Vitlök från frö

I flera år har jag både önskat mig och letat efter vitlöksfrö. Inte för att odla stora vitlökar från frö, utan för att få en vitlöksmatta att klippa ifrån till smörgåsen. Och nu äntligen! Det här är första testet. Det är så gott med de späda, gröna stråna. I dag ska jag så på nytt – den här gången blir det i ett något större kärl och tätare.

Sugen på att odla

Fin solnedgång efter en solig dag.

För bara några dagar sedan var jag så anti odling att jag trodde att intresset gått förlorat. Jag hade till och med nästan bestämt mig för att göra ett uppehåll i bloggandet – i alla fall tills ljuset kommer tillbaka och det är dags att börja förodla på allvar. Jag kände faktiskt på det sättet så sent om i går. Det blev inget påtande i jorden. I stället brötade jag fram solstolen och fodrade den med ett tjockt lapptäcke och elfilten. Sedan satt jag där i solen, läste en deckare från skärgården och hoppades på fler vindstilla dagar.


I dag är det mulet och gråkallt. Vinden viner och jag eldar för fullt i båda kaminerna. Jag är inte ett dugg avundsjuk på maken som har gett sig i väg på jakt. Nej, då är det skönare att visas i vinterträdgården med spottarna på maxstyrka så att det i alla fall känns lite som om solen skiner här inne. Till min stora förvåning sitter jag här med en barnbok om odling som är jättetrevlig. Det är så att det riktigt kliar i fingrarna på mig när jag läser om att göra en egen minidamm. Jag har dessutom burit hit Impectas frökatalog som kom med posten häromdagen. Det är tydligen fraktfritt fram till nyår …

Fröbibliotek i bokbussen

I kväll började jag skörda fröer. Massor av fröer. Tror aldrig att jag har haft så många frökapslar i trädgården tidigare. Frö till blå bergvallmo är främst till mig själv, men när det gäller andra fröer som vallmo, akleja, riddarsporre, lupiner och tomatfrö så funderar jag på om det inte vore roligt att börja med fröbibliotek i bokbussen.

En härlig dag!

Vilken fantastisk morgon jag hade i dag! Det första ljudet jag hörde var koltrasten som sjöng. Så underbart! Nära huset lockade gulsparvarna och allting kändes riktigt vårligt trots all snö som fallit. Och så när jag kom till jobbet hittade jag ett internkuvert från en kollega på en filial ett par mil bort. Fem påsar med olika tomatfröer! Tänk så glad man kan bli en helt vanlig tisdagsmorgon.

Tänk när det ser ut så här igen

Så där – nu har jag gjort ännu en fröbeställning. Den här gången från Thompson&Morgan. Tidigare har jag beställt från Impecta och Lindbloms Frö. Och det enda stället jag har kvar att beställa ifrån är Runåbergs. Jag ska ha en gurka och en paprika från Lord Nelson också, men jag räknar med att de fröerna dyker upp i plantskolornas ställ.

Jag är riktigt stolt. Jag har hållit mig till min plan och inte beställt en massa extra. Eller i alla fall inte en jättemassa extra. Just hos T&M slog det lite slint. Jag kan inte släppa den fantastiska minigurkan ”Ministars” jag smakade i höstas och som verkar omöjlig att få tag i – så nu har jag råkat beställa flera olika gurkor som verkar vara riktigt mini i hopp om att hitta en som är lika fin.

Tänkte just berätta vilka fröer jag har beställt, men så tittade jag på en av mina beställningar och inser att jag visst sitter här och svamlar. Det har visst slagit lite mer slint hos en av firmorna. Men strunt samma. Det handlar ju om odlargläjde! Och ingen har väl dött av att så för många blommor och grönsaker? Lite crazy måste man ju få vara! Jag kommer inte att ångra mig när det återigen grönskar lika fint som på bilden.

Blommor: Luktärten Old Spice Painted Lady och Mollie Rilestone, dvärgluktärten Villa Roma Scarlet, sommarastern Gala och Giant Princess och riddarsporren Guardian Lavender.

Gurkor: Deltastar, Quarto, Cucino, Diamant och Picolino.

Tomater: Pärontomaten Yellow pearshaped och cocktailtomaten Sunstream.

Paprikor: Frührot, Sweet Pepper Gourmet och Sweet Pepper Mini Bell Mixed.

Övrigt: Humle, libbsticka, prydnadspumpan Mandarin ”Jack-be-Little” och kronärtskockan Imperial Star.

Kvar att köpa: Tomatsorterna Black Sweet Cherry och Dansk export, gurkorna Diva och Passandra samt paprikan Hamik.

***

Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är "Älskade köksträdgård".

Mitt bästa knep

Sedan jag för en vecka bestämde den här veckans tema ”Mitt bästa knep” så har jag funderat och funderat på om jag egentligen har några knep. Jag har säkerligen fler knep än jag är medveten om, men när jag har försökt att tänka på knep så har det bara varit blankt i huvudet.

Ett knep som jag själv fick lära mig i höstas och som jag ska testa den här säsongen är att endast ta frö från de allra finaste chiliplantorna och att på dessa välja ut de största och finaste frukterna. Det är ett sätt att skapa allt finare plantor och frukter. Det gäller självklart inte bara chili utan alla växter som ska förökas med frö.

Hur som helst så ska det bli spännande att ha det i bakhuvudet när det är dags att ta frö i sommar.

Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är ”Vinterpyssel”.

Några favoriter

Oj, mina favoritfröer!?! Hur långt får ett blogginlägg vara? Jag tror att jag skulle kunna rabbla favoriter i all evighet. Men det ska jag inte göra. I stället har jag valt ut några absoluta favoriter, fröer som jag kommer att odla igen och igen och igen och som jag inte har en tanke på att byta ut.

 
Heavenly Blue är min blomman för dagen-favorit. Jag älskar den och skulle vilja ha den i långa lianer över allt. Den brukar gro snällt, sedan får jag ofta problem med en eftersom jag envisas med att så den mitt i vinter.
 

Luktärter är också någonting som jag bara älskar. Jag vill inte nämna någon särskild sort, eftersom det finns så många trevliga. Men bäst tycker jag om blandningar som doftar mycket.

Tomater är nummer ett för mig i växthuset och där har jag flera favoriter. En sort som jag alltid måste ha är Yellow Pearshaped. Det är väldigt vanlig sort och inte min allra störta favorit, men ett år missade jag att så den och oj så saknad den var. Jag grämde mig faktiskt riktigt mycket.

Ett annat frö som jag absolut inte kan tänka mig att avstå ifrån är Limka. Det är en störskärböna som är fantastiskt god. Den är lättodlad och ger mängder med skidor.

Virginia III heter min favoritsquash. Jag köpte fröerna på Kanarieöarna för nästan 15 år sedan, det vill säga långt innan jag hade upptäckt det här med odling. Maken och jag fick världens godaste grönsak så gott som varje kväll och på varje restaurang. Till slut bad jag om namnet och fick det skrivet på en lapp så att jag kunde handla frö i affären. Jag kom hem med två stora påsar som jag för fem år sedan hittade bortglömda i en låda. Jag hade inte förstått att det var squash, eftersom frukterna var så små och ljusgröna. Jag har inte hittat sorten någon annanstans och i sommar måste jag nog låta någon squash utveckla moget frö utifall att de jag har börjat förlora sin växtkraft. Jag brukar skörda dem när de är knappt en decimeter. Sedan klyver jag dem två gånger på längden och kokar dem en minut i lättsaltat vatten. Så gott!!! Nu ska jag läsa om andras favoritfröer. Hoppas att jag hittar spännande ”nyheter” som kan bli favoriter även hos mig.

Dahliorna fröar av sig

Jag fick nyligen en fråga om dahlior och hur man vet när fröerna är klara för skörd.

Jag har bannat mig själv lite i sommar, eftersom jag har sett ut frögömmor och sedan glömt bort mig och klippt av dem. Men till slut fick jag i alla fall ihop tre mogna blommor och en liten skörd med frö.

För att få mogna fröer så gäller det att börja tidigt, eftersom de tar tid på sig. När en dahliablomma vissnar så kan den antingen bli till en oformlig slemklump eller så sluter den sig fint och ser nästan ut som en knopp – fast mera avlång. Det är de senare som har blivit befruktade och som bildar frö.

Förra året tog jag dem när de hade torkat ihop och kändes lite som papper. I år när jag har varit glömsk har jag missat även det stadiet och upptäckt att dahliorna har förvandlats till eterneller med frö som sticker ut mellan bladen. Sådana fröer går det inte att ta minste på – de är definitivt mogna. Så i kväll jag har pillat fram fröer och lagt i ett kuvert. Gör nog som förra året och sår i februari.

Drömmer mig tillbaka

Sitter här och pysslar och drömmer mig tillbaka till den där fantastiskt fina kvällen i slutet av augusti då det nästan gjorde ont i ögonen av alla skönhet.

Den här förmiddagen är så dimmig att vätan droppar från byggställningen. Åkern gick knappt att skönja i morse, men nu kan jag skymta vattnet.

Hoppas att det spricker upp till ännu en dag med bryggväder!

Men först ska jag göra i ordning fröpåsarna som ska skickas till en snäll bloggare som försett mig med fröer till rosenskäror, rosenvial och svart luktärt. Och så ska jag baka en äppelkaka att ta med till kvällens kräftskiva. Om solen inte tittar fram blir det till att fortsätta med rabattplantering och trädgårdsröj.

Guldet i min trädgård

I dag har jag skördat blå bergvallmo och fått ihop ett par teskedar med frö. De åker raka vägen ner i pallkragen där jag sådde i vintras. Fast först ska nog grannen på andra sidan skogen få en påse. Bjöd in mig till henne på fika förut, men blev i stället erbjuden pannkakslunch.
 

I vintras hällde jag bara ut fröerna i en pallkrage, lade nät över och lät snön falla. Därefter har jag inte gjort någonting. Och det verkar vara grejen – det växer i alla fall så att det står härliga till.

Med en enkel dahlia

Så väluppfostrat! Den första av mina dahlior sådda med fröer jag skördade i trädgården i somras slog ut i dag. På min namnsdag. Är imponerad av blommans tajming :)

Mänger med blå bergvallmo!?!

Tror att jag kanske måste svimma lite av upphetsning. I vintras strösslade jag hela förra årets skörd av blå bergvallmo i mitt BB-land. Sedan lade jag över både armeringsmatta och finmaskigt när för att inga andra fröer skulle kunna hitta dit - eller busiga djur.

Det har inte hänt ett dyft. Och jag har tänkt att det nog inte blev något, trots att jag hällde över fyra matskedar med frö. Men så i dag såg jag ett ogräs och lyfte på gallret. Och det ser ut som om jag har tre miljoner groddar. Några har fått sina första karaktärsblad och banne mig om det faktiskt inte ser ut som just blå bergvallmo. Om hela pallkragen är full av groddar så borde ju några växa upp och bli fina blommor.

De ska få stå helt ifred och få klara sig helt själva. Matte ska inte göra ett dugg mer än att glutta lite på dem då och då. Hoppas och tror att det är bästa sättet. Håhåhåhåhåhå så spännande! Måste nog gå och lägga mig i framstupa sidoläge en liten stund nu ;)

Två land i ordning

Vi var uppe rätt tidigt (för att vara oss) och grejade i morse. Jag fick den där fantastiska känslan som jag brukar få tidiga morgnar på sjön när jag seglar med mina föräldrar. Alldeles stilla, blek sol och bara så ljuvligt. Det går mängder med gäss på åkern och i dag såg vi tofsviporna för första gången.

Maken rullade 32 lass med jord till förvaringen i dungen och jag gjorde ett fåfängt försök att väcka liv i trädgårdslanden. Det gick så klart inte. Men jag rensade örtlandet från löv och torra stjälkar och hittade allt lite grönt, sedan lade jag på lite champinjonjord och täckte med väv.

Tyvärr blev jag så trött att jag inte orkade mer. Funderade lite på varför och insåg att jag alltid blir yr i bollen när jag växlar från att ligga på knä och gå omkring. Måste nog skaffa en sån där trädgårdspall att sitta på – att ligga på knä är inte alls lika skönt som för 20 år sedan. Det skulle vara bra smidigt med trädgårdsland i ståhöjd!

Efter att ha tagit itu med mina distansstudier och ätit lunch i växthuset, gav jag mig på jordgubbsplantorna som tills vidare får bo i vardagsrummet. Och så passade jag på att så morötter. Lade rejält med en blandning av planterings- och champinjonjord ovanpå det frusna i en pallkrage och lade ner de hemgjorda såbanden med morotsfrö. Att så morötter har aldrig tidigare varit så smidigt, så här blir det definitivt tillverkning av fler såband!

Mexiko tur och retur



Jag var övertygad om att det skulle vara vår nu. I går var dagen då jag skulle sätta upp tunneln inne i växthuset och bära ut mina plantor.

Det var i alla fall så jag tänkte när vi bokade resan till Mexiko och som vi kom hem ifrån i fredags. Att nattemperaturen skulle ligga på -12 grader fanns inte på världskartan. Men, jag har i alla fall fått känna på riktigt härlig sommarvärme och ljummet, salt hav, fått snorkla bland färgglada fiskar, havssköldpaddor och riktigt stora stingrockor vid världens näst största korallrev och upplevt mayaindianernas gamla ruinstad Chichen Itza.

 
Vi bodde på ett supertrevligt hotell på stranden en liten bit ifrån Puerto Morelos nära Cancún.

Jag uppskattade djungeldungarna som fanns på flera ställen på området och där det både fanns spännande växter och djur – allra mest förtjust blev jag i tvättbjörnarna. Det var en hona med sex ungar som såg på pricken ut som tvättbjörnarna i Robin Hood på julafton.

 
Runt omkring hotellet fanns det egentligen inget annat än snåriga mangroveträsk. Jag ville så gärna se en krokodil, men stängslen var nästan lika rejäla som i Jurrasic Park och allt jag såg var de otaliga ödlor som lapade sol i gräset och på stenläggningen. Fast i utkanten av området fanns det en träskplantering i miniatyr. Fick veta av en av dem som drev hotellet att det bodde en skygg bebiskrokodil på 50-60 cm där. Letade och letade, men såg inte till någon krokodil förrän jag satte mig på huk vid vattnet för att spana efter uppstickande ögon. Och där var den! Den låg och sov med huvudet på den dyiga banken. En meter ifrån mig. Som tur var fick den hjärtsnörp och dök ner i vattnet med ett väldigt plums när jag ropade på maken. Vet inte om bebisen hade växt till sig eller om en annan krokodil hade lyckats kravla sig in på området, för den här var åtminstone tre gånger större än vad den borde ha varit.

 
I tisdag var vi inne i Cancun för att leta lite fröer. Hittade inget större utbud, men några påsar (12) blev det samt konserver med chili och hibiskussaft. Där låg det stora högar med chili i grönsaksdisken och intill var en tjej i full färd med att avtagga kaktusblad. De är supergoda i juice, men inget vidare att äta kokta.

 
Juicer var de väldigt duktiga på på hotellet. Till frukost fanns det en stor juicebar med olika sorter. Det var så väl grönsaker och frukter som kokos, pecannötter, rostade havregryn och russin som mixades eller kördes i råsaftcentrifugerna. Min favorit blev juicen med apelsin, selleri, persilja och pekannötter. Saften med rödbetor och den med guava var också jättegoda. Selleri och persilja är ingenting jag själv skulle ha kommit på att blanda i, men här kommer det att behövas extra mycket persilja i sommar.

 
På vägen tillbaka från Chichen Itza besökte vi en mayafamilj. De odlade en del chili, men framför allt koriander. Jag gillar ju inte koriander, men nu ska börja odla egen. Låter kanske knäppt, men jag vill väldigt gärna lära mig att uppskatta den här smaken, så därför ska jag ge koriandern en rejäl chans.

 
I Mexico används koriander i det mesta – inte minst i guacamolen – så det känns som om jag redan har börjat träna. Jag har alltid massor av vitlök i min guacamole, men vitlök verkar inte vara en krydda som hör hemma i det mexikanska köket. I alla fall inte där jag har ätit. Mosad avokado säljer de dock i stora påsar – tänk om vi kunde köpa det här! Det är skillnad på avokado och avokado!!!

 
Men som sagt, nu är jag hemma igen och längtar till växthuslivet. Eftersom blomvakten redan hade så mycket bestyr med mina växter avstod jag från att så tomater före resan, men nu ska här sås och sås och sås.

Vinn dahliafröer

Jag är så nöjd med dahliafröerna jag skördade i somras. De gror jättesnabbt och det ska bli så spännande att se hur blommorna ser ut.

Skörden blev rätt stor, så jag har fem påsar med fröer att lotta ut. Vill du vara med och tävla så skriver du ditt bästa trädgårdstips här i svarsfältet samt tipsar om tävlingen på din egen blogg. Skriv ingen adress – den uppgiften tar vi när jag har dragit vinnarna på påskafton.

Underbart underbart underbart!!!

Vilken underbar söndag det var i går. Sex och en halv timma i växthuset och alldeles soldränkt. Börjar undra om glaset verkligen inte är lite genomsläppligt – när det var läggdags upptäckte jag att ansiktet var rött. Inte så att det sved, men ändå ... Katten och kaninen fick också vara med och njuta av värmen. Fast lite farligt var det. Våren kändes så nära att jag drabbades av frögalenskap. Tydligen är åtta nya chilisorter på väg hem till mig och i dag ska jag och grannen beställa en massa fröer ihop – för min del blir det arvesorter av olika grönsaker som enligt Lena Israelsson ska vara outstanding. Frågan är bara var allt ska få plats. Har börjat väcka idén hos maken att ett eller ett par pallkrageland till nog kommer att behövas.

Dahlior från eget frö

Jag samlade mängder med frö från dahliorna i somras. Trodde nog att de skulle gro, så färska som de är. Men att det skulle gå så här snabbt!?! Sådde i onsdags och alla har tittat upp. Har till och med skolat om några stycken. Det ska bli jättespännande att se om det blir några roliga variationer när blommorna väl kommer.

Att lyckas med morötter

Så odlar jag morötter: Jag vet inte om jag har tur, men ända sedan jag började odla har jag fått jättefina morötter. Jag trodde att morötter blir fina automatiskt, men jag har hört flera som har problem med just morötter. Jag odlar i dubbla pallkragar med lätt jord som jag blandar med champinjonjord för näringens skull. Och så sår jag gallringsfritt – se torsdagens inlägg. Ibland sår jag en pallkrage med morötter på senhösten för att få morötter extra tidigt, men jag har upptäckt att det inte är någon större tidsvinst. När jag har sått täcker jag landet med odlingsväv för att slippa morotsflugor och lämnar odlingen ifred. Skulle det vara väldigt torrt väder så försöker jag komma ihåg att vattna. Någon gång då och då kikar jag in under väven för att ta bort eventuellt ogräs. Sedan är det bara att vänta på att morötterna ska bli färdiga och hoppas på att de är fina.

Så gjorde jag såbanden

Flera har frågat hur jag gjorde såbanden och det borde jag ju förstås ha skrivit i förra inlägget.

Jag använde mig av sådana där silkespapper som man packar saker i. Har buntvis kvar sedan vi flyttade. Det bästa med dessa är att de är nästan lika långa som en pallkrage är bred.

Jag vek på mitten och fortsatte vika på mitten tills jag hade lagom breda remsor. Sedan skar jag remsorna, men det går ju lika bra att klippa om man föredrar det.

Remsorna blev ungefär sex centimeter breda med ett veck längs mitten. Med hjälp av en linjal mätte jag ut rätt avstånd – olika för olika sorters morötter. Jag satte en prick där fröerna skulle vara och drog sedan med ett limstift längs hela remsan, rätt över alla prickar. (OBS! Välj ett limstift som är giftfritt). Sedan tryckte jag dit ett frö på varje prick och lade ihop remsorna.

Hoppas det här går att förstå – annars får ni fråga mer.

Egna såband

När jag började odla läste jag att morötter mår bäst av att sås gallringsfritt. Det vill säga att man sår ett frö i taget med rätt avstånd emellan. Så trist! Jag brukar ligga där med en måttstock i pallkragen och försöka göra centimeterdjupa hål med lagom avstånd mellan varje. Obekvämt är det också. Fast när blasten väl tittar upp så är det ju jätteskönt att slippa gallra. Och morötterna blir väldigt fina när man inte är där och stör rottrådarna.

Men i vår slipper jag. Jag har gjort egna såband och märkt dem med den sorts morot de innehåller. Smidigt och guld värt när det äntligen går att så – bara att lägga banden i snörräta rader och skotta på lagom mycket jord. Klart!