Växthuset är rent

Nu är växthuset rent och fint. Det enda som behöver göras innan den vita sittgruppen flyttar in för vintern är att beskära vindruvan. Jag får göra det någon dag i veckan.

Dessutom är vitlöken Alexandra sådd. Mamma frågade om jorden verkligen var frusen. Och nej, i eftermiddag var den inte det. Det är inte alltid man står böjd över trädgårdslandet när det är näst intill becksvart ute. Efter tips från Anita med bloggen de fyra blomsterhaven passade jag även på att göra fåror så att jag kan så morötter även om jorden fryser.

Toppen! Nu kan vi nog gå i vinteride – maken har ju till och med kört några varv både med trimmern och lövsugen samt bärgat näckrosorna. Tjo fadderittan jullov! (Eller vinterlov eller vad man nu ska kalla det – trädgårdslov, kanske ;)

Levande krusbär och vårstädning

I dag hade jag ingen jättelust att ta itu med trädgården. Jag ville dock vara ute och visste inte riktigt vad jag skulle göra i stället. Började med att ta itu med den uppstammade krusbärsbusen som jag hade tänkt skulle få frysa ihjäl i vinter. Förstår inte hur den lyckades överleva i en liten oisolerad kruka. Men det gjorde den. Nu är den beskuren, omplanterad och uppställd intill frukostbänken. Eftersom den envisas med att leva så blir det till att försöka hitta ett sätt att bekämpa de gröna larverna som åt upp alla blad i somras. Någon som kan tipsa om effektiva metoder?


Innan jag gick in för att äta lunch rensade jag den långsmala rabatten där vi har rosa löjtnantshjärtan och skvätte aska både där och i andra rabatter. Dessutom fyllde jag näckrostunnan med vatten, snyggade till näckrosen och gav den näring. Den har redan stora knoppar, så det är på tiden att den får komma ut.


Jag hade inte tänkt gå ut igen, men efter lite mat och en tupplur förvandlades jag till en duracellkanin. Fler växter beskars och planterades om, krukor blev diskade och boden städad och grundligt dammsugen. Nu är det så fint där inne att jag nästan vill släpa in grannarna för att visa hur prydligt det blev.

Näckrostunnan by night

Jag har sneglat på dimmaskiner i flera år, velat ha en i hemlighet men egentligen tyckt att det är lite tacky. Nu har jag skaffat mig en och spricker upp i ett brett leende varje gång jag tittat ut i mörkret och ser näckrostunnan bubbla som en häxkittel.

En helg i trädgården

Så underbart skönt det är att äntligen ha semester! En enda lång onsdag i fem veckor. Jag njuter och i dag ska jag nog ta det väldigt lugnt och inte göra många knop alls.

Jag måste medge att jag är lite ledbruten. Helgen har ägnats åt trädgården och det känns i kroppen. Maken har satt upp snigelstaket och jag har rensat och kantskurit rabatter, pyntat och planterat.

 
Den här rabatten var full av risiga rosa löjtnantshjärtan och försvarliga mängder ogräs. Perennerna klippte jag ner och resten rensades bort. Jag passade också på att rensa bort alla överblommande vallmostänglar bland liljorna. Nu har remsan längt med terrassen fått ny jord och små solrosplantor. Går det som jag vill så blir det längre fram i sommar en låg häck av solrosor.



Här växte det en stor rugge med vita löjtnantshjärtan. De sjöng också på sista valsen och klipptes ner. Nu är de ersatta av en rostig järnlåda. Det kommer att bli jättefint när törnrosas kjortel och mårbackapelargonerna har växt till sig.



Trädäcket är pyntat och allting har torkats av. Blir riktigt sugen på att slå mig ner där, men efter en helg med strålande solsken verkar det bli en rätt gråmulen måndag. Kan tycka att det är lite skönt. Jag har haft hatt hela helgen, men tycker ändå att det är lite rött i ansiktet.



Min fågellänk har hängt upp över däcket. Den har varit bortglömt i ett par år.



Lyktor och fågelbad har ställts fram. Tänk om någon faktiskt ville bada i år!



Magnoliarundeln var det första jag gav mig i kast med i helgen. Kanterna är skurna med kniv, aklejorna nedklippta och allt ogräs bortrensat. Önskar att porslinsanemonerna som växter där i rundeln skulle vilja blomma.



Växter har bundits upp.



Jag har jublat över döda slemklumpar på snigelstaketet.



Och så har jag tömt och skrubbat näckrostunnan. Plantan är tillsnyggad och har fått en näringskula nertryckt i leran. Tillsatte en liten skvätt algmedel i vattnet i hopp om att tunnan ska hålla sig ren längre.

En underbar juldag

Vilken dag! Himlen såg ut som en isglass när jag vaknade och temperaturen visade -10,5 grader. I vinterträdgården var det endast 8 grader, vilket är den lägsta temperaturen vi har haft där inne.

Efter frukost gjorde jag i ordning en matare med energikakor till fåglarna. Jag hängde även ut en burk med osaltat jordnötssmör avsett för fåglar och en extra stor talgboll. Några timmar senare var det nästan kö till jordnötssmöret.

Medan jag fixade med fåglarna tog maken en yxa och högg håll på isen i näckrostunnan. Nu får näckrosen bo i en hink i boden tills det blir varmare.
 
Maken passade också på att lägga ett rejält lager med granris över Törnrosasnåret vi gjorde i somras.

Riva rusade ut i solen, men skakade med tassarna i luften när hon kände kylan. Hon var ute en stor del av dagen, men ville inte bli fångad på bild.

Till lunch kom mina föräldrar på najadlax och dillstuvad potatis. Jag tog en bild utifrån innan jag gick in för att fixa. Då stod stolarna i vinterträdgård-
en utdragna från bordet för att få sol på sig. Förhoppningen var att de skulle bli varma. Men i solen och med brasans hjälp steg värmen lite för snabbt. Termometern visade på nästan 39 grader strax innan vi skulle äta, så det blev att dra för gardinerna och öppna en aning.

Nu har jag landat i soffan och ska inte göra ett endaste nyttigt dugg. Ute är det stjärnklart och termometern visar -13.

Lite omvårdnad

I våras såg min näckros ut att må prima. Den till och med blommade ovanligt tidigt. Men sedan var det ner som en pannkaka. Allt som kom upp ur leran var tunna små blad som såg halvdöda ut redan när de slog ut.

Mitt i sommaren blev det därför operation rädda näckros. Tunnan skrubbades, fylldes med nytt vatten och fyra näringskulor till vattenväxter pressades ner i leran. Det var som att trycka på en knapp. Nya friska blad med rätt färg och storlek sköt upp och snart började näckrosen blomma.

Tänk vad lite omvårdnad kan göra!

***

Vill du också vara med i "Underbara onsdag"? 

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”. 

Nästa veckas tema är ”Sommarens vackraste blomma”.

 

Härliga skördetid

Så härligt det är nu när det äntligen är skördetid. I helgen hade vi vänner från västkusten på besök och lyckades laga en väldigt närodlad middag. Soppa på tomat och chili från växthuset till förrätt. Huvudrätten var abborre Blå Porten, hemodlad potatis och sallad från trädgård och växthus. Abborren hade pappa dragit upp. Till efterrätt hade jag gjort lakrits- och chiliglass med knäckiga chokladkulor som serverades med havreflarn och röda och vita vinbär. Där var det visserligen endast chilin och vinbären som kom från trädgården, men ändå. Det kändes riktigt lyxigt.

I kväll blev det kronärtskocka från en odling på andra sidan sjön och kräftor som pappa drog upp och kokade i går. Så vansinnigt gott! I år har jag inte odlat några egna kronärtskockor, men nästa år måste jag nog försöka driva upp ett par plantor. Sorten jag åt i kväll heter Imperial Star och är riktigt fin.

Operation Rädda näckros

Min näckros verkar lite klen i år. Tidigt i våras kom det ordentligt med blad och till och med en blomma, men nu händer det nästan ingenting. I veckan har både den och zinkbaljan blivit tvättade och fått nya näringskulor nerpetade i leran. Jag hoppas att det ska göra susen. Så länge pyntar jag med en klematisblomma och värmeljus i flytkoppar.

Näckrosor och grodyngel

Första näckrosen har slagit ut för i år.

Jag tycker om livet i och omkring trädgården. För några dagar sedan när jag satte mig framför en brasa i vinterträdgården kom en hare skuttande över åkern och satte sig så att den precis såg in i öppningen mellan två i särdragna gardiner. Sedan satt vi där och stirrade på varandra.

Kanske var det bara jag som stirrade, kanske såg den inte mig utan funderade på var fågelbordet och alla goda fröer tagit vägen. Fin var den i alla fall och fick mig att hoppas på harungar i trädgården även om det innebär bortfall av en och annan blomma.

I förra veckan kom även flugsnapparen och fyllde trädgården med sin underbara sång. Sedan dök svalorna upp. Och varje gång jag passerar landen BB och Förskolan Fröet så hör jag hur det pipper av hjärtans lust från fågelholken. Så mysigt!

Fast allra mest förtjust är jag just nu över mina små grodyngel. Jag adopterade en liten geléklump på påskafton och nu lever de små blivande grodorna gott i min näckrosbalja inne i växthuset. Jag tror att de får tillräckligt med mat av skrufset på näckroskorgen, men för säkerhet skull får de även lite fiskmat.

Det är så mysigt att flöja utvecklingen och i växthuset vet jag att inga fiender kan komma och äta upp dem. Ser fram emot små grodor att plantera ut i bäcken, små grodor som om de trivs kanske kan tänka sig att bli bofasta i området.

Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är ”Överraskningar”.

Blir det vinter nu?

Bild: 20 februari 2011.

Jag är lite fundersam. Tydligen ska det bli riktigt kallt nu och det är nog en del som behöver ses över.

Näckrosen bor i växthuset sedan en vecka, men sjunker temperaturen till tio minus så fryser vattnet snabbt. Kanske dags att ta in näckrosen i boden för vintern? Samtidigt kan jag passa på att ta in alla mina krukor med cyklamen som trivs så bra där ute i växthuset.

Dessutom måste jag komma ihåg krukan med tulpanlökar. Den står i den isolerade boden och mår nog inte så bra av alltför många minusgrader. När jag ändå bökar så ska jag nog höja temperaturen i blomboden så att det inte blir på tok för kallt – misstänker att systemet är lite väl trögt i riktig kyla för den låga temperatur som just nu är inställd på termostaten.

Och sen är det vinterträdgården. Hur kommer den att reagera? Ska nog vara försiktig med att dra ner värmen alltför mycket och testa mig fram. Det är säkert inga problem, men jag bär nog in min stora fina chili i vardagsrummet utifall att temperaturen skulle få för sig att störtdyka någon natt.

När det gäller trädgården så är jag kluven. För otäckingars skull – det vill säga mördarsniglar (som vi tack och lov inte har drabbats av än), fästingar och getingar vill jag ha barmark och riktigt kallt. Men för mina växters skull vill jag ha ett rejält täcke med snö innan kylan sätter in på allvar.

Vad gör ni för förberedelser i trädgård och växthus nu när kylan är i antågande?

Triss i cirklar

Den här uppgiften fick mig att fundera. Vad är egentligen en cirkel och hur skiljer den sig från en ring och en prick?
  Tankarna fick mig att minnas kursen i geometrisk bevisföring som jag läste när jag pluggade i Texas för många, många år sedan. Där hade varken ringar eller prickar passat, eftersom de inte har cirkelns väldig exakta form.
  Men strunt samma. I min blomstervärld flyter de olika begreppen in och ut ur varandra och behöver inte vara en mängd punkter som i ett plan befinner sig på samma avstånd från en mittpunkt. Passionsblomman består av flera cirklar och kransen med cyklamen är också en sorts cirkel. I baljan med näckrosen är bladen nästan cirkelformade. Men framför allt är det zinkbaljan som är cirkeln, trots att endast en liten del av den är synlig.

Näckrosen frös bort

Min vita näckros har hängt med i flera år, men den var inte jätterolig. En eller ett par näckrosor per sommar var allt den fick.

I höstas velade jag lite fram och tillbaka om hur jag skulle göra. Ta in den i boden eller slänga den. Den plötsliga kylan och det dåliga minnet hjälpte mig. Kan inte tänka mig att den har överlevt i min bottenfrusna tunna.

Till våren blir det en ny näckros. Vet inte vilken sort än, men ska satsa på någon som ger många små blommor – precis som min lilla röda i zinkbaljan på terrassen. Någon som har tips på en riktigt fin näckros som blir max 80 centimeter hög?

Smidiga, vackra näckros!

Näckrosor måste vara världens smidigaste blommor! Visst, de är väldigt kladdiga att plantera, men sedan står de där, i botten av en tunna, eller som i fallet med min grundväxande, i en balja. Inget ogräs att rensa, ingen gödning att tillsätta – den petade jag ner i samband med planteringen. Och ändå blommar den snällt från mitten av maj och en bra bit in på hösten. När isen börjar lägga sig på ytan är det bara att hälla ut vattnet, ställa näckrosen i en hink i boden och låta den ”sova” ett par, tre månader medan snön yr omkring utanför dörren.

Näckrosorna är på plats

Zinkbaljan är framplockad och skrubbad. Den är fylld med vatten och står nu i växthuset. Näckrosen är placerad mitt i. Den har fått ett nytt täcke med grus. Och jag kan se små, vårgröna blad sticka upp som spjut ur leran.

Även den stora näckrosen har fått flytta ut och vilar nu högst upp i sin silltunna. Tidigare år har jag börjat med näckrosen längst ner i tunnan och bara lite vatten. När bladen har vuxit upp till ytan har jag höjt nivån någon decimeter och fortsatt så tills näckrosen når upp till tunnans kant. Men det är ju varmast och ljusast uppe vid ytan – så i år är det där jag börjar. I stället för att fylla på med vatten kommer jag pö om pö att sänka näckrosen tills den står på botten.

Näckrosorna upp

Mina näckrosor har äntligen fått komma in – det ska ju bli kallt (såvida nu inte väderleksrapporten ändrar sig än en gång). Men jag skulle nog ha tagit upp näckrosorna liiite tidiare!

Min näckros som får massor av små rosa blommor var det inga problem med. Baljan täcktes av en sju-åtta centimeter tjock isrundel som var rätt att lyfta bort. Men näckrosen i silltunnan var det värre med. Snacka om fruset. Jag fick ta den kortskaftade yxan och hugga tjockan till issörja och det tog sin lilla tid. Osmidigt också att försöka hugga så långt ner i tunnan. Men till slut kom även den upp och tunnan kunde ställas upp och ner i väntan på varmare tider. Nu bor näckrosorna i boden, där de drömmer och sommar och ljummare vatten.

PS! Släbbiga näckrosor är definitivt ingent kul att se, så det blir en bild från i våras då sädesärlans ungar var flitiga besökare på baljans kant.

Nu blommar det!

Så där jag, då har näckrosen i baljan börjat blomma. Ska njuta riktigt mycket av dessa små raringar som inte är mycket större än golfbollar.

Har inte tänkt på det förut, men näckrosor är väldigt smidiga att odla. De behöver inte vattnas och något ogräs blir det inte. Kan det bli bättre?

Mer näckros

I går såg jag en knopp några centimeter under vattenytan i näckrosbaljan. Trots att hällregnet fått vattnet att nå ända upp till kanten har knoppen under natten lyckats ta sig upp till ytan. Ser fram emot att få se den första näckrosen blomma i helgen.

Näckrosen är bärgad

Den som inte tar upp sin näckros i tid, får skicka ut maken med yxa. Och det i rättan tid − veckan lär bjuda på 13 minusgrader!

Som en stjärna

Vita näckrosor är som små stjärnor på mörka tjärnar. Jag har ju ingen mörk tjärn, men silltunnans vatten är rätt mörkt det också. Och nu har jag äntligen fått en egen näckrosstjärna. Min allra första någonsin.

Näckrosens första knopp

Tjohoo! Näckrosen i min silltunna har fått en knopp! Den sticker upp som en liten fågelnäbb precis ovanför vattenytan.

Förra året gick det åt pipsvängen med min näckrosodling. Och lite galet är det nog i år också. Enligt etiketten ska näckrosen kunna bli upp till 80 centimeter - perfekt för tunnan. Men något är fel. Flera blad har sträckt sig upp i luften och hänger nu längs med sidorna. Det ser nästan ut som om de ligger där och flämtar efter syre - fast egentligen är det väl tvärt om.