Med rätt att leka

I många år tyckte jag att det här med julklappar hade förlorat lite av sin charm. De innehöll ju inga leksaker. Inte för att jag önskade mig barbiedockor och lego. Jag var ju vuxen. Och jag blev självklart glad för alla vackra tallrikar, glas och dukar. Men det var ändå inte riktigt det samma.

Sedan jag började odla så får jag leksaker igen. I alla fall känns det så. Prylar jag kan greja med. Manicker som ger mig rätt att borra ner fingrarna i jorden och få svart under naglarna. I natt, innan vi gick och lade oss, mekade maken ihop min odlingsmackapär. Och i morse, när han fortfarande sov, smög jag mig ut i boden tillsammans med tråg och fröer. Jag har sått, skrivit etiketter och vattnat. Sallat, spenat, rucola, mizuna, basilika och kungsmynta. Nu är det bara att tända lysrören och vänta.