Fint i trädgården

Sedan jag kom hem från Wales har jag vrålpluggat för att klara det teoretiska lastbilsprovet. I torsdags skrev jag och blev godkänd. Vilken lättnad! Det känns alldeles fantastiskt att inte behöva ha det hängande över sig på semestern. Det är definitivt det tuffaste prov jag någonsin skrivit.

Trädgården har blivit vildvuxen under semester och studieperiod, men efter helgens storröj är den äntligen fin igen. Så fint att jag knappt kan se mig mätt på den. Tänk om man fick känna så lite oftare!


I Wales kunde jag inte låta bli att köpa en azalea med godisrosa blommor. Den var så underbart vacker när den stod där fullt utslagen. Är riktigt imponerad av att jag lyckades knöla ner den i resväskan och att grenarna höll trots att jag böjde dem åt alla möjliga håll. Är mycket tacksam för de svarta sopsäckarna jag fick på vårt bed and breakfast i Llansabbath. Utan dem vet jag inte hur det hade gått. Nu får azalean bo i en gammal konserveringsgryta intill pelargonställningen maken snickarde förrförra sommaren.


I samband med att vi planterade äppelträdet Fredrik för några veckor sedan flyttade jag på mina porslinsanemoner. I brist på lämplig plats hamnade de i en trasig hink under utomhuskranen. De har stått väldigt skuggigt och fått vattendroppar på sig mest hela tiden. De borde ha stendött, men ser i stället mer välmående ut än de någonsin gjort. De har till och med fått knoppar för allra första gången. Nu har jag planterat dem i en kruka och låtit dem stå kvar i skuggan. Hoppas verkligen att knopparna ska vilja slå ut!


Magnolian Sieboldi blommar snällt trots att den precis som porslinsanemonerna fick flytta till en helt annan plats när vi kom hem med Fredrik. Kanske är den också mer nöjd med sitt nya läge?


Till min stora glädje är päronträdet för första gången fullt med kart. Vi har bott här sedan advent 2008 och aldrig sett någon frukt på det gamla trädet.


Jag sådde majs bara några dagar innan vi reste till Wales. På tok för sent, jag vet. Hoppas på en lång och varm höst så att kolvarna hinner utvecklas. Det ska vara minimajs, så jag är väldigt nyfiken på resultatet.


Brysselkålen jag sådde i vintras och lät växa i vinterträdgården fick flytta ut till en pallkrage samma dag som majsen såddes. Det verkar som om det fungerar. Små huvuden har redan bildats, så här blir det förhoppningsvis extra tidig brysselkål. Hoppas att den är god även utan att ha blivit frostnupen.


Salladen är hur fin som helst innanför snigelstaketet. Förra året blev det ingen alls eftersom sniglarna åt upp allt jag satte ut. Jag håller fortfarande tummarna för att det här är ett lyckats experiment.


I år lyckas jag med paprika för första gången. Det är uppenbarligen en god idé att använda krukor kopplade till ett självbevattningssystem. Det enda jag inte är nöjd med är att paprikorna är så stora. Enligt fröpåsen var det här en gourmetvariant storlek mini. Det är verkligen inget mini med de här frukterna.


Även chilisarna växter fint. I synnerhet padron. Ska nog steka några frukter till lunch i morgon när jag är ledig.


Änglatrumpeterna jag sådde under vårvintern har stått i alldeles för små krukor. I helgen fick de flytta till större och ser ut att trivas. Det dröjer nog innan de är stora nog för att blomma. Säkert till nästa sommar.


I vinterträdgården har mina klätterpelargoner av sorten antik börjat blomma. De är ännu små, men jag tror att det kommer att bli jättefint nu när jag har stoppat plantor ur varje sort i samma kruka – scarlet, salmon och violet.


Finast just nu är ändå pionerna som verkar vilja blomma över i en rasande fart. Festiva Maxima är alltid överdådig i sin blomning.


Och Sarah Bernhardt har aldrig varit så fin som i år.

Grön Alzheimer

Jag har funderat över mina pallkragar och undrat vad jag egentligen ska ha i dem. Verkar ha fått grön Alzheimer. Jag kan i alla fall inte minnas vad jag brukar odla.

En ska i alla fall bli hemvist åt ett par squashplantor, eftersom jag är trött på att ha dem i hinkar som ska vattnas och vattnas och vattnas. Jag har till och med funderat på att odla potatis eftersom jag helt enkelt inte kan komma på vad jag borde odla i mina kragar. Jag har ju redan satt morötter, lök och brysselkål. Och så har jag två pallar med kryddörter. Sen då!?!

Men så läste jag sidan 34 i Eva Robilds nya bok ”Odla i pallkrage” och fick inte bara en utan ett helt gäng kom ihåg-upplevelser. Jag ska ju odla svartkål, isbergssallat, plocksallat, mangold, majrovor, spenat, rödbetor, dill, bönor och majs.

Hm … plötsligt inser jag att antalet pallkragar i min trädgård är på tok för litet. Och dessutom hade jag visst glömt bort att en pallkrage redan är upptagen av vitlök – hur tänkte jag där egentligen? En hel pallkrage med vitlök!?! Det blir nog till att odla mellan raderna. Potatis får jag helt enkelt köpa på torget.

Äpplen och kalops

Jag älskar plantskolan i skogen. Den är visserligen stängd för säsongen sedan ett par månader, men när en kompis skulle köpa djurfoder hos plantskolans granne, erbjöd hon sig att ta med ett par säckar med jord hem. Plantskolan har nämligen min absoluta favorit när det gäller säckjord och jag hittar den ingen annanstans.

Jag skickade ett sms till plantskolan och frågade om det gick för sig att få köpa så här off season och det var inga problem. De skulle ställa ut ett par säckar.

De gjorde mer än så – kompisen fick dessutom med sig ett lass superfina grönsaker – morötter, rödbetor, purjolökar och majskolvar. Så snällt! Kändes riktigt lyxigt i dag när jag gjorde kalops på älgkött från jaktmarken.



Dessutom fick jag äpplen av min svägerska, så nu har det dessutom blivit äppelkaka, äppelmos och äppeljuice. Regniga, blåsiga höstdagar är trots allt inte så dumma.

Massor av nya sådder

I år känner jag mig riktigt lyckad i trädgården. Anledningen är att jag äntligen beter mig så som jag skulle vilja och fortsätter med att så och så och så. Tidigare år har jag efter vårsådderna inte kommit längre än till tanke.

I dag sådde jag fjärde omgången sallat. Förra året tror jag att det blev två omgångar och jag ångrade mig och längtade ihjäl mig efter hemodlade blad. Favoriterna som jag har fastnat för är Crisp Mint, Green Ice och Blonde Marachére, så det är dessa jag har sått i dag. De är helt utan beska, även sedan bladen blivit riktigt stora.

Dessutom har jag sått ytterligare en omgång med luktärter – den här gången blev det sorten Franciscus Cupani. Jag har hört att den ska dofta något alldeles fantastiskt.

Riktigt imponerad är jag över att jag har sått nästa års lupiner och stockrosor. Det har jag gått och tänkte på i flera år utan att komma till skott. Det blev vanliga Russel Strain-lupiner samt My Castle och Noble Maiden. Stockrosorna kommer dels från eget frö, dels från påsar med fyllda och enkla sorter.

Till slut blev det en pluggbox med krasse att ha till utbyte i rabatterna längre fram i sommar samt en box med majs till kolonilotten hos grannen − lagom att så nu och sätta ut när järnnätterna är överstökade. Majs brukar ju fullkompligt spruta upp ur jorden och sträcka ut rötterna som om det vore bläckfiskbebisar i pluggarna.

Hoppas på majs

Jag trodde att jag var för sent ute med majsen. Det hände ju ingenting. Pygmégräs! Men nu har den plötsligt växt till sig och kolvar med burriga små vippor sticker ut från stammarna. Jag hoppas så att de ska fyllas med söta, krämiga korn, så nu går jag där och slår fröstänglarna mot varandra i ett försök att hjälpa dem på traven. Någon som vet hur man vet att man lyckats och hur man vet när det är dags för skörd?

Inte bara harungar ...

Det går lite så där för mig just nu. Harungen har inte tuggat i sig något mer (peppar, peppar), men det beror kanske mest på att vi har ställt alla godsaker i växthuset och endast har övre delen av stalldörren öppen.

Men så är det de tre busiga skatungarna som drar och sliter och rör med sina näbbar i allt. I söndags satte jag ut 25 finfina majsplantor som har fått växa i rootrainers. Jag var så nöjd när jag gjorde hål med lökjärnet och stoppade ner plantorna i mitt sedan en vecka rensade, luckrade och välgödslade land. Och vad hittar jag när jag kommer hem efter jobbet i går? Uppdragna majsplantor med rötterna torkande i solgasset. Blasten var helt orörd, men slokade förstås.

Suck. Snabbt som ögat grävde jag ner dem i landet igen och vattnade sedan länge och väl. Nu håller jag tummarna för att rötterna inte ska ha tagit allt för stor skada och för att det inte är samma visa igen när jag kommer hem i kväll. Maken har visserligen satt majsen i fängelse, men små bovar brukar ju kunna vara förslagna.

Ett och annat majskorn

Nu förstår jag varför majs helst ska odlas i en fylld fyrkant och inte i ett tunt U, så som jag gjorde. Det får bli ett nytt försök nästa år!

Betydligt större svängrum

Okej, det är fortfarande en del växter kvar i växthuset. Plantor som ska planteras ut, men som jag inte hann med i dag. Men oj, så mycket mer ytan jag har nu. Och så många blommor och grönsaker jag har planterat ut.

Nästan alla luktärter är på plats, samtliga solrosor, flera dahlior, svartkummin, borlottobönor, glansmalvan Alba, nästan alla doftliljor, mina pumpor och flera aklejor.

Dessutom har jag fyllt på med pluggar där det har behövts. Till exempel bland sojabönorna. Jag har gallrat rödbetor, rensat i rabatter, toppat sockerärter, grävt, burit och kånkat.

Jag har sorterat växter också. Har ett helt gäng med minimajs som jag tänker ta med till grannen på andra sidan skogen. Och så en massa blomplantor som jag inte lär få rum med. Ska ge dem till en kollega.