På önskelistan - en märkesdatabas

Som klädintresserad, och dessutom rätt så historieintresserad, tycker jag det är spännande med vintagemärken. Jag liksom myser när jag hittar en gammal lapp i ett plagg och vill genast veta mer. När startade varumärket? Var någonstans? Av vem? Vart syddes i regel kläderna? Och i de flesta fallen är det i stort sett omöjligt att hitta något på hela stora internet. Eller så är det jag som är kass på research. Men en ensam logga eller ett no name-namn säger liksom inte så mycket.

Ibland kan man dock få lite ledtrådar om man letar lite i plagget. Jag anar att partnerns hawaiiskjorta, köpt för 1.5 euro i Tallinn förra sommaren, är en turistig historia från Mallorca. Inte så dumt ändå. Det lär finnas miljarders miljarders dylika skjortor i garderoberna världen över. De har säkert kostat en spottstyver när de köptes som souvenirer, men har de tur kostar de numera 289 kr på Beyond Retro. Det är de värda tycker jag.

Ibland kan man dock hitta lite intressant info när man söker. Argus fashion verkar vara ett svenskt varumärke från Ystad. Märket registrerades 1993 (tidigt 90-tal, precis vad jag anade med den här tröjan för övrigt), men tyvärr gick det i konkurs 2018. Dock hittar man ingenting i plagget vart det är tillverkat. Det hade ändå varit intressant att veta. Jag kollar alltid det när jag köper ett plagg, vare sig det är nytt eller second hand.

Jag saknar helt enkelt någon form av databas för vintagemärken där man kan hitta allt det där man skulle vilja veta. En databas där man kan få veta när och hur företaget startade, vem och vilka som var drivande, lite populäritet och försäljningssiffror och så. Jag hade gärna sett bilder på loggan och kanske lite nyckelplagg genom tiderna. För det finns väl inte? Jag har inte lyckats hitta någon i alla fall. Ibland kan man hitta lite på wikipedia om det är välkända och lite större märken men de mindre och bortglömda märkena, särskilt de som försvann innan internet blev stort. Men kanske dags att starta en sådan databas?

Ofta när jag köper vintagekläder är de dock hemmasydda. Det är större chans för mig att hitta hemmasydda plagg som passar mig. Om man vill forska lite i dem kan man ju kika på tygerna och då är den här boken till hjälp. Tyger vi minns av Sara Axtelius tar som synes upp tyger från 60-70-talet med frukt- barn- och blomtema. Och den är superfin! Som jag skrivit om tidigare är inte barngrejer något för mig men barntyger är undantaget. Äldre barntyger är ofta väldigt fina. Det finns även en bok till med grafiska och stiliserade mönster som jag är väldigt sugen på. I böckerna kan man läsa lite om formgivarna och se exempel på vilka tyger de designat. Det finns även en väldigt trevlig facebookgrupp där man kan lägga upp bilder på sina loppisfynd för att ta reda på vad det är man har hittat. Trevligt trevligt.

Auktion i Aplared

Min kompis Linda åker inte allt för sällan på auktion i Aplared. Aplared ligger utanför Borås och det är riktiga "klassiska" auktioner med dödsbon. Jag har tjatat länge om att följa med och i går blev det av. Jag hade så klart som plan att köpa hantverksrelaterade grejer. Eftersom jag fått hem min nya älskling, overlocken, var jag väldigt inne på tyg. Väskan jag sydde gav mersmak, och jag har en idé att tillverka sådana till försäljning på de marknader vi åker på. Därför blev det så att jag ropade in två lådor med lite gamla påslakan, dukar och gardiner för 100 resp. 20 kr. Påslakan är skitbra till väskor. Speciellt om man hittar dem med lite retromönster. Återbruk är bra. Tycker man att det är ofräscht behöver man inte köpa mina väskor. Däremot skymtar en handduk som jag tror jag slänger. Gamla handdukar är inte för mig. Men det var skoj! Köpte även en liten korg med bl.a. ett luffararbete i för 30 kr. Kan hända att pappa får det. Han sysslar ju med sådant. Tyvärr laddade min telefon ur under kvällen så jag fick bara en snabb mobilbild utan blixt och tygerna bor i Kinna just nu så jag kan inte fota dem heller. Men jag får visa de färdiga grejerna sen. Återbruk och auktioner ftw!

Ny leksak

 

Jag har unnat mig. Det får man göra när man har tagit examen och fått tillbaka massa pengar på skatten. Jag har suktat efter en overlock länge och så tipsade min kollega Anna mig om att man kunde beställa fraktfritt och billigt från Storbritannien från den här sidan. Pundet är så lågt nu så man kunde få tag på rejält billigt om man ville det. Jag var egentligen inne på en annan Brother för ca 2000 men den fanns inte inne när jag ville beställa i förra veckan så jag valde en något dyrare. 2500 var vad jag fick punga ut och det tyckte jag var helt OK! Det tog ca en vecka för den att komma fram och posten levererade den ända till dörren. Jag satte så klart igång den direkt. Den var redan halvt trädd eftersom det satt trådar i, och min goda vän Louise har tipsat mig om att när man byter trådar i en overlock skall man knyta ihop den nya rullen med den gamla tråden och sedan dra igenom så slipper man trä den helt från början. Jag misslyckades lite eftersom en av trådarnas knut gick upp och jag fick trä den tråden helt från början. Men det var en enkel match. Jag har läst om denna maskin att den ska vara lätt att trä över huvud taget.

Så var jag ju tvungen att sy någonting med. Jag hade faktiskt redan planerat i förväg att jag tidigt i min overlockkarriär skulle sy en väska. För flera år sedan köpte jag en väska på Indigo i Haga. Jag bodde fortfarande hemma i Gnosjö då och min mamma tyckte jag var galen som köpte en så enkel och tunn väska för 269 kr. Och ja, det kan anses dyrt för det lilla tygstycket. Indigo är inte det misnta dyra men den kanske inte var värd sitt pris. Men jag tyckte den var så jäkla snygg, en sån där lätt och ledig lite hippiaktig sak man slänger över axeln. Men eftersom den var så pass tunn slets den ut ganska snabbt med. Ett par försök att laga den har gjorts. Idag sprättade jag upp den och använde den som mönster till att sy en ny. Tyget är ett barnlakan jag köpt på Emmaus Björkå i just Björkå för massa år sedan, och det tyget har även fått klä insidan på mitt skåp gjort på slöjden. Kanske att banden blev lite korta för min smak, men den blev bra. Har som plan att ha den som garnväska. Frakta garn gör man ju hela tiden. 

Och så klart - jag älskar min nya overlock!

Avocadofärgning

När jag gick på Löftadalens folkhögskola 09/10 inleddes höstterminen med en experimentell växtfärgningskurs med Jeanette Schäring. Jag hade provat att växtfärga lite garn med lökskal vid det laget, men det här var något helt annat. Vi gjorde mycket växtfärgad batik med blad, bär, rostiga spikar och kapsyler mm som vi rullade in i små paket som fick puttra på spisen. Jeanette själv sysslar mest med kallfärgning och introducerade "burkfärgningen" för mig. Man tar helt enkelt någon växt av något slag som ger färg och stoppar i en glasburk ihop med vatten och en bit tyg eller garn exempelvis (ull, siden eller även bomull) och låter stå i ett soligt fönster i några veckor och så har det blivit färg. Det är jättespännande och ger spännande färger, men en nackdel är att det luktar rätt illa. Ett exempel på vad jag gjorde i en puttrande gryta under de tre dagarna kursen pågick ser ni här. En bit gammal lakansväv färgad med, om jag inte minns fel, lökskal och alun, tillsammans med någon sorts bär.

Under denna kurs var det en tjej i vävklassen som färgade en liten tygsnutt med avocadokärna. Det blev en något hudfärgad ton av rosa och jag minns att hon inte alls blev nöjd med den färgen då hon ville ha mer knallrosa. Jag bestämde mig i alla fall i somras för att testa att färga med avocado. Jag sparade på både kärnor och skal som jag lät stå ihop med vatten i glasburkar i ett par månader i fönstret. Igår hällde jag så upp dem i en gryta och kokade ur växtdelarna i ca en timme. Det luktade härskna oliver ungerfär. Inte alls mysigt.

En liten härva vitt ullgarn, förbetat (kors i taket) med alun hamnade i grytan i ca en timme och fick sedan svalna i badet. Jag hade inga stora förhoppningar om färgen, men jag blev positivt överraskad över hur mycket färg det blev. Dock blev det inte direkt någon snygg färg...

Grådassigt beige tillhör inte mina favoritfärger direkt men det blev ju färg i alla fall. Och trots att jag sköljde garnet med ättika så luktar det fortfarande lite härsken oliv. Men men, färg blev det och det är alltid roligt att testa! Det kanske går att blanda med någon annan växt för bättre färg?

Mer vikingashopping

Jag kom iväg till Hornbore Ting också! Jättemysig dagsutflykt! Och självklart var jag tvungen att shoppa också. Den lilla nakna bronsfiguren är köpt i ett speciellt syfte som jag inte avslöjar här;) Örhängena är till min mor eftersom hon köpt liknande i Ale tidigare men tappat den ena. Knappen skall vara till ett växkprojekt och saxen har jag varit ute efter länge. Egentligen vill jag ha en lite mindre och skarpare variant, men den här var helt ok. Jag köpte den av Dennis eftersom han vunnit en ny i en bågskyttetävling och han har gjort fodralet själv så det handlar ju om hantverk med. Och 25 kr tyckte jag var nästan gratis! Tyget förstår jag inte vad jag skulle ha till egentligen, men det var så fint och jag skulle vilja ha en klänning i det kände jag. Eller ett par byxor kanske... Men pösbyxor vill jag inte ha och känner att det kanske inte riktigt passar som tightare modell. Och hängslekjol har jag redan en rutig och det här tyget kanske inte riktigt passar till det... Det kostade i vart fall 120 kr metern eftersom de inte var säkra på om det var helylle eller en blandning och efter att ha eldat lite kan jag avslöja att inslaget inte är syntet i alla fall, men inte heller ylle. Troligtvis bomull. Men jag har bestämt mig för att låtsas att det är linne. Om någon har något bra förslag på vad för vikingaplagg jag skall göra av detta kan ni gärna berätta det :)

Loppisfynd

Jag drog med sambon på en loppisrunda idag. Jag hittade faktiskt en hel del! Först var vi på Smyrnakyrkans på Ringön och där hittade jag två nystan Vivaldi för 20 spänn som jag kan använda till min tröja. Jag kompletterade även min stick och virknålssamling. På Saronkyrkan dit jag tog mig senare hittade jag en hel del tyg. Ett gammalt lakan för 20 spänn tycker jag kan passa till en kjol. Det grönrandiga tyget kändes lite möbelklädsel och kan säkert funka att klä något med, och det gula är ett örngott med batikmönster som skall få bli en del av mitt lapptäcke. Knyppelboken har jag kikat i innan. Slöjdutbildningen har ett ex men här hittade jag ett eget i mycket bättre skick. 5 spänn styck för de sistnämna fynden tyckte jag var som hittat! Loppis is the shit.

Varför...

...gör jag inte det jag borde göra istället? Typ skriva uppsats eller handarbeta på beställningar? Nä, istället måste jag sticka klart ett par strumpor till mig själv... Men de blev fina och man måste få göra nåt man känner för med. Men det är inte mycket kvar på de nålbundna vantarna och så ska jag sticka ett par bäbisvantar med och det går snabbt. Får sätta mig med det ikväll. Garnet i mina strumpor heter i i alla fall Ventura och är köpt på danska Coop för 15DK nystanet. Det räckte precis med ett nystan till ett par strumpor till mig. Fördelen med att ha små fötter!


och så har jag ju varit tvungen att shoppa med tydligen. Jag hittade ett par kroknålar jag fick "rädda" (man vet ju aldrig vad de går för öde till mötes annars), nån liten garnsnutt och lite tyg på loppis i förra veckan, och Stoff & Stil försåg mig med kasettbandstyg i två sorter. Det här ska nog bli en kjol. Jag är riktigt sugen på att sy igen, det är bara så jobbigt när man inte har någonstans man kan sätta upp en symaskin permanent.


Och så hittade jag världens mest fantastiska strumpgarn på nätet! Jag har fått lite dille på att sticka strumpor för det är både trevligt, bekvämt och stimulerande med egenstickade strumpor, och när jag snurfade runt på Ravelry sprang jag på Harry Potter-strumpgarn! Jag var genast tvungen att beställa två nystan Ron (givetvis) och ett nystan Lupin. Det är 100g nystan och jag har ju som sagt så små fötter att det räcker med 50g till ett par korta strumpor till mig, men jag tänkte nog slå på stort att sticka knästrumpor! Så räcker det kanske till ett par korta med. Och så var jag inne på att gå med i nån bokklubb där man fick ett nystan av ett fint garn gratis när man gick med, men jag fick höra att bokklubben var ganska kass så jag köpte ett nystan av det garnet istället. Det kan hända att det också blir strumpor... Men vi får se. Nu är jag pank.

Tyg

Jag har köpt en hel del tyg denna sidan nyåret. Detta beror givetvis på klädsömnaden vi har i skolan och jag har insett att jag faktiskt kan sy, även om jag fortfarande är kass på det och behöver mycket övning, och har fått en lust att göra det. Innan detta året har jag främst köpt ylle- och linnetyger som jag sytt vikingakläder av. Jag har sytt en del för hand så jag har ju inte alls mycket maskinsömnadsvana. Men nu håller jag på och kommer igång, och idag har jag sytt större delen av en kjol som jag tror kommer bli riktigt bra faktiskt. Men åter till tyget. Jag har besökt en hel del tygaffärer sedan januari och jag har köpt stuvbitar och metervaror till mer eller mindre aktuella projekt. Och en sak har slagit mig; det finns en hel del sura tanter i tygaffärerna! Vad är egentligen tanken med att vara bitter när man jobbar inom handels? Varför ogillar man kunder? Som igår till exempel när vi var på Stoff & Stil och min kursare blev snäst åt inte mindre än två gånger, bl.a. för att hon lyfte på tyger i stuvhörnan. Hallå! Det är en stuvhörna! Det är meningen att man ska rota runt! Och den stuvhörnan är man försiktig med eftersom hela hörnan luktar pedanterier och man vågar knappt andas där! Vid tidigare tillfällen har jag fått mycket himlanden med ögonen över att jag frågat saker vad gäller tygkvantitet och sömnadstips, för tygaffärstanter ogillar tydligen kunder som inte är proffs. Ska man inte istället vara glad över att någon fått upp ögonen för att sy och är i början av sin sömnadsbana?

Men jag har dock i år haft en del angenäma tygupplevelser med. Till exempel var det ju helt fantastiskt när min kompis fick med sig ett tyg från Medeltidsmode på en vikingamarknad med bara ett muntligt löfte över telefon med mig att jag skulle betala via webbshoppen, bara för att hon vill försäkra sig om att jag verkligen ska få det tyget jag vill ha. Är inte det helt fantastiskt? Sedan har vi ju alltid lika fantastiska Tygaffären där de alltid klipper lite för mycket hellre än för lite, och de prutar med sig själva utan att man ber om det i tid och otid. Man känner sig aldrig dum över att fråga någonting och får alltid bra tips och råd. Så tycker jag att tygaffärer och tygtanter ska vara. Så borde alla vara i detaljhandeln faktiskt. Stoff & stil är en trevlig butik med mycket bra och fina grejer, men man vill ju gärna vara lika glad när man går därifrån som när man kom också :)

Klädsömnad igen

Jag har tidigare berättat att jag inte är så bra på klädsömnad. Förklädesklänningen jag håller på och syr blir så sjukt sned att det inte är klokt! Men det får bli så. Jag behöver övning på att sy. Och mycket av det! Men här är något jag fått till i alla fall! Ett par haremsbyxor i något tyg av oklar kvalitet från Tygaffären. Och jag är galet nöjd. De är stora nog för profeten att födas i och de är jättesköna. Jag har orange mudd i midjan och muddar i benen. Men benmuddarna är uppdragna till knävecken på bilden här eftersom jag gillar byxor av den modellen. Och de var fruktansvärt enkla att sy. Bara tre klipp, muddar i rätt storlek och en overlock så var de klara. Tack Stoff & och Stil för receptet! :)

Metallslöjd

Lite suddig bild från min mobilkamera men det här är vad jag håller på med i skolan nu. Jag har börjat med metallslöjd. Det är riktigt roligt! I grundskolan minns jag inte mycket av metallslöjd. Jag vet att jag inte gjorde något emaljerat smycke i koppar som många gjort, och fortfarande gör i skolslöjden, men däremot minns jag att jag gjorde en ljusstake eller värmeljushållare i nån klippt och bockad plåt. Kan ha varit en popnit i den med... Och jag vet att jag mjuklödde, men jag minns inte vad... I vart fall så var inte metallslöjd en dominerande del i min träslöjd i tredje till sjätte klass. Men nu har jag börjat med drivning på slöjdutbildningen och det är kul. Man tar en rund bit plåt aluminium, koppar eller mässing och så har man en kulhammare och en sorts form och så bankar man på från insidan. Jag är inte helt klar med den här och den ser inte mycket ut för världen nu, men den ska nog bli fin! Koppar är materialet och det var ett trevligt material. Mässing var inte min grej.

Sedan så har vi ju då klädsömnad med. Det ska förhoppningsvis bli ett par haremsbyxor, en förklädesklänning, en kjol och en vikingakappa. Haremsbyxornas beskrivning kommer från Stoff & Stil, förklädesklänningens mönster är från Almedahls och kjolen och kappan har jag konstruerat själv. Bara jag får till en gylf på kjolen kommer jag nog bli toknöjd förhoppningsvis! Jag ger er en liten förtitt på tyget som skall användas till förklädesklänningen. Fortsättning följer...

Stoff och Stil!

Igår var jag och Anna på Stoff och Stil ute i Bäckebol och kollade in sortimentet. Det fanns jättemycket fina tyger! Kanske inte så mycket sorters tyg i min smak (typ lin och ull) men det fanns så mycket fina mönstrade tyger! Och de hade så mycket annat som var fint med! Jag köpte inte något tyg den här gången eftersom jag inte hade något jag hade behov av, och jag är, hör och häpna, inte så slentrian/impulsshoppingbenägen när det gäller tyger. Garn däremot... Så jag fick ju köpa ett jättefint limegrönt bomullsgarn och ett mönster för en görsöt virkad elefant som jag måste virka! Så fick jag tag på neongul sytråd som jag har velat ha länge! 1000 meter ska väl räcka ett tag hoppas jag. Men jag får nog köpa mer vid ett senare tillfälle med. Så fick jag tag på en låda för mina undertrådsrullar till symaskinen som jag behövde. Allt detta fick jag för 92 kr. Det tyckte jag var som hittat! Anna köpte fina tyger.

Sedan var vi på Ikea med såklart och åt korv, pizza och glass. Anna köpte en tvålkopp och jag köpte pärlplattor. Jag vill göra pixlade bilder i nabbypärlor (som det ju heter, allt annat är förkastligt!)så plattor för 15 spänn tyckte jag också var som hittat. Nu ska jag bara skaffa nabbypärlor också! I neonfärger helst.

Så dags för midsommar, och det blir lite sill och lite grill och jordgubbar. En del grejer är köpta på Willys;)

Nålbindning och vikingamarkand

I helgen var det Ale vikingamarknad. Jag var inte där hela helgen eftersom jag skulle supporta sambon på hans nystartade 90-talsklubb Eins Zwei Polizei. Det var mycket lyckat! Har nog inte haft så kul på dansgolvet sedan 90-talet! Men lördagen spenderades ute i Ale och i vanlig ordning försökte jag kränga lite nålbundet. Det gick riktigt bra faktiskt. Jag sålde för 400 spänn. Dock bara till andra vikingabekanta, men det är ju bra. Jag sålde ett par handledsvärmare i ljungfärgat garn och ett par strumpor som var ett beställningsjobb och en mössa i blått. De två sista fick pryda lille Edwins vikingadräkt. Han är så söt!


Strumporna blev riktigt fina på honom!

Själv hade jag inte mycket pengar att shoppa för men några flaskor alkoholfri mjöd fick det bli i vanlig ordning. Så stod jag och dreglade över ett tyg hos Medeltidsmode som jag var i stort sett helt bestämd på att köpa när jag halkade över damen som nålbinder helt fantastiska sjalar i tunt växtfärgat garn och i stort sett ger bort dem! Efter att ha pratat med henne en stund om hur man vänder bäst och smekt en björkfärgad sak fick jag till slut impulsshoppa den för 380 spänn. Och ni ser ju hur värt det var!


Den är stor, den är mjuk, den är gul! Helt fantastisk! Visst, jag kan nålbinda en själv, men det skulle ta 100 år och dessutom skulle jag aldrig fått garnet så mjukt och mysigt. Hon förklarade att hon tvättar det ganska brutalt för att det ska bli så mysigt. Så sjalen var ett bra köp men jag sörjde lite att jag inte köpte det fina ylletyget som skulle blivit en klänning. Dock bad jag Frida ta ett kort på det så jag skulle kunna skicka någon att köpa det i sommar på Foteviken men eftersom det inte är en lagervara lät snälla Kerstin mig köpa det via webbutiken och skicka det med Frida. Helt fantastiskt! Visst är det fint!

Behöver man...

...verkligen gå på loppis på torsdageftermiddagen? Behöver man verkligen köpa gröna strumpstickor i storlek 4, bara för att de är gröna? Behöver man en virknål till i ben? Behöver man en delbar dragkedja till? Behöver man fler röda knappar till sin knappsamling? Behöver man gå till Myrins tyger och köpa hippiebatikmönstrat sweatshirttyg för att sy mysbyxor av, trots att man redan har över 10 par?

Svaret får ändå bli ett rungande: JA!

Jag ska ju ändå bli slöjdlärare och jag behöver mer stick-, virk- och sömnadsvana så allt detta är ju faktiskt en investering! Jag köpte strumpstickor från Knit pro i storlek 2.5 igår med till bäbisstrumporna jag stickar. Och så har jag faktiskt världens bästa sambo som alltid säger: "Det gjorde du rätt i", "Klart du ska" och "Det är du värd" när jag shoppar hantverksrelaterade grejer!

LOL!

Idag hade jag en jävlig start på dagen. Jag spillde ned mina sömnadsgrejer jag skulle ha med till skolan med mjölk. Inte bra. Väl i skolan skulle jag påbörja att sy en väska. Då insåg jag att jag kan ju verkligen inte sy! Helt värdelös är jag! Stod där och fattade inte alls hur jag skulle göra. Jag tänkte använda min vanliga väska från HM som förebild men jag är verkligen kass på att sy! Så jag försökte hitta ett mönster på nätet istället. Men ett mönster på svenska på något annat än en tygkasse är visst omöjligt att hitta. Så efter all ångest bestämde jag mig för att bara köra på helt enkelt. Det får bli som det blir. Så jag satte bara saxen i tyget och klippte. Det ska bli maskinbroderi och applikationer på väskan med. Men jäkla symaskiner till att krångla så jag hann inte så mycket som jag ville. Så jag och brudarna i skolan åkte på en shoppingrunda istället. Jag köpte lite riktig maskinbroderitråd att ha i morgon och på Ikea köpte jag världens coolaste tyg!


Det kanske inte syns så väl men det är vikingar med hornhjälmar på! Och nån sorts Brunhilde-typ. 39 kr metern tyckte jag det var värt!
Sedan åkte vi till Tyglagret i Kållered och det var ju en trevlig butik! Tyg var inte prio ett där utan jag shoppade dragkedjor och knappar och sånt. En kaffeplastmugg knappar för 10 spänn tyckte jag var som hittat! Jag som missbrukar knappar.


Och så äntligen köpte jag Lol-garnet från Marks & Kattens. Det är iofs syntetiskt, men det är gjort på petflaskor så det är hållbar utveckling! En fin grön färg blev det. Kan hända att det blir ett par handledsvärmare av det.
I övrigt har jag precis börjat sticka ett par enkla handledsvärmare med flätor på enligt beskrivning. En del av mina 4hp jag lägger på stickning. Lite tufft att sticka på universitetsnivå:)

Schemalagd shopping

I fredags hade vi något som kallades för omvärlds-VFU på schemat. Det betydde att vi skulle ge oss ut och kolla och lära känna butiker, så jag och mina trevliga kursare besökte en rad olika butiker. Vi började med Myrorna på Järntorget och slutade med Gårda textil. Och en del shoppat blev det ju så klart med. Shoppingen började på Bojans garn på Linnégatan där jag köpte ett par hjälpstickor så att jag kan testa flätstickning någon gång. Enkla flätor med två snoddar (eller vad man kan kalla det för)verkar ju inte så svårt. Efter den bästa symaskinsbutiken i stan (eller åtminstone den trevligaste innehavaren) tog vi en fika och sedan gick vi till Canvas som vi hade blivit tipsade om av en av våra lärare. Det var en mycket trevlig butik med massa roligt. Det fanns bl.a. en jättefin bok om Bayeuxtapeten som vi dreglade lite över. Jag hittade några små plastplattor som man skall linda upp broderigarn på och neonfärgat, uv-fluoriscerande broderigarn i grönt och gult! Helt grymt! Det fick ju bara inte hänga kvar för mig. Efter en och annan tyg- och garnbutik begav vi oss så till min favorit-Stadsmissionen på Vallgatan och där hittade jag lite knappar (som inte är med på bilden då jag redan slängt ner dem i min knappburk) och två stora tygbitar i prickigt och kamouflagemönstrat för 50 resp 30 kr. Helnöjd. Sedan blev det även ett knippe dragkedjor på Knapp-Carlsson som skall användas i skolan.
Sambon har beställt ett virkat ipadfodral i vitt och jag tänkte att Freja kunde passa eftersom det är i akryl och går och tvätta. Och så slängde jag med en virknål i storlek 5 som jag kan koppla till mina kablar jag fick i födelsedagspresent. Det var all shopping det, så nu är jag fattig igen. Och då har jag inte köpt något virke till trädelen ännu. Och såg jag att en annan kursare tipsade om en tygaffär vid Olskroken som jag måste undersöka så klart. Så mer shopping lär det säkert bli!