Vitlök från frö

I flera år har jag både önskat mig och letat efter vitlöksfrö. Inte för att odla stora vitlökar från frö, utan för att få en vitlöksmatta att klippa ifrån till smörgåsen. Och nu äntligen! Det här är första testet. Det är så gott med de späda, gröna stråna. I dag ska jag så på nytt – den här gången blir det i ett något större kärl och tätare.

Rapport en vecka senare

Det fortsätter att växa bra under lysrören. Mina små fåglar blir alldeles saliga när jag inte hinner med att äta ärtskotten och delar med mig av det gröna. Gissa om det här ger mersmak!?!

Det växer under lysrören

Fröerna jag petade ner den 20 december ville verkligen upp. Det är nästan så att jag hör hur det knakar och växer där under lysrören. I dag fick de klorofyllstinna göra en utflykt till vinterträdgården och där fick de för första gången i sina unga liv träffa härliga solen :D

Grönt till fåglarna

Sådderna i odlingsstationen växer. Bäst växer det i krukorna med fågelfrö. Det är också den sådden som känns bäst i hjärtat just nu. Snöbär, Fanta och Ginger Ale blir så glada när de får äta sina fröer i den här formen. Jag vet dessutom att deras små kroppar inte får i sig någonting som är besprutat. Utöver det är det näst intill gratis. Win win för både zebrafinkarna, kanariefågeln och matte.

Grönsakerna är på gång

Jag har varit på studiebesöksresa till Norrland i ett par dagar och tycker plötsligt att våren har kommit rätt långt här hemma. Utanför Sundsvall låg det fortfarande små snöhögar invid vägkanten. Här börjar ju björkarna att slå ut. Och i vinterträdgården prunkar det något så alldeles. En paprika av sorten ”gourmet pepper” har börjat utvecklas.


Inomhuslandet svämmar nästan över av grönska och tigger om att få komma ut till landet. Men hur skulle det gå till när det är minus om nätterna?


Whippersnapper är översållad av blommor. Ser verkligen fram emot att få skörda solvarma tomater redan i juni.

Det är inte klokt så det växer

Det är inte klokt så det växer i inomhuslandet. Vår kanariefågel Ginger Ale jublar och frossar i grönska. Fingal är dock inte ett dugg intresserad och vill helst bara äta kraftfoder.

I torsdags fick de sällskap av två zebrafinkar – Fanta och Zingo. Våra nya familjemedlemmar är minst lika förtjusta i grönsaker som Ginger Ale, så nu gäller det att ladda i buren minst en gång om dagen. Dessutom räcker det mer än väl även till mig och maken. Det känns så lyxigt att ha en sådan tillgång till grönt redan i mars.


Under inomhuslandet står pluggbrättet jag sådde förra helgen. Tomaterna och chilisarna har förstås inte visat sig än, men dahliorna är väldigt på hugget. Kan inte fatta att de grodde så snabbt. Har en känsla av att det lär bli lite jobb med dem – i alla fall om de tänker fortsätta i samma takt som de har börjat.

Inomhusland och efterlängtad bok

Efter tolv timmar sömn känner jag mig riktigt utsövd och pigg. Byter sängen mot soffan och Lena Israelssons bok Odla året om. Jag har verkligen sett fram emot den.


Jag tycker att den gör sig jättebra ihop med mitt inomhusland. Nu hoppas jag få inspiration till ännu mer året runt-odling.

Vackrare kallor

Varje advent köper jag ett par stora rosenkallor till vardagsrumsfönstren. Blommorna är så vansinnigt fina när de är nya. Stora glansiga blad som står rakt upp och lackröda blommor.

Så ser de ut ganska länge. Men allteftersom året blir bladen mindre och mattare. Ibland kommer det blommor, men bara små och de flesta är mer beigefärgade än röda. Är bra nyfiken på hur odlarna gör för att få dem så fina. Massor av ljus, antar jag. Och glanssprej. Säkert en del jox i jorden också.

Men det borde ju gå att få dem finare hemma än vad jag brukar lyckas med. Någon som är duktig på de här blommorna och har tips att dela med sig av? Eller någon som vet om jag kan ha dem utomhus i sommar och på så sätt få dem fina? Vet inte ens vilket läge de ska stå i, men det känns inte som om de ska stå i den mest gassande solen.

Nu går det skörda

Nu börjar det likna något i inomhuslandet. Massor av mizuna och sallat finns att skörda. Då och då nyper jag av ett basilikablad, bara för att det är så gott.

Citrongräs och basilika

Det är så härligt att se hur det växer i inomhuslandet. Försökte ta en bild som visar hur det verkligen ser ut – när lysrören får grönsakan att nästan se fluorescerande ut, men så långt sträckte sig inte mina fotokunskaper.

Bilden visar i alla fall hur det växer och det är nästan så att det knakar lite från odlingslådorna. Jag tänder lysrören när jag vaknar och släcker när jag går och lägger mig.

Mizunakålen går att börja skörda snart. Sallaten också. Basilikan får jag nog vänta lite längre på, men den är definitivt på gång.

Det jag är mest stolt över är mitt citrongräs – det som syns sämst på bilden längst fram till höger. Trodde aldrig att jag skulle få det att gro. Eller att det skulle växa så snabbt som det gör. Hoppas att det ska trivas riktigt bra och vilja bli en flerårig odling här hemma hos mig.

Härlig start

Äntligen julledighet! Och vilken bra start den fick! I morse vattnade jag mina sådder i odlingsmackapären. Tittade också lite extra noga i förhoppning om att någonting skulle ha börjat gro. Nada. Men, när jag kom hem från jobbet visade sig flera små groddar. Det är min mizuna som är först upp. Tänkt vilken bra start på julen!

Det grönskar i groventrén

Det växer över förväntan i mitt lilla land i groventrén. Det här är min sallat. Drog upp plantorna för en vecka sedan och planterade om de finaste i ny jord. Fast särskilt mycket att äta är det än så länge inte.

Mitt lilla grönsaksland

Det spirar i groventrén. Det har snart gått en månad sedan sådden på juldagsmorgonen och nu börjar det se ut som om jag har ett litet grönsaksland i min odlingsmackapär. Kan inte låta bli att knipsa lite då och då.