Iskallt skyltat

Med två färska OS-guld i hamn tog jag mig så småningom ut en sväng i friska luften. Vädret och vyerna var väl vackrare där Ebba Andersson seglade fram i fem mil på sina skidor, men vi hade lite sol även här i huvudstaden.

Den andra segern tog "vi", d v s lag Hasselborg, hem på is i svenska folkets nya favoritsport curling. Av det jag numera vet om den sporten är jag lite fascinerad av att det inte handlar om "bara" is på banan, den är försedd med ett tunt lager bubblor som underlättar glidande både för stenar och specialskor och kräver expertkunskaper för att den ska bli bra.

Men is av vanligare slag finns runt knuten just nu. Fast varningsskylten i sjökanten är ny, i alla fall för mig. Den är garanterat välbehövlig, fast lite undrar jag varför den bara är på engelska ...? Hur som helst; efter lång tid med många köldgrader tror man ju att istäcket är tjockt, eller hur? Trots att det har kommit in många rapporter om folk som gått ner sig, tack och lov minns jag inte att någon dött i det kalla vattnet nyligen.

Det var just en sån här solig vintersöndag för drygt tjugofem år sedan som jag tog ett högst ofrivilligt vinterbad. Kylan hade legat som spikad över Sverige och landet var djupfryst. Det låg, precis som nu, snö på isen. I snön, precis som nu, färska skidspår, och spår av annat slag. Precis som nu.

Jag ser folk som promenerar, cyklar, åker skidor och skridskor eller skjuter en barnvagn ut på den vita viken. Många är ensamma. Får intrycket att väldigt få har exempelvis en ispik. Och jag ryser. Själv har jag bara beträtt naturis en enda gång (motvilligt, på sjön Runn i gott sällskap och samtidigt som bilar körde där) sedan den där olyckliga söndagen som kunde ha slutat i ren tragedi, men som tack och lov inte gjorde det. Har skrivit om denna upplevelse, här och här.

Många ger sig ut på isarna. Hoppas de kommer torrskodda i land också ...

För den som vill ta en dopp har man fixat ett hål vid den badstege som jag med
största förtjusning brukar använda. Sommartid, alltså. 

I denna istid blev det ändå Skyltsöndag en gång till, med hjälp av isvarningen. Skyltandet har numera sin "övervakare" i Professor Deutsch, som tog över när BP la av. Vill bara betona: ska du ut på naturis, lyd råden. Eller ta det säkra före det osäkra och stanna på landbacken!

PS Om du klickar på översta bilden blir det lättare att läsa skyltens text.

Copyright Klimakteriehäxan

Skyltsöndag igen

Vaknar till elva minusgrader. Sol, visserligen ... men ... nog skulle det vara skönt med lite plusgrader, gärna ett helt gäng! Påminns då om en bild jag tog i veckan, när jag var inne på en resebyrå. Fotograferade en skylt för att jag tyckte det var så märkligt att den fanns just där. Väldigt originell varning, i mitt tycke! Men det betyder att det än en gång är Skyltsöndag här på bloggen. Fler idoga skyltare brukar man hitta via Professor Deutsch.

Copyright Klimakteriehäxan

På gång

Rätt som det är hittar man något att fira Skyltsöndag med! Som nu! Håll med om att det här är en rätt så oväntad "trafikreglering"! Det är Professor Deutsch som inte låter projektet Skyltsöndag dö. Han tog över när BP la ner sitt "chefsskap".

Copyright Klimakteriehäxan

Här är det en triss!

Det har blivit dags att ta upp diskussionen om den svenska kulturkanonen igen, tycker jag. Vad är egentligen god litteratur? Eller, för att göra frågan en aning enklare att besvara, vad är egentligen litteratur? 

Att jag börjat fundera i såna banor beror på att jag varit ombord på ett flygplan på första gången på länge. Och mitt framför mina ögon ser jag skylten ni ser på bilden. Har aldrig mött den förut. Den som alltså förbjuder mig från att stoppa in något annat än just litteratur i den där fickan! 

Jag förstår att vilken pocketbok som helst, av vilken sort det vara må, är godkänd för att petas ner där. Men korsordstidningen? Min banan? Ett paket pappersnäsdukar? En tunn scarf? Nähä, se det går naturligtvis inte an. Och hur ska man tänka om man medför en roman i tegelstensformat, de blir ju bara fler? Kan man trycka ner de första hundra sidorna? För utrymmet är snålt tilltaget.

Återstår en undran: hur kan det vara OK att klämma ner katalogen med erbjudanden om shopping ombord där? Ingen kan väl kalla det för litteratur! Fast jag bläddrade förstås och hittade en sak jag ville köpa (det var ju ändå min födelsedag). Vad hände? Jo jag somnade och märkte aldrig när den där vagnen rullade förbi min plats. Så jag fick tji. 

Och inte hade jag nån pocketbok att stoppa i den där fickan heller. Hade ingen pappersbok alls med mig på semestern, för första gången, och det var ett dåligt beslut: det gick inte att läsa problemfritt på surfplatta i solljus, så där fick jag tji en gång till.

Skyltsöndagar kan man alltid ha, det tycker åtminstone Professor Deutsch. När det kommer till Veckans bild är det Åke som styr och ställer. Fullbordar en triss med en knoppig amaryllis till LillaSysters  Färgsprakande NOVEMBER! Sista dagen i dag!

Första advent! Elljusstakarna syns i snart sagt alla fönster (det är bara jag
som är lite sen). Det här är den originellaste. Flaskproppar i kristall är
"ljuslågorna" på metallskapelse från konstnärskollektivet LOD i Stockholm. 

Jag har numera helst amaryllis som snittblommor, i stället för att köpa lökar
som man får vänta länge på – och när de äntligen blommar blir
stjälkarna hysteriskt långa medan bladen uteblir helt  ...

Copyright Klimakteriehäxan

Veckans bild är en skylt!

Jag blev faktiskt på riktigt gott humör när jag upptäckte den, statyn föreställande någon sorts maskulin hjälte från antiken som plötsligt stod där i Kungsträdgården, på en plats som senast jag tittade dit absolut inte pryddes av någon staty alls. Nytillskottet tycks ha dykt upp i veckan!

Bara en liten bit bort finns den berömda Molins fontän (ni ser den till höger), från 1866 då den beställdes till den stora Stockholmsutställningen. Då gjorde Johan Peter Molin den i gips, varianten i brons kom på plats 1873 och då blev det enklare att gå runt den och begrunda alla de olika motiven. Vilket faktiskt man kan se rätt många turister göra! Inte heller helt ovanligt att någon tar av sig skorna och svalkar fötterna om dagen är varm ... Det blir ett fotbad i sällskap av Näcken och diverse andra mytologiska figurer samt sex praktfulla svanar. 

På den nya statyn finns inga spår av gamla gudar eller vackra fåglar, man får nöja sig med att beundra mantelns mjuka veck och mannens lockiga hår och skägg, en riktig alfa-hanne får man anta. Jo, faktiskt – det föreställer ingen mindre än herr Sokrates själv, greken som brukar kallas "en av historiens största tänkare och grundaren av västerländsk filosofi". Men hoppsan, vad är det han har i knät? Kan det vara en stentavla?

Inte alls. Statyfarbrorn är en gubbe som hänger med i utvecklingen och alltså har han en laptop. Han verkar ha fått den av Elgiganten och jag kan bara säga grattis till annonsbyrån som kom på idén! Snyggt och kul! Enligt företagets pressutskick är Sokrates "en symbol för det eviga sökandet efter kunskap" och till sin hjälp har nu alltså fått en modern dator med Artificial Intelligence, AI. Bara att sätta igång och surfa!

För min del fick jag Veckans bild som jag kan berätta för Åke och samtidigt är detta ju också en skylt, eller hur Professor Deutsch som håller Skyltsöndagen vid liv?

Copyright Klimakteriehäxan

Övergångsperiod

Att det är september går inte att bortse ifrån. Övergångsperiod mellan sommar och höst. Tyckte jag kände mig kall om fötterna trots att jag var inomhus och hade tofflor. Ja, sandaler alltså. Mina fyrtio år gamla grekiska sandaler i läder som jag alltid plockar fram när våren är ett faktum, medan jag sänder en tacksamhetens tanke till skomakaren på Kreta som gjort dem.

Men nu har jag bytt. Nu är det lurvigt mjukt och skönt fårskinn som gäller. En viss skillnad, som ni ser ...! Tårna tackar och tar emot. Och jag ser fram mot att man ska koppla på värmen i vårt hus igen. Det verkar dröja.

Mitt toffelbyte får i alla fall bli mitt bidrag till Veckans foto, som Åke vill se på söndagarna.

På balkongen liknar det ändå fortfarande sommar, åtminstone om vädret visar sin vänliga sida. Lyckades av misstag bryta av några pelargonbollar, men se även såna kan man ha som snittblomma!

Ett färgglatt utropstecken att låta blicken vila på.

Och den här t-tröjan som jag hittat på nätet, oklart var, skulle definitivt funka som en helt sann och upplysande "skylt" om jag hade den på mig. Brukar ju strängt hålla på principen att mina bilder ska vara just det, mina, men denna fick bli ett undantag. Nu är det en liten blinkning till Professor Deutsch, som jobbar på att hålla Skyltsöndagen vid liv.

Copyright Klimakteriehäxan

Tack för lite sensommar!

Veckans foto måste vara det som visar veckans finaste stund! Jag satte mig på en bänk i en park. Det var varmt, solen sken, nästan vindstilla men en liten sensommarpust drog genom de fortfarande gröna trädkronorna som rasslade lite försynt. Inga trafikljud hördes, inga människor heller, inga djur, ingenting! Bara en ljuvlig stillhet med färg och ljus. Inte ens mobilkameran låter ju när man knäpper sin bild!

De sommargrönskande löven jobbar fint ihop med solen och skapar vackra mönster att njuta av. Konstverk av förgänglig sort, förvisso, men man får passa på att se på och uppskatta det den stund det varar! 

Ett foto till med åtminstone ett par gröna blad: vårt urgamla äppelträd (det enda som återstår i trädgården) i Barndomslandet visar sig från sin bästa sida och det hänger riktigt många frukter på grenarna. Synd att vi inte kan få ner dem, det är knappt att ens älgarna når dem! Men några har i alla fall trillat ner på backen och fallfrukt ska man inte fnysa åt. OK, hårt och lite surt men vacker färg i alla fall eller hur?

Det är Åke som uppmanar oss att visa något i bildväg från veckan som gått. Max fem foton ska det vara, och jag konstaterar än en gång till min egen förvåning att jag tagit väldigt få bilder även denna vecka! Men passar ändå på att tacka för att vi fick några fina sensommardagar.

Eftersom Professor Deutsch inte ville låta projekt Skyltsöndag dö håller han öppet för nya skyltar varje söndag. Vill gärna dela med mig av denna "diptyk" plåtad på en toalett i Halmstad Arena ... (nej, det är inte jag som klistrat dit lapparna! även om jag råkar vara medlem i Bajen! och har besökt stället!) Huruvida varningen har någon effekt på Bajens supportrar låter jag vara osagt.

Copyright Klimakteriehäxan

Söndagsskylt

 God söndag! Eftersom Christian håller liv i bloggprojektet Skyltsöndag kunde jag inte låta bli att föreviga detta motiv, jag fann det helt oemotståndligt. Vare sig man har hjärtat till höger eller till vänster eller någonstans mitt i behöver man ta sig en funderare ... vilket håll ska man egentligen gå åt?

Skylten sitter i Berättarladan, teaterlokalen i utkanten av Sunne dit folk strömmar för att se historien om "Kejsarn av Portugallien" så som Västanå teater väljer att berätta den. Och ja, det blir rätt sida av salongen om man följer skyltningen!

Copyright Klimakteriehäxan

Veckans bilder och en skylt

Veckan bjöd på badväder!

Barnbarnen gillar att mata fåglar. Gräsänderna, som ungarna kallar "ankor", kommer direkt, gillar både havregryn och brödsmulor, och så här års blir det faktiskt barn som möter barn ... Andmamman håller koll på sina små, Farmor vakar över de andra två.

Nästa foto när mina drömmar för en inte särskilt avlägsen framtid. Det håller på att hända stora saker i vår vildvuxna hallonhäck! Kan det rent av bli en liten syltburk eller två, eller trycker vi i oss allt vi orkar plocka utan att planera för kommande måltider?

Bär behöver sol och vatten för att mogna. På sistone har mängden vatten varit synnerligen riklig, man skulle kunna tala om skyfall. Återstår frågan om solen sköter sin del av åtagandet. Hoppas kan man alltid!

I brist på "den riktiga" solen lyser en rejäl samling klargula blommor upp hos oss. Det är Praktlysing, även känd som Torparglädje, som sedan länge etablerat sig i en vrå vid huset i Barndomslandet. Passar bra med tanke på att huset åtminstone förr i världen kallades Torpet! 

Till min milda fasa läser jag nu att även denna skönhet begåvats med etiketten "invasiv" och därmed uppmanas vi att hålla den i schack ... tja, jag plockar i alla fall rejäla buketter och sätter dem i vas. De står en hel vecka!

Veckans foto presenterar vi på våra bloggar efter uppmaning från Åke. Samtidigt finns det en liten rest av Skyltsöndagen kvar och skvalpar med ett och annat bidrag, därtill är vi uppmuntrade av Christian. Därmed slinker det in lite sängreklam här också, som en sjätte bild. Visst vill vi sova gott, alla veckans dagar/nätter! Natti natti!

Copyright Klimakteriehäxan

I hjärnan på stjärnan (bakom paljetterna)

Veckans bild är ett trevligt initiativ som börjar hos Åke, men denna vecka har min fotografiska ådra sinat. Tycker inte jag plåtat något som står ut av någon enda liten anledning. Vad gör jag då? Jo, jag tar ett litet återfall i skyltsöndags-traditionen (som Professor Deutsch inte vill släppa)!  Alla "skyltar" ni ser här kommer från den nu försvunna utställningen "Diva" på Millesgården. Där fanns på väggarna en lång rad härliga och ofta tänkvärda citat, klurigheter levererade av olika divor, från Greta Garbo och Ingrid Bergman till Jonas Gardell. Det har rört sig mycket i hjärnorna på stjärnorna bakom scenglitter och galaglamour! 

Trevlig söndag på er, pingstdag till och med, med eller utan skyltar! Med eller utan divalater! (jag valde ändå att posera på röda mattan under den därför avsedda och pampiga skylten "Viva la Diva!" ... inser dock att jag borde ha haft lite mer paljetter på mig ... hade i själva verket inte en enda ... har väl en liten bit kvar till "titeln" ...)

Copyright Klimakteriehäxan

Nu tar vi ner skylten!

Ja men någon gång måste man
väl komma till vägs ände?

Det blev en vana. År efter år. Man spanade efter skyltar, alltid och överallt. Snabbt fram med kameran när man hittat något, något kul, korkat, vackert, smart, klyftigt eller vad som helst när det kom till själva "budskapet". 

Vi är ett gäng bloggare som har högtidlighållit skyltsöndagar i åratal vid det här laget. Jag har för min del försökt att inte bara visa skyltar utan också rama in dem, sätta dem i sitt sammanhang, i olika miljöer, få till en bild. Det har väl fungerat ibland, men inte alltid trots att ambitionen funnits där. Har hållit på med skyltjakten åtminstone sedan 2013, är inte riktigt säker på när jag började.

Då återstår frågan om jag i och med dagens inlägg publicerar min sista skylt? Är inte helt säker på svaret, för man kan ju ramla över "bra" skyltar igen, men något återkommande söndagsnöje blir det nog inte. Tycker trots allt att intresset har mattats något om jag ser till antalet besökare/deltagare. Så kanske är det dags?!

Tack till alla er som tittat in och kommenterat mina skyltar, förhoppningsvis fortsätter ni att titta in här även utan skyltar! Och största tack till BP som hållit grytan kokande sedan Pumita la av för hela tio år sedan, och tack till alla mina medskyltande bloggare: Angelgirl, Anki, Byblixtra, Carita , Christian, KajsaLisa,  LillaSyster, Paula, Pettas, Susjos, Stefan, Tony och Åke. Återstår bara att ta ner skylten. 

Den här skylten har också tagits ner ...

Kan inte låta bli att reprisera min favoritskylt igen, men nu är det väl sista gången.
Ser den som en besvärjelse, önskar att det vore ett löfte.

Copyright Klimakteriehäxan

Skyltsöndag en gång till

Den här kassen kan man gå och veva med på stan om man vill skylta med hur miljövänlig man de facto är ... Nu bor jag ganska nära Lidl så jag hann inte visa upp mig med påsen i hand särskilt lång stund, men jag är förstås nöjd med köpet: femton kronor för ett jättegott, ganska stort rågbröd och sju frallor. Allt bakades i går men hann inte bli sålt innan det blev stängningsdags. Därav rea! Och en tydlig vinn-vinn-grej.

Glashuset på Södermalm jobbar hårt på sin image som ett ställe där humorn får ta plats. Hur kul är då budskapet på denna gatupratare? Tja, det är väl upp till var och en att ha en åsikt om. 

Än en gång är det bevisat: frisörer tänker till innan de väljer namn på sin salong.
En trevlig skylt blev det dessutom.

Här, via en reklamskylt i en busskur, sattes många tankar igång i min hjärna!
I din också kanske?

Är detta huvudstadens för närvarande mest omtalade matställe? Här måste
man ha fyllt 55 för att komma in. Bra priser på mat och dryck och gott, säger
folk som prövat - jag har ännu inte gjort det. Men att kalla stället för Uven
tycker jag är fyndigt! Ligger på Hornsgatan.

En enda skyltsöndag kvar i BP:s hägn. Trogna skyltare brukar vara Angelgirl, Anki, Byblixtra, Carita , Christian, KajsaLisa,  LillaSyster, Paula, Pettas, Susjos, Stefan, Tony och Åke. Nästa söndag blir det final och ajöss!

Copyright Klimakteriehäxan

Allt Bra Börjar på B

För länge sedan hamnade jag i ett spånarmöte om vad man borde ta upp för ämnen i massmedia för att hitta en blandad och inte alltför ålderstigen publik. Då hävdade jag bestämt att man kunde göra det lätt för sig och koncentrera sig på saker som börjar med B. Kanske är den teorin numera spridd ända till Mörby Centrum?

För det är där jag ser att man lockar med Böcker, Balsam och Bibimpap (jättegod koreansk maträtt med kyckling om ni inte provat). Jag skulle då vilja lägga till ett gäng B-ämnen som kan fånga intresset hos hyfsat stor publik: Bollar, Bilar, Brudar, Badstrand, Bantning, Barn, Blommor, Bio, Bloggar, Bostäder, Bankärenden, för att inte tala om skyltar som skriker "BILLIGT"!

Ett par andra skyltar har jag också plockat åt mig i veckan. Uppmaningen att se om sitt hus bör man naturligtvis ta till sig, oavsett hur huset är beskaffat och var det än ligger. Sedan kanske man vill ta åt sig komplimangen som delas ut via en gatupratare på Södermalm i Stockholm. För vem vill inte vara lite speciell?

Skyltsöndag igen. BP är inne på spurten. vanligtvis i gott sällskap av  Angelgirl, Anki, Byblixtra, Carita , Christian, KajsaLisa,  LillaSyster, Paula, Pettas, Susjos, Stefan, Tony och Åke. 

Copyright Klimakteriehäxan

Våren finns i växthuset

 Det har blivit en nästan obligatorisk utflykt så här års. Ulriksdals slottsträdgård har öppnat sin självplock för tulpaner. En ljuvlig syn att se alla olika varianter i mängder av färger! Jag har ju i åratal drömt om att åka till Holland för att se deras enorma tulpanfält blomma, men det verkar aldrig bli av. Det är enklare att ta sig till Ulriksdal, även om det är lite mindre blommande ytor!

Inte nog med att man kan njuta av prakten, man kan roa sig med att "plocka" skyltar till veckans skyltsöndag också. Vilket jag som synes passade på att göra! Köpte förstås också några blommor, trots att priset egentligen är väldigt högt (16 kronor för en tulpan) men det är lite kul att ta fram den speciella kniven och skära av den blomma man vill ha ... den som vill kan ta med även löken. 

För den som längtar till våren passar det i alla fall att konstatera att i växthusen finns den, färgglad, lovande, väldoftande, ljuvlig!

Vilken tur att katter får gå in här. En förbudsskylt hade de antagligen inte kunnat läsa.

Den här "glaslådan" tycker jag var helt bedårande, även om jag vet att pärlhyacinten
snabbt vissnar ner ... här finns en liten skylt också, alltså prislappen: 1095 kr.

Vill gärna bjuda på lite extra blommor även om de saknar skylt! 

Allt färre skyltsöndagar kvar nu ... tre noga räknat, tror jag. Elller är det två? Flitiga skyltbloggare är Angelgirl, Anki, Byblixtra, Carita , Christian, KajsaLisa,  LillaSyster, Paula, Pettas, Susjos, Stefan, Tony och Åke. BP håller sin vakande hand över alltihop ända in på slutvarvet.

PS får jag slänga in en liten, ja vad ska jag kalla det för  – teaser, cliffhanger, aptitretare? I morgon måndag testar jag en ny variant på det gamla temat Selfie! Håll koll!

En primula hör verkligen våren till! Finns i många färger.

Copyright Klimakteriehäxan