Tomaten växer upp och ner

Så där, nu är årets upp och ner-tomat i ordning. Den här gången har jag målat en konservburk med kalkfärg och satt dit en mjölkkartongspip för att göra hålet mindre och vassare.

I år har jag valt att odla sorten whippersnapper på det här sättet. Den är så buskig i växtsättet att det känns som upp och ner-odling skulle kunna vara riktigt smidigt. Det ska bli spännande att se hur det går.

Förläng tomatsäsongen

Det här med att odla upp och ner är inte så dumt. Och i höst har jag kommit på att det är ännu fiffigare än vad jag tidigare har tänkt på. I helgen skördade jag nämligen min sista tomat från levande planta. Jag hade antagligen kunnat fortsätta ännu längre om jag hade fortsatt att vattna min tomat och låtit den hänga varmare. Men min tanke var aldrig att fortsätta. Tomaten blev helt enkelt hängande i boden. Nästa år kommer jag att fortsätta odla upp och ner – i synnerhet tomater med ett kompakt växtsätt. Tänkt så smidigt att bara kunna plocka med sig tomaten och låta den fortsätta växa inomhus så länge det finns tomater att skörda!

Tomaterna trivs upp och ner

Jag är väldigt nöjd med årets upp-och-ner-tomater. I synnerhet sorterna Tiny Tiger och Tiny Tim som liksom klänger sig fast och inramar burkarna de hänger i. Gillar verkligen att odla tomater på det här sättet och blir glad när jag hittar sorter som fungerar extra bra.

Rötterna upp

Tio över fyra gick maken och jag upp i morse. Kvart över fem var vi på plats och i dag fanns det gott om orrar. De fick mossen att låta som den kokade. I en timma tittade vi på 30 orrtuppar som spelade och slogs. Fascinerande! Sedan åkte vi hem och sov ett par timmar innan vi gick över till grannarna för mysig söndagsfrukost.

Eftermiddagen har varit ljuvligt somrig. Det har jobbats i och kring växthuset. Roligast var nog att låta upp och ner-tomaterna flytta in i sina konservburkar. Sorterna jag testar i år är vildtomat, red pearl, tiny tiger och tiny tim. Ska odla nätmelon på det sättet också. Jag försökte köpa melonplantan förra söndagen, men då tyckte plantskoleägaren att jag skulle låta den vara kvar hos honom ytterligare några veckor så att den får växa till sig. Men i mitten av maj ska den få komma hem till mitt växthus.

Melon upp och ner

Jag har varit lite småirriterad på mig själv. Anledningen är att jag för några veckor sedan inte kunde låta bli att köpa en melonplanta – trots att jag hade lovat mig själv att aldrig mer odla meloner. Plantorna tar plats och kräver på tok för mycket uppmärksamhet. Och inte har jag någon plats kvar i växthuset.

Häromdagen kom jag på att melonen kan få hänga upp och ner, precis som en av mina tomater gjorde i somras. Förhoppningen är att jag ska slippa binda upp slingrorna. Om den dessutom kunde se till att bli pollinerad utan min hjälp skulle jag vara jättetacksam!

Rapport på andra hållet

Kan inte låta bli att lämna ännu en rapport från min upp och ner tomat. Det går helt enkelt strålande. Har redan ätit flera mogna tomater och det är hur goda som helst. Smidiga att plocka är de också, då alla växer i lagom ståhöjd.

Många tomater i lite jord

Jag är väldigt nöjd med min upp och ner tomat. Tänk att det kan blir så mycket planta och så många tomater i så lite jord. Plantan har minst lika många tomater som sina kusiner i hoarna. Att den är så kraftig beror på att jag har glömt tjuva den. Sorten heter Supersweet 100.

Lurig planta

Jag har varit rätt imponerad av min upp-och-ner-tomat. Rackarns vilka magmuskler! Ända sedan den hittade runt konservburkskanten har den klättrat stadigt uppåt. Mot sol, himmel och växthustak.

Men, den busen har fuskat. Upptäckte det i går. Jag skulle bara känna lite på den och insåg med ens att den klängde sig fast vid kanten med hjälp av bladen. När jag ruckade lite på den, tappade den taget, gav upp och bestämde sig för att bli en upp-och-ner-tomat på riktigt.

Tidigare inlägg:
Förvirrad planta (15/4)
Plantering av upp-och-ner-tomat (26/3)

Jag är förvirrad!?!

Vem är jag? Vad heter jag? Vart ska jag ta vägen?

När jag skrev om mina "upp och ner tomater" fick jag berättat för mig att de kan bli lite förvirrade. Är tacksam för den kommentaren, annars hade jag nog blivit orolig. Tur att tomaterna växer så långsamt – i annat fall hade jag nog fått höra en massa bonk bonk bonk varje gång plantan försöker dunka toppen igenom plåten.

Tomat upp och ner

I höstas läste jag att tomater går att odla upp och ner. Gissa om jag blev sugen på att testa. Så, i år ska jag försöka mig på att odla tomatplantor som inte behöver bindas upp.

I går insåg jag att tomaterna inte får bli mycket större om det ska fungera, så då planterade jag de första två. Valde en "Supersweet 100" och en "Vildtomat", båda sådda den 23 mars.

Ska bli jättespännande att se hur det går. Konservburkarna de hänger i är inte så jättestora. I synnerhet vildtomaten kommer att få det trångt. Men det ingår också i försöket.

Nu hänger tomaterna i växthuset i väntan på varmare väder.

Jag borrade ett stort hål i konservburken, samt sex mindre hål för överflödigt vatten och upphängning.

Hålen blir ganska vassa. Med ett buntband i varje går inte sisalsnöret av.

Det stora hålet i konserven behöver tätas på något sätt. Hade tänkt använda vitmossa, men hade inget ärende till skogen. Så i stället blev det en avklippt petflaska. Krångligast av allt är att få igenom tomatplantan utan att skada bladen. Hoppas nu bara att stammen inte blir tjockare än petflaskans öppning.

Klara, färdiga, väx!