Nummerbyrån

5000

-kronor, ja ända upp till 6000, är den mat värd som en familj bestående av två vuxna och två barn i Sverige slänger på ett år. Ett svinn som definitivt går att krympa med lite eftertanke och en gnutta ansträngning. Siffran kommer från Livsmedelsverket. Läge för förbättring!

CITAT om tågen som inte går

Tåg använder upp mindre resurser än andra transportslag eftersom de tenderar att ställas in, vilket är bättre för planeten. Det betyder att folk börjar åka buss i stället, vilket skapar mer trängsel ute på vägarna, vilket uppmuntrar fler att lämna bilen hemma och ta tåget, vilket de inte kan, eftersom det inte går något.

-Dagens Nyheters ledarskribent Lisa Magnusson har länge retat sig på att SJ:s tåg så ofta är försenade eller helt ställs in. Men nu har hon hittat till den brittiske komikern Jason Hazeley som lyckats göra den perfekta analysen av hur strulande järnvägstrafik i själva verket är ett sätt att ligga före när man ska tänka grönt, ett magnifikt cirkelbevis! Magnusson konstaterar att "i sin hållbarhetspolicy säger SJ rätt ut att de strävar efter minsta möjliga klimatpåverkan – och vad har har väl mindre klimatpåverkan än att stanna kvar på perrongen, och i förlängningen hemma? Inget!" Nu återstår att se hur SJ lyckas med jultrafiken ... 

Gör en insats!

Vi har kommit till sista veckan för Helgfrågans sommarversion, den som enligt påbud från Mia i bokhörnan ska gå ut på ett tips om en bok, en film, ett utflyktsmål, en tv-serie, en teater, en maträtt eller något annat skoj.

Då bestämmer jag mig för att vara dagsaktuell. I dag är nämligen den officiella dagen för årets surströmmingspremiär. Och mitt tips är hur enkelt och lättbegripligt som helst: strunta i surströmmingen, gör en insats, ät kräftor! Entydiga rapporter visar att det är ont om strömming i vårt hav, och är det ont om strömming blir det också ont om torsk och flera andra djurarter. Utfiskningen av strömming är ett (av flera, förvisso) allvarligt hot mot vår miljö!

Nu råkar det vara så att jag älskar strömming, men stekt, med potatismos och (på senare är tillkommen) lingonsylt. Men om ni som älskar Röda Ulven och de andra burkarna avstår lovar jag att ta det lugnt med strömmingsflundrorna på lunchrestaurang också. Så blir det kanske bättre sen!

Ett perfekt alternativ till surströmming är förstås kräftor. De kräver inte alls nubbe, vad än rospiggar som Albert Engström hävdat, de kräver bara lite rostat bröd, lite öl eller vin och voilà! så gott! Och perfekt att äta i helgen, när man har tid att sitta och pilla lite extra vid middagsbordet.

Vi fick slåss om den sista, lite liten var den ... men god!

Copyright Klimakteriehäxan

Veckans mening – om att vistas i skogen

Finns det en mening jag läst i veckan som fått mig att stanna till en eller annan extra sekund? Det är Skriv-Robert som står för efterlysningen på lördagar och jag kan så gott som varje gång svara ja på frågan. Denna gång bläddrar jag snabbt i tidningen Skogsnära. En grupp människor är ute i naturen. De uppmanas till tystnad. Effekten? Jo fåglar, vind, insekter, ljus, fukt, dofter tar över och det blir en helt ny upplevelse. Skribenten kallar det för att "sinnenas skog gjorde entré". Tveklöst har vi svenskar stora möjligheter att vistas i skogen, ta ett skogsbad – nästan 70 procent av landets yta är faktiskt täckt av skog!

Så jag tar helt enkelt textens rubrik och kallar den Veckans mening:

När tog du ett skogsbad senast?

Copyright Klimakteriehäxan

Dagens ord 149

LÄTTARE HANTERINGSSPÅR

-Det har blivit trendigt och är förvisso bra på många sätt, både för vår miljö och den privata ekonomin, att handla begagnat. Men det som bjuds ut bör vara i gott skick. Fast är varan man vill sälja eftertraktad kan det kanske gå även om det syns att det är "second hand". Då är frågan: hur berättar man för de presumtiva köparna om slitaget? Måste säga att jag tycker Bokbörsen borde få någon sorts pris för sin påhittighet, för det är på den sajten jag fyndat dagens ord. Kreativt!

Återvinning på hemmafronten

Det där med att slänga saker, rensa, ge bort, sälja av, kassera – det är olika varianter på en svår konst som leder tankarna till det gamla franska ordspråket "Att skiljas är att dö en smula" (Partir c'est mourir un peu). Jag är urdålig på att rensa, men visst har jag för mycket av både det ena och det andra: kläder, böcker, glas, porslin, billiga (men skojiga) smycken o s v.

Nog för att det är långt till att jag ska kunna kallas en "hoarder" men mina försök att skapa utrymme i klämfulla skåp och hyllor borde bli mer intensiva. Jag försöker faktiskt. Ger bort, säljer på loppis, lämnar till Myrorna/Röda korset/Stadsmissionen, går till second hand-butiker och lyckas ibland hitta kunder till mina saker på nån köp-och-sälj-sajt på nätet.

Faktum kvarstår: jag har de prylar jag har för att jag själv har valt dem. Och jag har valt dem med hjärtat. Dessutom är det, tro mig eller ej, inte alldeles ovanligt att jag hittar något jag inte använt på länge men som plötsligt är exakt vad jag behöver! Ta bara den svarta ärmlösa jättesköna klänningen, design den dubbelt Guldknapps-belönade Jytte Meilvang för HM:s Big is Beautiful 1986 – den har jag använt ideligen sedan den dök upp i källaren! Man glömmer ju även sina favoriter.

Hur kan det exempelvis komma sig (jag vet alltså inte) att jag behållit datorväskan från sekelskiftet, den jag fick när jag var nyhetschef på gratistidningen Stockholm News? Hoppsan, har du redan glömt att den funnits ... ja det är nog inte så konstigt, trots att den var "modern" och gjordes med de bäst ambitioner.

Tidningen blev gruvligt och sorgligt kortlivad, laptoppen köpte jag loss när vi fått sparken allihop efter några månader och så var det bara att knalla hem och slicka såren. Vi trodde verkligen på tidningen, hade bra medarbetare och kul på jobbet. Men alldeles för få annonser, och nätupplagan var förstås framtidens variant, men det hade inte annonsörerna hajat så där blev det inte heller mycket intäkter.

Så en dag är jag och gräver i ett skåp. Fram kommer datorväskan, en stadig välgjord sak med tidningens emblem på. Jag hade just bytt dator (igen) och tittar lite extra på den här reliken. Ser det inte ut som om ... jovisst! Väskan, som är över 20 år gammal, är i perfekt storlek till min laptop av årgång 2023. Som måttbeställd! Med ytterfickor för mus och sladdar, perfekt.

Kom sen inte och säg att det är dumt att spara prylar man gillar. Ibland är det faktiskt riktigt bra! Återvinning på hemmafronten ska inte föraktas. Kan lägga till att jag för dagen går klädd i ett par långbyxor som är minst femton år gamla. Snygga!

Copyright Klimakteriehäxan

Korkat och knäppt

Hur är det, har även du svurit över eller åtminstone muttrat om de nya plastkorkarna som inte vill bli löstagna från mjölkförpackningen utan envist hänger kvar med en seg liten tunga? Jag har nog både muttrat och svurit (lite i alla fall) eftersom nymodigheten försvårat upphällning utan spill.

Nu har jag fått förklarat för mig att detta är effekten av ett nytt EU-direktiv med det ädlaste av syften: det ska bli färre plastkorkar som ligger och dräller ute i naturen, nedskräpningen ska helt enkelt minska! Gott så. 

Fast drällandet när mjölken eller yoghurten ska förflyttas från paketet till ett glas, det kvarstår. Eller, det har kvarstått tills i dag. För nu har jag läst om Eivor Berglund i Kode (nära Kungälv) som knäckt nöten. Knepet består i att man med en bestämd knyck böjer korken rakt bakåt/uppåt. Ett knäpp hörs, korken stannar i det där läget och det är bara att hälla. Sedan knäpper det igen när man fäller tillbaka korken, rakt ner.

69-åriga Eivor har nästan blivit berömd på kuppen. Hon la ut ett videoklipp på sin Facebook-sida och så var stenen i rullning! Kungälvs-Posten ägnar henne en rejäl artikel och kommentarerna har strömmat in, alla tacksamma, det utgår jag från. 

En fråga återstår dock, en som jag inte ser att Eivor har svaret på: Ska korken slitas loss och läggas i plaståtervinningen medan mjölkkartongen som alltid läggs i papperscontainern?

Emma Hilmersson, enhetschef på avfallsavdelningen på Kretslopp och vatten i Göteborgs stad, säjer i en intervju med Sveriges Radio att korken ska sitta kvar. Hon förklarar att sorteringen sker senare i processen. "Det är som en stor tvättmaskin, och där löses förpackningarna upp så att pappret blir till pappersfiber och plasten fångar man in och skickar iväg till en plaståtervinning", förklarar hon.

Min slutsats är att vi i alla fall denna gång fått ett nytt EU-direktiv som faktiskt förenklar våra liv! Tack för det! Samtidigt kan jag inte låta bli att undra, mot bakgrund av vad experten säjer, varför vi stått och vridit loss våra plastkorkar i åratal. Uppenbarligen helt i onödan. Både korkat och knäppt, kan man kanske säga.

Copyright Klimakteriehäxan

När det juliga tar slut ... börjar ett nytt år ...

... och då ska förstås granen kastas ut. En del märkliga människor slänger sin färdigutnyttjade julgran på trottaren, i den fasta förvissningen om att nånannanismen råder och att därmed det barrande liket på något märkvärdigt sätt försvinner.

Framåt måste vi, in i 2024 – bara att gå i pilens riktning! Den
blommiga "vägvisarskylten" kommer från Kaffe Fassett-
utställningen "The Power of Pattern" på Millesgården just nu.
Mer här!

Men granar ska återvinnas i möjligaste mån, precis som allt annat som går att använda på något nytt sätt. Därför ska också julgranen i utsliten version deponeras på lämpligt ställe. Tror dock aldrig att jag sett den här skylten förut? 

Årets sista Skyltsöndag är också årets sista dag eftersom den råkar sammanfalla med nyårsafton. De flesta av oss har väl ljus och prydnader kvar i granen några dagar till. Kanske hinner fler spana in såna här skyltar som den ovan? Annat i skyltväg brukar man hitta om man botaniserar i BP:s högerspalt, så förmodligen också i dag.

Eftersom vi i morgon vaknar till en ny framtid, den första dagen på resten av livet, repriserar jag, vet inte för vilken gång i ordningen, min favoritskylt. Se den som en besvärjelse för 2024! 
GOTT NYTT ÅR!

En liten bonusskylt blir det här, otillbörligen stulen från nätet. Har inte en aning om
vem man ska tacka för denna insiktsfulla och sanningsenliga bild!

Copyright Klimakteriehäxan

Vad f-n är det som piper?

Jag har alltid hört bra. Jag hör fortfarande, trots min ålder, bra. Väldigt bra. Stundtals kan jag rent av önska att jag skulle höra sämre. Lite sämre i alla fall. Ni ska få veta varför.

Vår bomiljö är relativt tyst. Ingen genomfartstrafik, treglasfönster mot tågspåren som i och för sig ligger rätt nära. Grannarna brukar inte kasta möbler på varandra, besökande barnbarns fötter låter mest trevligt, lek på gården pågår bara under dygnets ljusa timmar, högljudda badutflykter enbart på sommarkvällar. Summa summarum: tyst och lugnt, helt enkelt. Väldigt skönt.

MEN det finns ett men. Det är något som piper. Regelbundet, vasst men inte högt. Maken hör det inte. Finns andra ljud i lägenheten, tv eller radio till exempel, hör inte jag det heller. Fast ibland är ju det mesta avstängt och då ... då piper det.

Riktigt illa var det för några månader sedan, då hade pipvolymen höjts påtagligt. Jag gick på spaning – det har jag gjort rätt många gånger vid det här laget, utan framgång – och så trodde jag mig ha lokaliserat källan. En kontorslokal rakt under oss var visserligen stängd för semester, men oj som det pep där inne!

Letade upp nummer och mailadress till firman, ringde (inget svar) och mailade sedan. Tro mig eller ej men jag fick kontakt! Någon bröt sin ledighet, åkte in till kontoret och fann att batteriet i brandvarnaren tagit slut. Därav pipandet som skulle få någon att köpa nytt batteri. Vilken lättnad!

Det var bara det att sedan var det lite lägre pipandet tillbaka. Och jag har snart letat ihjäl mig efter källan, för jag tror att det är något här hemma som låter. Har vänt på alla laddare, alla elektriska maskiner, till och med på lampor. Noll framgång. Men piper, det gör det. Vilket är på väg att göra mig heltokig.

Kanske måste jag resignera, gå ut mer och stanna borta längre, ta fram öronproppar eller något. Vilket verkar opraktiskt, för somliga ljud VILL man ju höra! Frågan kvarstår: Vad f-n är det som piper?

Copyright Klimakteriehäxan

Nummerbyrån

Klimakteriehäxans nummerbyrå är öppen igen!  Denna lilla vinjett ska, tillsammans med mina "lösa" texter, Tankar, Dagensord och Citaten  bjuda på lite variation utan att ta för mycket av din tid. Här är dagens siffra:

1,43

-Med det gradtalet har den globala medeltemperaturen för januari-oktober i år stigit. Det är den högsta som någonsin uppmätts. Lägg till detta fler stormar, större regnmängder och krympande havsisar. Inte lätt att vara klimatförnekare i dessa dagar, men ändå finns de!

Källa: Dagens Nyheter

Angeläget och obegripligt

Du tittar just nu på en ovanligt liten skylt. Det är en pin att ha på kavajslaget eller så, en "brosch" som vill förmedla ett viktigt budskap, ett budskap om att vi alla ska sträva efter att värna om vår miljö och komma upp och gå i mål i inte mindre än 17 delgrenar. Varje gren har sitt eget fält på min pin. Det handlar alltså om hållbar utveckling för hela klotet. Här finns fält för utbildning, liv i havet, fattigdomsbekämpning och jämställdhet för att nämna några.

Aktionen har startat inom FN med målet "Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att främja fred och rättvisa. Att lösa klimatkrisen." Angeläget, förvisso. Och en del av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Om jag bidrar genom att visa min pin är förstås tveksamt, men kanske kan den väcka en och annan tanke, såväl hos mig som hos andra? Läs mer om de globala målen här. Och vill du också ha en sån här pin så kan den beställas här.

Nästa skylt har ingen (för mig) självskriven uttolkning heller. Varför gör man en sådan, med så gott som oläslig font och, om man lyckas dechiffrera den, obegripligt budskap? 

Som vanligt får man ta Google till hjälp. Tydligen handlar det om en konstutställning. Konstnären är en kvinna från Rumänien, Tincuta Marin. Återstår frågan om hennes verk är lika svårtydda som reklamen för dem?

Skyltsöndag igen, förstås. Ni vet att bloggare som skyltar hittar man enklast den här vägen, via BP:s blogg.

Copyright Klimakteriehäxan

Framtidsjobb

Vintern har stundtals varit dramatisk. Stormbyar, snösmockor. Ja inget säger att det inte kommer repriser, faran är definitivt inte över. Effekterna av det häftiga vintervädret syns överallt. Visst har väl träd fällts av vinden förr, visst har vi väl sett både rotvältor och nerfallna grenar. Men i dag finns de överallt! I parker, i trädgårdar, i "riktig" skog. 

Faktum är att det ser direkt sorgligt ut. Kraftiga stammar har slitits av, tunnare grenar har inte orkat stå emot den hårda belastningen. Den som utbildat sig till arborist har lysande framtidsutsikter. Det finns oändligt mycket jobb som väntar där ute. Medan vi som inte hanterar yxa och såg sörjer att så många vackra träd mött sin dramatiska död. Och klimatförnekarna, de som tror att mänskligheten inget gjort som bidragit till den där  dramatiken, de tittar väl åt ett annat håll, samtidigt som skogen glesnar.

Copyright Klimakteriehäxan

När klappen lämnas tillbaka

Tillhör du den delen av befolkningen som ägnar mellandagarna åt att returnera julklappar som inte blev riktigt rätt? En del kan du gå tillbaka till butiken med – och, om du är lite ekonomisk, förmodligen köpa om till halva priset ... pengar över blir det hur som helst! Annat kan helt enkelt kallas "felköp" och bör glömmas bort snarast.

Men nutidens shopping sker förstås väldigt ofta på nätet. "Gratis retur" kan det heta när företagen marknadsför sig. Fast det blir inte riktigt gratis, inte om man ser till företeelsen i stort. För det visar sig att det folk skickar tillbaka tar för mycket arbetskraft och tid om försändelserna ska kollas, paketeras och märkas om och säljas igen. Alltså eldas prylarna upp.

Låt mig citera ur en artikel i nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet: "I EU förväntas värdet av returnerade textil- och elektronikprodukter som förstörs uppgå till 21,74 miljarder euro år 2022, enligt vissa beräkningar. Andra tror att beloppet är ännu högre." En svindlande summa! Och anledningen är alltså att det ur företagens synvinkel är enklast så. Konsekvenser för miljön struntar man i. Utan påföljd.

Detta samtidigt som returerna i e-handeln tenderar att öka. Det händer faktiskt numera att folk som regelmässigt beställer en vara i en massa olika färger och storlekar stoppas från att skicka tillbaka något alls – här har ett missbruksliknande agerande uppstått. Svenska modefirman Gina Tricot har till och med valt att stoppa folk från att handla över huvud taget i ett helt år, på grund av orimligt antal returer!

Företeelsen har blivit så vanlig att ordet "returmissbrukare" faktiskt finns med på 2022 års lista över svenska nyord från Språkrådet som publicerats i dag.

Så vad händer nu med klapparna som lämnas tillbaka? Tja, risken att resursslöseriet späs på är jättestor. Medan samveten sover och "syndaren" tittar åt ett annat håll – där kanske nya shoppingfynd lockar ... och ännu fler "gratis returer".

Copyright Klimakteriehäxan

Nu satsar vi på "Hela havet stormar"!

Jag kan inte riktigt sluta reta mig på de hysteriskt fåniga råden i TV4 om hur man sparar energi. OK, det är inte alldeles enkelt, det kan jag hålla med om. Men varför ska man ens ha kyl och frys om de inte får öppnas? Ingen låter väl någonsin avsiktligt de där dörrarna stå på vid gavel! Inte står väl någon enda människa och trampar en halv evighet i ytterdörren heller?

Och strykjärnet – vem har det påslaget om det inte används till strykning? Spisplattorna! Jo de är på när mat ska lagas, knappast annars. Sedan har vi det där med telefonen. Är det laddningstiden som avses? För om mobilen sällan används behöver den naturligtvi inte ny ström lika ofta. Men en petitess i sammanhanget.

I SVT frågar man politiker hur varmt de har i sina bostäder. Svalast har en sverigedemokrat: 15 grader, vilket en medicinsk expert säger är alltför kallt och en hälsorisk. Andra intervjuade uppger olika inomhustemperaturer, från 17 till 20, och det gäller "att ha sockorna på". Att sänka värmen i bostaden är hur som helst ett av de grepp som ger bäst resultat.

Nu blir jag naturligtvis tvungen att tänka efter: vad gör då jag? (Maken spände ögonen i mig härom dagen och ställde frågan.) Jo men naturligtvis vill jag dra mitt strå till stacken, även om det är ett kort litet strå.

Alltså: jag släcker lampor flitigare än förr. Tänder inte adventsstakarna förrän det blivit mörkt. Har bytt till LED-lampor överallt där det funkar. Använder balkongen som extra kylskåp. Gör flera saker i ugnen när den ändå är varm. Kör bara disk- och tvättmaskiner när de är riktigt fullastade. Och står inte länge kvar i duschen i det strilande varma vattnet, som jag faktiskt tycker är en njutning (visste ni förresten att en snabb dusch kallas "dansk"?). Inte mycket, det erkänner jag villigt, men långt bättre än det TV4:s förslag innebär.

Om man dessutom är på lekhumör – det är ju ändå jul! – är det väl "Hela havet stormar" som är mest lämpligt att dra igång, för då måste alla deltagare röra på sig. Den som sitter still fryser mer och snabbare än den som är i rörelse, det är en oomkullrunkelig sanning!

Hur gör du? Svara i en kommentar eller skriv ett eget elsparinlägg, länka gärna hit så man hittar! Kanske har just du bästa tipset? För både miljöns och plånbokens skull! 

Copyright Klimakteriehäxan

Jag borde sakna mina myggbett ...

Det finns en kärlek jag aldrig behövt betvivla, inte en endaste sekund. Ändå är den obesvarad. 

Myggen älskar mig nämligen. Det är mig de söker upp trots att det kan finnas många blodfyllda individer att välja på när en mygga är sugen på ett skrovmål.  Men det är till mig de kommer.  /.../ 
Likväl har något ändrat sig. 

De är inte alls lika många längre. Den här sommaren har jag knappt fått ett enda myggbett. Vilket jag naturligtvis är innerligt glad och tacksam över. Har inte tänkt så mycket på saken, bara noterat faktum. 

Då påpekar någon att det inte är lika mycket flugor som vanligt heller. Nästan inga bromsar. Glest mellan getingarna. Och relativt få fjärilar. Dessutom ser vi inga svalor! Svalornas flyguppvisningar mot sommarhimlen handlar oftast om insektsjakt. Men finns inga villebråd får jägarna också problem. Och i det här fallet är det direkt illavarslande för mänskligheten. 

Antalet insekter har minskat dramatiskt i hela Europa. /.../ Den vetenskapliga tidskriften Nature har publicerat mängder av statistik i ärendet. 

Nu kan man ju tycka vad man vill om insekter, men faktum är att det är nyttiga djur. De är inte bara viktiga i fåglarnas näringskedja, de pollinerar våra växter och de bryter ned dött material i naturen, t ex. /.../  I förlängningen är insektsdöden ett hot mot all livsmedelsproduktion.  

Slutsatsen är att jag borde skämmas, åtminstone lite, och sakna myggen, betten och kliandet till trots. /forts

Du läser hela min text om hur insektsvärlden förändrats på News 55. Krönikan är gratis att läsa under första dygnet innan den sedan kan öppnas bara av prenumeranter. En prova-på-månad kostar 1 krona.

Se här min fina lilla burk med kakaofrukt på! Burken innehöll nyss
belgisk choklad, men den har på något mystiskt vis försvunnit ...
Om inte annat så för chokladens skull borde jag sörja bristen
 på insekter. Kakaoodlingarna är helt beroende av en sorts
pyttesmå knottliknande insekter som pollinerare.  

Copyright Klimakteriehäxan

Källor: https://videnskab.dk/forskerzonen/naturvidenskab/klimaforandringerne-sender-antallet-af-insekter-i-frit-fald-viser-ny-forskning
https://www.nature.com/articles/s41586-022-04644-x

CITAT om hot mot miljön

"En naturkatastrof är hon. Nödtorftigt överdragen med människohud."

-Så klokt, så framsynt, så profetiskt framstår dessa ord om henne, människan, hämtade ur Sara Lidmans "Lifsens rot" från 1996, sjätte delen i författarens epos Jernbanan (som består av sju delar). Idag vet vi att det allvarligaste hotet mot vår miljö utgörs av människan. Citatet hittade jag hos Ugglan & boken. Jag har inte läst romansviten, det borde jag förmodligen göra.

Bokmärke för miljöns skull

Jag har verkligen inte det minsta behov av fler bokmärken, men så dök det upp en etikett som jag ändå satte ett band i och la till de övriga i samlingen. Budskapet är bra! Lördag var länge bokmärkesdagen, men detta är för min del bara ett högst tillfälligt återfall. Utan tvekan gör jag hur som helst som det står: minskar plastavfallet, återanvänder och – när jag definitivt tröttnat – lämnas det till återvinning! 

Det finns dock några bloggare som fortsätter med bokmärken: Hannele, BP och Gerd ger inte upp.

Copyright Klimakteriehäxan

Dagens ord 115

 SVINNLÅDA

-En förpackning som innehåller matvaror som måste konsumeras snart, eftersom de närmar sig sitt bäst-före-datum eller kanske har en skadad förpackning, alltså anledning för butiken att inte kunna sälja till fullt pris. En win-win-situation som både affär och kund och miljö tjänar på! Läge att hålla ögonen öppna!

En riktigt skämmig träda-fram-are

Om du lovar att inte berätta det för någon så ska jag nu göra en träda-fram-are. En skämmig en. Bekänna en synd. Berätta en ruskig hemlighet som är ungefär så långt ifrån det politiskt korrekta, miljöriktiga och samhällstillvända man kan komma. Om otillåten kärlek.

Jag älskar lupiner. De håller på att slå ut nu. Förvandlar det svenska landskapet till paradisiska ängar och dammiga landsvägar till blomsterkantade slingor som blir en sann fröjd för ögat. Lupiner finns i en rad färger, från vitt via blekaste rosa över blått till lila till mörkt rödvinsrött. Allra vackrast är det när flera eller rentav många färger står sida vid sida, men oftare lever de segregerat.

Jättebalsamin - en annan invasiv snygging
vi inte längre har på tomten. Kan sakna den!

Problemet är att lupinen är en så kallat invasiv växt. /.../ Nu uppmanas man ideligen att göra sitt bästa för att få bort lupinerna. /.../ Visst måste man instämma i att biologisk mångfald ska värnas, men jag har svårt att tänka i de banorna när jag ser de fantastiska lupinfälten i all sin prakt. /forts/

Läs hela min text om de vackra men ack så illa sedda blommorna som står i sin sanna prakt just i dessa dagar. Du hittar den här, på News 55 som just nu har ett erbjudande om två månaders prenumeration för en enda krona. Då får du tillgång till allt material på sajten!

Copyright Klimakteriehäxan 

Veckans mening – om miljöhotet

Det har blivit lite tystare om allas vår miljökämpe Greta Thunberg. Coronaviruset har konkurrerat ut henne ur nyhetsfloden, och det kan nog både hon och vi tycka är lite skönt, trots allt. Men debatten om alla hoten mot vår framtid lever och det gör även Greta. Flera medier skriver om en ny brittisk tv-dokumentär i tre delar: "Greta: Lyssna inte på mig!" som sänds av SVT och också finns på SVT Play. I den medverkar den norske klimatpsykologen och miljöpartisten Per Espen Stoknes, citerad bland annat här. Och där bestämde jag mig för att ha hittat Veckans mening, den som har fått mig att hejda mig ett par extra sekunder, så som Skriv-Robert efterlyser.

De flesta oroar sig över vad som händer i nästa vecka, inte om tre decennier.

Copyright Klimakteriehäxan