Måtte det bara lyckas!

Jag har aldrig lyckats med djungelgurka. Minns inte riktigt vad som gick fel första året, men jag har för mig att plantorna torkade och dog. Förra året sådde jag för sent, så då blev det inte heller någonting. I år såg det bra ut ända tills för ett par veckor sedan. En smällhet dag var allt som behövdes. Jag borde ha varit snabbare med att plantera om i större kruka.

Jag har grämt mig lite för detta tredje misslyckande. Djungelgurkorna ser så söta ut på bild och jag vill veta hur de smakar. Men om jag nu kan låta bli att hitta på fler dumheter, så kanske jag i alla fall får smaka i sommar. Förra veckan besökte jag en fotografkollegas syster. Hon hade djungelgurkor i sitt växthus och frågade om jag ville ha en planta. Snacka om glädje i en liten kruka!!!

Melon upp och ner

Jag har varit lite småirriterad på mig själv. Anledningen är att jag för några veckor sedan inte kunde låta bli att köpa en melonplanta – trots att jag hade lovat mig själv att aldrig mer odla meloner. Plantorna tar plats och kräver på tok för mycket uppmärksamhet. Och inte har jag någon plats kvar i växthuset.

Häromdagen kom jag på att melonen kan få hänga upp och ner, precis som en av mina tomater gjorde i somras. Förhoppningen är att jag ska slippa binda upp slingrorna. Om den dessutom kunde se till att bli pollinerad utan min hjälp skulle jag vara jättetacksam!

Litet blomkålshuvud

Alldeles nyss upptäckte jag ett litet blomkålshuvud inne i växthuset. Plantan växer i konservburk och har inte mer än en liter jord att breda ut sig i, men verkar ändå trivas. Blev så glad när jag upptäckte den lilla blomkålsbabyn. Kålfjärilarna har inte hittat dit och plantan är alldeles perfekt. Sorten heter igloo och ska ge blomkålshuvuden som inte är mycket större än tennisbollar.

Glad midsommar!

Söta små blad

Jag gillar sådana där små påsar med babyblad och skott av olika slag. Fast jag köper dem aldrig, eftersom jag alltid blir misstänksam och undrar hur de kan stå sig så länge i påsarna. Så nu ska jag försöka odla själv. Hittills har jag sått gula ärter, minirödbetor, basilika och spenat. Tätt, tätt. Hoppas på att få en finfin matta av söta små blad i krukorna.

Grannens chili

Det har börjat komma små svarta frukter på min chili Hungarian Black. På grannens däremot finns det redan ätfärdiga frukter. Hon fick ett par chiliplantor av mig och det är uppenbart att gödning lönar sig. Jag måste erkänna att jag är rätt dålig på gödsling. Grannen är jätteduktig. Fast med tanke på hur hennes tomat- och chiliplantor ser ut, så är det nog dags att jag också blir flitig med gödslandet.

Sticklingar på jobbet

När jag jobbar brukar jag försöka bete mig professionellt. Jag brukar inte slänga mig över folks buskar och be om sticklingar. Men i går gjorde jag just det. Jag var hemma hos en familj och skulle göra ett porträtt till en serie som heter ”Bakom barnvagnen”. Och vad ser jag? En klematis med blommor lika gula som smörbollar. Den riktigt vinkade åt mig. Ärligt talat hann jag knappt sträcka fram handen för att hälsa innan jag började prata om den fina busken. Nu har jag tre sticklingar under plasthuv här hemma. Jag hoppas verkligen att de ska vilja rota sig.

Kaffebad till fåglarna

Så där, nu finns det nya fågelbad i trädgården, eller ska jag skriva kaffebad? Loppisfynd, armeringsjärn och silikonlim är roligaste trädgårdspysslet just nu.

En annan sorts blomma

Njuter av regnet utanför fönstret. Det ser inte ut att avta och i dag passar det mig utmärkt. Har sovit länge och legat kvar i sängen med en bok. Sådant har jag svårt att tillåta mig när solen skiner. Då måste jag bara ut och kan inte ligga kvar under täcket.

Men i dag är det perfekt väder för mjukisbyxor och pyssel. Har lovat att göra cupcakes till 16 personer i midsommar och passar på att testa lite olika varianter. Fast lite senare måste jag nog gå ut ändå. Fundera på att äntligen ta tag i min melonplanta. Vi får se hur det blir med den.

Ur led är tiden

I dag har jag sett den allra första liljebaggen i trädgården. Baggen, som inte ens försökte falla till marken med magen upp, finns inte mer. Har varit runt och kikat på samtliga liljor, men det verkade bara vara en enda. Nu lär det blir liljebaggekontroll varje dag!

I förmiddags hade jag dessutom hjälp när jag rensade ogräs i sparrislanden. Snutten började i ena änden och jag i den andra. Trevligt med en trädgårdsassistent. Han kommer åt på ställen där det är för trångt för både gräsklippare och trimmer.

Och så har jag njutit av min amaryllis "Evergreen". Lite fel tid på året kanske, men jag säger inte nej tack till en julblomma mitt i sommaren. I synnerhet inte en grön sådan.

Texaslupinerna dog

Den här dansande gubben till rot är det enda som finns kvar av Texaslupinerna jag sådde förra året. Lite trist att de inte klarade vintern, men å andra sidan så var det ju en väldigt kall vinter. Inget att göra åt. Men nu är det dags att så nya – hoppas att de vill blomma sommaren 2012!

Bästa bönan

Jag älskar bönor. Förra året satte jag rätt många blomsterbönor. De är goda och ger vackra blommor, men de är också lite läskiga. De är inte håriga, men de känns nästan håriga när jag stoppar dem i munnen. Så i år blir det inga blomsterbönor. Det blir störskärbönan limka rakt över i stället. Ingen hårig känsla där inte, bara underbart goda och härligt platta bönor – synd bara att de inte kan skördas redan nu!

Härligt med mogna tomater

Jag är så nöjd med tomatplantan jag lyckades övervintra. Hittills har den gett 26 tomater. Kanske inte världens bästa skörd, men det är underbart att kunna plocka en då och då i väntan på årets plantor ska gå att skörda.

Vinden sliter i mina solrosor

Stackars solrosor! I går rensade maken landet bakom bondbönorna och lade dit en massa hästskit. Sedan planterade jag mina solrosor som bott lite väl länge i växthuset – nu måste väl risken för frost definitivt vara över? Synd bara att det skulle börja blåsa så pass. Det är ju halv storm i dag. Tur att vi slog ner rejäla stolar och nitade fast buntband, annars hade det nog varit adjöss solrosor vid det här laget!

Systerblogg till Växthusliv

I dag har jag skapat en systerblogg till Växthusliv. Den ska ha i princip samma innehåll, fast på engelska. Det här är något jag har funderat på ett tag. För många år sedan bodde jag i Texas. Jag har en del vänner där, några trädgårds-
intresserade, och vill gärna att de ska kunna läsa. Dessutom ska det bli roligt att testa att skriva på engelska. Är definitivt inte van att skriva om växter på utrikiska, så vi får se hur det går. Spännande ska det i alla fall bli. Titta gärna in!

Snuttens bur är färdig

Så där ja, nu har Snutten fått en egen bur. Fast nu har han och Riva blivit kompisar och är tillsammans i kattgården en hel del. Märkligt nog är det kaninen som jagar katten och inte tvärt om ;)

Underbara trädgård!

Tänk om trädgården kunde se ut så här ... lääänge! Jag bara njuter när pionen festiva maxima och rosen Louise Odier blommar. Dessutom doftar båda två lika fantastiskt. Ska gå ut och njuta nu. Ska också passa på att så lite. Det var länge sedan nu. Men en ny omgång med sallat och dill behövs. Tänker också peta ner frön till luktärter för att få en senare omgång. Och så ska mina amaryllislökar få komma ut. De behöver definitivt semester från sina krukor.

Spännande paprikor

Min paprikaplanta är inte så värst stor, men sju paprikor dinglar från grenarna. Formen på paprikorna är lite märklig, men det går ju aldrig att veta vad det blir när man sår frö från en köpt paprika – antagligen var ”mamman” en hybrid. Ser med spänning fram emot att få se de färdiga paprikorna. Undrar hur stora de blir och om de färgen blir röd så småningom?

Passion i växthuset

Constance Elliot − vackrast i växthuset just nu. Jag bara njuter när jag ser dessa underbara stjärnsolar.

Red Bull

Åh, nu vågar jag äntligen koppla upp mig igen. Senast dygnet har telefoner, datorer, modem och teve-apparater varit urdragna. Vilken åska! Värst var det sent i går eftermiddag då det inte gick att urskilja vilka skrällar som hörde till vilka blixtar. Åskovädret var riktigt intensivt åtminstone ett par timmar − sex blixtar i minuten när det var som värst. Tur att jag älskar att titta på åska och tycker att mullrandet är mysigt. Fast i går kom det en skräll som fick till och med mig att hoppa högt.

Underbart att åskan förde med sig regn. Trädgården riktigt dryper av väta. Fast lupiner och bukettspireor har blivit tråkigt grå i förtid. Mindre roligt. Tänker klippa av alla bruna lupiner och hoppas på att fler ska vilja slå ut.

Och så till mitt egentliga ärende − Red Bull! En ny ekorre har hittat till trädgården. Den här är lika röd som Kurri var, men saknar helt tofsar på öronen. Mitt på ryggen är han näst intill brunlila. Med tanke på paketet han bär omkring på så är det ingen tvekan om att det är liten kille som nu har kommit på besök.

Kanderade blommor

I går kanderade jag syrenblommor. Visst är det märkligt att man kan vara sugen på att göra en sak och att det tar flera år innan man får ändan ur vagnen? I alla fall är det så med mig. Men nu så. Längtar efter att få bjuda på tårta med mina kanderade syrenblommor.

Det här behövs:
Lätt uppvispad äggvita.
Strösocker – jag mortlade sockret för att få lite finare struktur.
En mjuk pensel – jag använde en akvarellpensel.

Pensla blommorna med äggvitan. Var noga så att hela ytan täcks. Ställ blomman upp och ner i sockret och tryck till en aning. Strö socker över blommans baksida.

Jag torkade blommorna på lägsta temperatur i min varmluftstork. Men det ska fungera lika bra i en vanlig ugn. Temperaturen ska ligga kring 40 grader och luckan ska stå på glänt.

Den jordgubbstid nu kommer

Första solvarma jordgubbarna plockade. De var inte ett dugg äckliga. Mmm ...

Vackraste ogräset

När jag var växte upp hade jag en favoritblomma i trädgården. En blomma som jag gärna kröp ner på knä för att titta på. Den var blå och växte till vänster om altanen. Då trodde jag att den hette Veronika, men senare fick jag lära mig att den heter teveronika och att vissa betraktar den som ett ogräs. Själv har jag lite svårt att förstå hur något så vackert skulle kunna vara oönskat − färgen är ju sagolik!

Att växten heter just teveronika, beror nog på hur den har använts. Så här skrev Carl von Linné i ”Flora svecica” 1755: Bladen lämpar sig bättre än bladen av Veronica officinalis (=ärenpris) till surrogat för te, då de är mindre stoppande.

Massor av nya blommor

Min stora förskräckelse i trädgården har varit den solstekta rabatten kring terrassen. När vi flyttade in bestod den av ett stort antal bukettspireor och tre barrkuddar.

Bukettspireorna har fått flytta till soptunnan. Vi har inte slängt dem, men de döljer soptunnan och gör något fult väldigt vackert. Där får de också växa hur mycket de vill – när de bodde i rabatten var jag ständigt där och klippte för att hålla dem lagom stora. Barrkuddarna har fått bo kvar. De verkar inte ha någon större lust att breda ut sig och ser rätt lustiga ut i all sin gröngula bullighet.

Jorden är tyvärr urtrist. Singel och massor av sand. Att gräva är hemskt. Klonk klonk säger det så fort jag försöker köra ner spaden. Men en och annat växt har fått flytta dit. Bland annat rosbuskar, echinaceor, julrosor och massor av vårblommande lökväxter.

Men … i går ändrade rabatten karaktär. Maken breddade delen som löper utmed terrassens långsida så att båda rabattsidorna är lika breda. Han bytte också ut jorden på vissa ställen. Jag tillförde en hel del benmjöl. Sedan hjälptes vi åt att plantera nästan allt jag fick med mig från Zetas och Peter Korn.

Allåkerbär “Sofia”
Bergnarv
Blognäva ”max frei”
Bräckan saxifraga corennie claret
Dockakljea
Dianthus neywood cream
Dianthus seren wen
Echinacea “Pink double deligt”
Echinacea “Green jewel”
Japansk akleja – blåvit och rosavit
Kattfot “rotes wunder”
Mattslöja med tunna rosa ränder
Pysslingnäva
Saxifraga hostii ssp rhaetica
Triften – armeria giraldii
Vit blåmatta – houstonia caerulea alba

Tror att det blir jättefint när allt har funnit sig till rätta och växt till sig lite. Flera av växterna är egentligen stenpartiväxter, men det tanke på jordmån och läget så tror och hoppas jag att det kommer att fungera.

Stor beslutsångest

Jag har en kanin på övernattning. Snutten. Jag har känt honom sedan ögonen öppnades. Och i påskas fanns han med på påskkortet jag tog. Åh, så gärna jag vill att han ska stanna hemma hos oss. Men kommer det att fungera?

Riva är försiktigt avvaktande. Hon har jagat honom två varv runt buren, men andra gången var det Snutten som vände och tog ett steg fram mot katten. Då hoppades hon högt och drog sig undan. Hon verkar tycka att det är väldigt spännande och det vore väl trevligt med en kompis till henne!?!

Men hur blir det när kaninen upptäcker kattluckan och vill gå in i huset? Det är ju en utekanin. Och hur får jag katten att sluta äta kaninpellets? Riva vägrar i princip allt utom sitt torrfoder och piggelin (när hon kommer åt), men kaninpellets mofflar hon typiskt nog i sig med god aptit.

Å andra sidan kommer kaninen att hålla efter gräset i kattgården och fixa ekologiskt gödsel. Det tål att sova på!

Blommande byggställning

I går firade maken och jag 15-årig bröllopsdag. Det blev en tur till Göteborg med god mat och övernattning på ett riktigt lyxigt hotell.

I dag har vi gått en sväng i Trädgårdsföreningen. Har varit i Göteborg så många gånger och alltid velat gå dit, men inte kommit till skott. Och så såg jag en fin byggställning vid Victoriapassagen – fin eftersom någon hade förskönat den med murgröna och nejlikor. Rolig idé! Tyvärr hade jag inte kameran med mig, men det blev ändå en bild med makens gamla mobiltelefon.

Bäst ändå var nog besöket i Peter Korns trädgård en bit ifrån Landvetter. Fick tipset att åka dit när jag var på Zetas i söndags och visste inte vad jag skulle förvänta mig. Vilket ställe! Önskar verkligen att kameran hade varit med. Är överförtjust och tänker definitivt återvända – fast nästa gång tänker jag ta med en picknickkorg och verkligen njuta av denna undangömda härlighet!