advent och därmed fritt fram för att jula sig.

Vi hittade granarna i går, men bestämde oss för att ha färggrannare lappar nästa år – polisens avspärrningsband vore nog det allra bästa! Små vita sticklingsetiketter är inte så lätta att se i en stor granplantering där det ännu inte är gallrat. Vi hittade dock julgranen, så nu blir det förhoppningsvis lättare att komma ihåg var den står.

Men adventsgranen är klädd och lyser där ute i blåsten och inomhus har adventsljusstaken jag vann på pysselkvällen i blomsteraffären fått komma fram. Nu ska jag bara vänta på att maken vaknar så att vi får äta frukost ihop.

Hoppas du får en riktigt härlig första advent!

Mitt första kakfat

I söndags letade jag assietter på en loppis i Gränna och i morse lärde jag mig att borra i porslin. Nu har jag gjort mitt första kakfat och alldeles strax blir det kafferep i växthuset.

100 krukor

I går var jag på pysselkväll. Jättemysigt. Först åt vi tapas och sedan knåpade vi. Smycken tillverkades och spetsar knypplades. Jag ville egentligen göra lyktor till trädgården och två blev gjorda, men framför allt tillverkade jag papperskrukor.

Det är ju så tråkigt och monotomt att snurra ihop dessa krukor. Men ingenting jag har testat kommer ens i närheten av att vara lika bra och praktiskt. Så jag river tidningspapper och snurrar. River och snurrar. Och det gick definitivt lättare när jag hade trevliga personer att prata med.

Ett hundra krukor blev gjorda i går. Så skönt! Så härligt att veta att de finns och att bara kunna fylla med jord och peta ner fröer när jag har lust. Behöver säkert lika många till, men det här är en bra början. Känns så lyxigt!

Så gjorde jag såbanden

Flera har frågat hur jag gjorde såbanden och det borde jag ju förstås ha skrivit i förra inlägget.

Jag använde mig av sådana där silkespapper som man packar saker i. Har buntvis kvar sedan vi flyttade. Det bästa med dessa är att de är nästan lika långa som en pallkrage är bred.

Jag vek på mitten och fortsatte vika på mitten tills jag hade lagom breda remsor. Sedan skar jag remsorna, men det går ju lika bra att klippa om man föredrar det.

Remsorna blev ungefär sex centimeter breda med ett veck längs mitten. Med hjälp av en linjal mätte jag ut rätt avstånd – olika för olika sorters morötter. Jag satte en prick där fröerna skulle vara och drog sedan med ett limstift längs hela remsan, rätt över alla prickar. (OBS! Välj ett limstift som är giftfritt). Sedan tryckte jag dit ett frö på varje prick och lade ihop remsorna.

Hoppas det här går att förstå – annars får ni fråga mer.

Egna såband

När jag började odla läste jag att morötter mår bäst av att sås gallringsfritt. Det vill säga att man sår ett frö i taget med rätt avstånd emellan. Så trist! Jag brukar ligga där med en måttstock i pallkragen och försöka göra centimeterdjupa hål med lagom avstånd mellan varje. Obekvämt är det också. Fast när blasten väl tittar upp så är det ju jätteskönt att slippa gallra. Och morötterna blir väldigt fina när man inte är där och stör rottrådarna.

Men i vår slipper jag. Jag har gjort egna såband och märkt dem med den sorts morot de innehåller. Smidigt och guld värt när det äntligen går att så – bara att lägga banden i snörräta rader och skotta på lagom mycket jord. Klart!