Snart kan jag skörda ramslök

Det är nära nu. Snart kan jag skörda ramslök. Det här ståndet har jag haft i flera år. Förra året stoppade jag ner massor av små lökar i en pallkrage som bottnades med kalksten. Några har tittat upp där också. Hoppas att fler ska ha överlevt förra vårens torka. Att bli självförsörjande på ramslök vore verkligen inte dumt.

God kväll

Det har varit väldigt tunt med inlägg från min sida i april. Fortsätter att skylla på böckerna. Sharon Bolton, David Baldacci och Belinda Bauer har hållit mig strängt sysselsatt. Det är inte så lätt när man plötsligt har upptäckt att det trots allt inte är så dumt med deckare och thrillers -- fast allra mest njöt jag av Karin Brunk Holmqvists nya bok Majken minröjare. Så jag skrattade! Så därför får det bli två inlägg på en och samma dag – fast egentligen mest för att det bara är så vansinnigt vackert just nu. Tänk om det kunde vara vår i alla fall två gånger om året.

Soppa på ramslök

Vad gör väl lite regn när man kan äta ramslökssoppa framför brasan och läsa nya boken "Den asiatiska köksträdgården"?

Ramslök, kyla och fina pallkragar

Ramslök, hur mycket ramslök som helst! Jag var nästan lyrisk i går när jag slog mig ner för att skörda denna underbara delikatess i naturen. I dag har delar av ”fångsten” förvandlats till kryddsmör som snart ska avnjutas till grillad fläskfilé och bakad potatis.

I morse vaknade jag till minusgrader. -3,1 grader och frostig gräsmatta. Resten av dagen var dock solig och varm. Maken har brukat skogen och jag har brukat jorden. Alla pallkragar har gåtts igenom. De har rensats, gödslats med hönsskit och fått ett nytt lager fin jord. Jag har sått morötter i två kragar och grävt ner jordgubbsplantor av sorten korona – sex i drivbänken, tre i växthuset och tre i en halvkrage.

Nu i kväll har jag varit ute och vattnat allting. Dessförinnan blev det en lång sejour i badkaret. Det var välbehövligt. Har nog aldrig varit mera lik en ”jordgubbe”.

Gula kantareller

Vädret har inte varit direkt strålande i dag heller, men det var fantastiskt syrerikt och vackert i skogen. Mossan såg underbar ut. Och här och där fanns det små kantarellknappar. Det blev inte mycket mer än lite drygt fyra deciliter, men oj så gott det ska bli med fettuccine alfredo med kantareller. I morgon blir det utflykt till en spökstad i skogen som vi har tänkt besöka i ett och ett halvt år. Ser verkligen fram emot det nu när det äntligen ska bli av.

Ramslök i trädgården

Härom kvällen såg jag hur det lyste vitt där min blåa bergvallmo växer. Jag gick genast dit eftersom jag trodde att det var något lömskt ogräs. Gissa om jag blev förvånad när jag insåg att det är ramslök!

Jag hade en lök förra våren, men jag trodde att den hade förtvinat och dött på grund av dålig omvårdnad. Tydligen trivs den ypperligt, eftersom den har blivit flera.

Nu går jag här om drömmer om att den ska sprida sig lika hänsynslöst som kirskålen. Det skulle inte göra mig ett endaste dugg.

I kväll har vi ätit grillat kött med ramslökssmör. Jag gjorde två stora satser förra veckan och spritsade rosor. Smidigt och vansinnigt gott!


Ramslökssmör
Stoppa några rejäla nävar ramslök, 50 gram smör, en gnutta salt och lite chilipulver i matberedaren.

Mixa tills allt är ordentligt blandat och ramslöken finfördelad. Smöret ska ha blivit mjukt.

Fyll en spripåse och välj en grov tyll. Spritsa på bakplåtspapper på en plåt och stoppa in allt i frysen.

Efter ett par timmar går det finfint att paketera smörrosorna.

Välj en rejäl burk och stoppa den i dubbla plastpåsar – ramslök har en tendens att sprida sin doft.

Mer blommor och grönt

Dagen började med ett besök hos plantskolan i skogen. Det var så härligt att gå i havet av blommor och insupa den fantastiska doften. Jag fick med mig ett den här fina mårbackapelargonen (någon som vet vad den heter? Plantskolan påstod i alla fall att det var en mårbackasort även om det mer ser ut som en rosenknoppspelargon), en heliotrop, en lobeliaampel och en söt fuchsia vid namn ernie.

På vägen hem tittade vi in hos en kompis. Efter att ha gosat en bra stund med hennes kaninungar fick jag med mig några plantor vita smultron hem.

I eftermiddag fick vår Nero komma ut i voljären för första gången den här säsongen. Jag jag satt ut purjolök i landet och grävt ner smultronplantorna. Dessutom har de köpta växterna fått nya krukor, ogräs har rensats och årets första flugsnappare har siktats. Tyvärr upptäckte jag att en av mina pioner har drabbats av piongråmögel. Måste ta itu med det i morgon och vädret tillåter.

I kväll blir det favorit i repris från i torsdags. Grillat med sparris och ramslökssmör. Mmm … hoppas bara att vi hinner innan regnet. Dagen har varit solig och vindstilla, men nu börjar det se riktigt mörkt ut i kanterna.

Nässelsoppa med chili

I går blev det en förmiddagspromenad med nässelplockning och en lunchutflykt med grannen. Vi besökte en nyöppnad plantskola, åt lunch och plockade gullvivor i en hästhage. Underbart väder med varm vind. Det behövdes efter nattens hällregn – grannens trädgård börjar bli misstänkt lik en risplantering.

På kvällen kokade jag soppa på nässlorna och kryddade med kinesisk gräslök och hemgjort chilipulver. Så gott!

Och så i skymningen ägnade jag någon timma åt ogräsrensning. Också härligt. Fast mindre härlig att jag hittade två sniglar – de var mörkare än mördarsniglar, men lika klistriga i slemmet så vi tog det säkra före det osäkra.

Efter jobbet i dag blir det nog en tur ut i skog och mark för att plocka ramslök. Är så sugen!

Underbara onsdag

Så där, då var det dags för Underbara onsdag igen. Jag har funderat på om jag ska fortsätta eller inte, men jag testar ett tag till och ser hur intresset verkar.

En ny början är temat för den här onsdagen. Ute är det vitt efter nattens snöfall och så får det gärna förbli ett bra tag, men i vinterträdgården vill jag ha vår.

I går köpte vi rosa primulor och tog in ris – en vas med grenar från ek och en med björk. Det kanske kan tyckas påskigt, men det är så härligt när de skira bladen slår ut. Eken brukar ta tid på sig, men de bladen är mina favoriter.

Nu är även gurkan så pass ”stor” att den går att fotografera.

Nu är det bara lite sol som fattas för att den där känslan av nystart och våren som nalkas ska kännas här innanför glaset.


***

Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är "Odlarglädje".

 

Tjuvstartar advent

Jag har tjuvstartat advent en aning. Kan inte låta bli. 

Förra veckan var grannen och jag på pysselkväll i en blomsteraffär. Jag hade fasligt svårt att komma på vad jag skulle göra, men till slut blev det en multihyacint i lite mossa och med ett par käcka skidor på kanten.

Mossan jag plockade i helgen blev fin ihop med hyacint-
knopparna. Hoppas att lökarna ska växa väldigt långsamt och helst inte slå ut. Jag tycker att de är finast när de är små.

En liten fröplanta till gran fick också följa med hem. Den bor i växthuset, men behöver nog piffas till en aning. En liten ljusslinga, kanske …

Granen som står utanför groventrén grävde maken upp med rötterna. Jag hoppas att vi ska kunna plantera den någonstans i trädgården när den har tjänstgjort som adventsgran. Fast vid det laget är det säkerligen stenhårt i backen. Nu ser den väldigt välkomnande ut när vi kommer hem ifrån jobbet och hjälper mig att hitta nyckelhålet.

För en timma sedan vaknade jag och skulle egentligen sova en stund till. Men när jag fick se brasan som maken tände innan han åkte till jobbet och granen som strålar genom de tunna gardinerna så var jag tvungen att ta fram kameran. Det såg så mysigt ut att jag blev alldeles julig. Funderar på att göra en pepparkaksdeg och börja på ett pepparkakshus eller två.

***

Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är ”Drastiskt”.
 

 

 

Vilse i trollskogen

Ännu en dag som var riktigt ljus och som bjöd på en del solsken. Vi har varit i skogen och letat gran tillsammans med makens föräldrar, två av syskonen och deras barn. Vi har huggit en adventsgran som redan lyser och märkt ut granen som vi ska ha till jul.

När granarna var utsedda tog jag min korg och gick in i skogen för att leta mossa. Det blev inte så mycket mossa. Jag tog lite grann på ett par ställen och kom sedan av mig, eftersom jag hade hamnat i ett paradis av mjuk mossa i olika nyanser och hörde ljudet från en bäck som forsade fram med ett klirrande ljud. Det läst nästan som glas. Eller som om någon spelade. Mitt i fanns ett pyttelitet vattenfall och till slut mynnade bäcken ut i en damm som inte var särskilt stor den heller. Ljuden från makens familj försvann och det var som om jag plötsligt befann mig i en annan värld där all stress och alla tankar bara rann av mig. Jag hade nog inte blivit förvånad om jag hade sett en älva på riktigt.

Jag gick länge där inne i skogen och hittade gula kantareller. De lyste som fyrar där i mossan nu när det inte finns några gula löv som förvillar. Sedan var jag plötsligt vilse. De andra hade redan hunnit tillbaka till jaktstugan och jag insåg att skogsvägen inte alls var där jag trodde att den skulle vara. Jag funderade på att fortsätta, eller att gå åt ett annat håll som också såg lite rätt ut. Men i stället ringde jag maken och bad honom susa förbi med bilen i förhoppning om att jag skulle höra den. Och det gjorde jag. Jag vara på väg åt rätt håll – skogsvägen var bara längre bort än vad jag hade trott. Fast jag hann bli en aning darrig i benen. Skogarna omkring jaktstugan är stora och djupa.

I kväll lyser adventsgranen i trädgården, trots att det är en vecka för tidigt. Jag har rensat kantareller och fick ihop en liter när allt var nerskuret. Jag har också hjälpt ett påfågelöga ut ur vinterträdgården – förstår inte alls hur den hamnade här inne.

Nu börjar jag längta efter middag. Det blir kantarellrisotto och grön sparris – det ska bli riktigt gott.

Jag önskar att jag hade haft med mig kamera, men tyvärr ingen bild. Fast jag undrar om kameralinsen hade kunnat göra den trolska skönheten rättvisa.

Bubbel, petunior och kantareller

Jag är helt förstummad. Min champagne har redan börjat bubbla. I går kväll skakade jag på flaskorna eftersom det brukar gå snabbare då och till min stora förvåning pyste de och några kändes riktigt stumma. I dag har batch nummer två, den som fick en gnutta champagnejäst tillsatt, börjat bli runda i botten. Övriga flaskor är också på gång. Det är nästan magiskt. Om en stund ska vi ta hand om sats nummer två som har dragit sedan i onsdags.

Eftersom det inte är något roligt att visa ännu en bild på ett gäng fula flaskor, så har jag fotat penséerbyrån. Fast jag måste jag börja kalla den för petuniabyrån. Jag som egentligen avskyr petunior tycker att det är riktigt fint. Vem vet – nästa sommar kanske jag har petuniaamplar i allsköns färger här hemma … att byta blommor blev tyvärr en nödvändighet eftersom penséerna fick både spinn och mjöldagg. Förstår inte hur det gick till – de brukar ju stå sig finfint ända till september om jag vårdar dem lite grann. Maken har i alla fall tvättat byrån grundligt och jorden är utbytt.

Nu ska jag göra mig en lite frukostomelett med kantarellerna maken plockade i går kväll. De är få och pyttesmå, men vad gör väl det?

En stund om kvällen

De senaste dagarna har mina ögon fallit på inlägg både på andra bloggar och på Facebooks trädgårdssidor där folk berättar om sina kvällsrundor i trädgården. Jag hade alldeles glömt bort kvällsrundorna! Hur underbart det är att gå ut i skymningen, känna dofterna, lyssna till fågelsången och verkligen se sin trädgård – jag jobbar ju för sjutton bara i min …

I går kväll gick jag ut till koltrastsången, försökte ignorera hackspetten som långsamt flisar sönder vårt päronträd och bara njöt av den ljumma luften och den stilla solnedgången. Så fantastiskt! Och ännu mer fantastiskt att liljekonvalj i skogsdungen. Öskar att jag vore skomakare!

En bra början

Vem vet vad maj bär med sig så här i början av månaden, men det har börjat bra.

I går var jag på marknad med grannen på andra sidan skogen och hennes barn samt bästa vän. En trevlig utflykt som bjöd på såväl solsken som kylig luft och en och annan snöflinga.

Här hemma har flugsnapparen börjat sjunga och jag såg första svalan på valborgsmässoafton. Jag är faktiskt riktigt nöjd med den allt svalare temperaturen – våren har nästan exploderat de senaste dagarna och jag vill dra ut på den skira tiden så länge det bara går. Vår och försommar är det vackraste som finns.

Fast i går kväll kändes det nästan som sommar. Vi grillade karrékotletter som vi åt med dillkokt färskpotatis, ramslökssmör och årets första sparriskok. Så ljuvligt gott att det nog får bli en repris redan i kväll.

Ramslökspesto och allergisk värdinna

Känslan när man står där – stolt över den sanslöst goda ramslökpeston man just svängt ihop – och den bakre hjärnklumpen knackar en på axeln, himlar med ögonen och lite spefullt kläcker ur sig ”du minns väl att värdinnan är allergisk mot pinjekärnor?” … den känslan … en timma kvar till festen …

Jag fick påsklov!

I måndags kväll plockade Lotta ”Vid Vätterns strand” och jag ramslök. Om det inte hade varit för henne så hade jag trott att det var späda liljekonvaljblad, men nix – en vild sorts lök som är så god! Kände mig som en kanin när jag åkte hem och inte kunde sluta äta – blev alldeles grön på tungan.

Kvällen var oerhört vacker ända tills vi satte oss i bilen – då började regnet plötsligt att vräka ner och efter skuren bildades en regnbåge som började i vattnet och slutade på en åker framför en lada. Trots att vi såg hela regnbågen och båda nedslagen så hittade vi dock inte någon tunna med guld.

Det doftade så gott efter regnet, nästan som sommar. Väl hemma sjöng taltrasten likt en näktergal medan den nästan fulla månen klättrade allt högre på kvällshimlen.

Nu har jag påsklov. Jag har just vinkat hej då till lunchgästen som bjöds på fisk- och musselsoppa med färskpotatis och ramslök – jag bara stoppade i lite som jag tyckte och det blev så gott!

Jag är så överlycklig över påsklovet. Hade inte en aning om att jag skulle få långledigt över påsken, så det kom som en överraskning i slutet av förra veckan. Sex dagar att bara njuta.

Och det här är väl påskigt? Att kunna torka lakan i en dunge med vitsippor – våren är så vacker att jag nästan smäller av.

Nu försöker jag bestämma mig för om jag ska ta itu med något i trädgården eller om jag helt enkelt ska krypa in i ett soligt hörn i lä och bara njuta av livet.

Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är ”Förändring”.