Finfina rötter

I går grejade jag lite i trädgården. Underbart att få vara ute i solskenet igen!

Framför allt har jag passat på att gräva ner växter för övervintring. Det är sådana som stått i kruka och som jag tror ska övervintra bättre i ett pallkrageland, till exempel min fjärilsbuske och en guldklematis som jag inte lyckats hitta någon permanent plats åt – skjuter det trevliga problemet framför mig i hopp om någon smart lösning till våren.

Gladast blev jag åt sticklingen som jag tog i grannens växthus i somras. Grannen har jättegoda druvor. Jag klippte av en liten kvist, doppade den i rotningsmedel och tryckte ner den i sandblandad såjord. I dag när jag lossade krukan upptäckte jag att sticklingen fått massor av rötter. Hade faktiskt inte trott att det skulle gå. Nu hoppas jag att sticklingens rötter ska vilja fortsätta växa och att den ska överleva vintern i pallkragen.

Snatta hibiskus?

Om inte allt för länge går jag omkring på den här stranden. Längtar nästan ihjäl mig. Men jag ska inte bara bada, gluffa i mig god mat och läsa böcker i skuggan. Jag ska självklart "snatta" fröskidor också. Allra helst vill jag komma åt hotellets fantastiskt fina och godisrosa hibiskusblommor. Men jag vet inte hur jag ska gå till väga. Är det någon som har något tips på hur jag får med mig en överlevande stickling hem? Om jag vågar så ska jag fråga om jag får köpa en planta att ta med mig − jag vet ju att hotellet har egen uppdrivning av buskar.

Engelska pelargoner från Frankrike

Min närmaste chef har ett sommarhus i närheten av Nice. När hon skulle åka dit tidigt i våras, bad jag om sticklingar från mimosaträdet i hennes trädgård. De överlevde tyvärr inte bilfärden hem genom Europa. Men, jag fick en hel bunt med sticklingar från de engelska pelargonerna som också växer i trädgården.

Var lite tvär mot dem i början. Jag tror att jag är lite överkänslig, eftersom det nästan känns som brännässlor mot huden om jag hanterar dem utan långa handskar. Men nu har de första blommorna kommit och allt är förlåtet. Hade inte en aning om att pelargoner kunde slå ut i så vacker blom.

Gul tumme

Jag har gnossat runt med fingret i min senast utslagna dahlia. Jag vet inte om det hjälper, men jag hoppas på frö.

Blomman är ju så vacker! Om inte annat så har jag fått en väldigt gul och fin tumme.

Klematis i flaska

När jag kom hem från boule- och tacofesten i lördags hade jag med mig två finfina sticklingar hem. Har tänkt länge på den där skira klematisen som trädgårdsmentorn har mitt i trädgården: Albina Plena – en sibirisk klematis

Jag fick en stickling från den förra sommaren. Sticklingen tog sig bra, men det hann bli sen höst innan jag fick ändan ur vagnen och planterade ut den. Då var det fortfarande rätt skapligt varmt, men ett dygn senare störtdök temperaturen till flera minusgrader. Kylan höll i sig i några dagar och marken var bar. Sticklingen överlevde inte.

Men, nu ska jag försöka på nytt. En av sticklingarna har fått flytta in i en petflaska med jord och perlit. Nu står den i norrfönstret ute i groventrén. Svalste stället i huset. Den andra, som jag har gjort två sticklingar av, har jag stuckit ner i jorden utomhus. Ska bli intressant att se vilken stickling det går bäst för.

En liten skitgris – ja, det är jag!

Hur i hela Korpilombolo lyckades jag smutsa ner mig själv så pass i ansiktet i dag? Skulle kunna tro att jag bökat runt i lorten tillsammans med ett gäng grisar. Eller att jag har försökt äta jord. När maken kom hem från Tandådalen vid femtiden var vi lika bruna. Fast min färg rann av i duschen. Endast den röda nästippen blev kvar.

Har i alla fall fått en hel del gjort. Har sått anemonknölarna som legat i blöt, vänt omkring på jorden i ett av trädgårdslanden och petat ner sockerärter. Dessutom har jag sått blandad plocksallat och minirödbetor i ett par avlånga zinkkrukor. I en tredje satte jag bebisplantorna som jordgubbarna måste ha passat på att göra när jag vände ryggen till i höstas.

Och så har jag tagit det säkra före det osäkra och invigt en av klapparna jag fick av mina föräldrar i julas. Nu håller sig rådjuren visserligen en bit bort ifrån trädgården, men man vet aldrig. Vintergäcksirisen är så söt att jag vill ha den i fred.

Bäst rotad vinner

Det är dags att plantera om chilipaprikan "Jamaican Bell". Har klippt ner plantan rejält och tagit sticklingar. Hoppas att skotten, som just nu är översållade med blomknoppar, ska vilja rota sig.

Läste nyligen att salixvatten ska få sticklingar att rota sig bättre, så det tänker jag testa. Har plockat in en pilkvist och skurit den i småbitar. De har dragit i vatten sedan i går.

Sticklingarna har befriats från knoppar och har fått en liten snittyta långt ner på stjälken.

Ska låta dem stå i salixvattnet i ett par dagar och sedan plantera dem i såjord. Testar med vanligt vatten också. Nu är det kanske för få skott för att kunna avgöra om salixvattnet verkligen gör någon skillnad, men det känns ändå spännande.

I stället för frö

Har tagit sticklingar från physalisplantan. Tydligen ska man kunna göra det så här års och sedan ta nya sticklingar i vår i stället för att sätta frö. Ska bli intressant att se om det fungerar. Förhoppningen är att jag ska få frukt tidigare.

Plantan jag har i år har massor av frukter som inte har mognat än. Dessutom får den fortfarande nya blommor. Enligt en kollega ska man kunna göra på samma sätt med tomater.

Önskar att jag hade kommit på det innan min bladen på min kylskåpstomat gulnade. Ska sticka ner ett par halvvissna blad utifall att det finns lite livskraft kvar.