Jag vet inte om det är det faktum att sonen blivit storebror inneburit att han vuxit en massa också. Men helt plötsligt var en himla massa byxor i hans byrålåda för korta. Alltså fick det bli en påfyllning. Och det här blir ett synnerligen tråkigt inlägg (som görs mest för att visa att jag faktiskt hunnit sy lite sen dottern kom till familjen) med enklast tänkbara mysbyxor.
Tre par byxor har det blivit. Samtliga i velour och samtliga efter samma mönster. Däremot är det några småsaker som skiljer dem åt.

De orangea och de blåa byxorna har jag sytt på mitt vanliga sätt, med resår uppe och nere (två st 6 mm resår nedtill). På det orangea paret byxor är kanalerna för resåren nedtill 1 cm (det är vad jag normalt brukar ha), medan på de blå byxorna har jag lite bredare kanaler, 1,5 cm. Så här i efterhand tycker jag nog att jag skulle hållt mig till mitt standardmått, de bredare kanalerna blir lite väl "volangiga" kan jag tycka.
De gröngulrandiga byxorna fick bruna muddar nere och en resårkanal i samma bruna muddväv helt enkelt eftersom jag enbart hade 50 cm av detta tyg och det inte skulle räcka på längden om jag sydde på mitt vanliga sätt (samma som de orangea och blåa). Det roliga med det här tyget är att jag köpte det för ett år sedan i syfte att sy byxor åt sonen då. Men när jag kom hem från
Skroten med tyget tyckte jag inte att det var så fint längre, så tyget blev liggande. Nu blev det alltså byxkris här hemma och det kändes lite dumt att inte utnyttja de tyger jag faktiskt hade liggande. Jag tvekade dock länge vid detta tyget, tyckte fortfarande inte att det var så fint. Men när byxbenens var utklippta blev jag helkär i tyget igen. Det tedde sig så annorlunda när det inte var ett helt tygstycke. Sen sydde jag ihop byxbenen och jag blev mer och mer kär. När byxorna nu är klara har min kärlek svaltat lite. Jag ångrar lite att jag inte lade ner mer tid på den, jag kan tycka att jag borde gjort fickor eller nåt som bröt av ränderna lite. Dessutom tycker jag nog att midjeresåren är lite för smal, proportionerna blir inte riktigt rätt. Det hade varit bättre om jag använt samma resår som jag hade i
dessa byxorna, men se den resåren var slut här hemma, och jag orkade inte vänta tills jag fått tag på ny. Summa summarum, byxorna blev okej, men de kunde blivit bättre om jag lagt ner lite mer tid (fast det gäller väl nästan alltid).
Material: orange och gröngulrandig velour från
Skroten, brun mudd från samma ställe.
Bamseblå velour från min mors tyggömmor.
Mönster: Eget (med mått utifrån köpebyxor).
Storlek: 98
Plus: Byrålådan är påfylld med tre nya färgklickar till byxor och tyger som värmt hyllan i syrummet använda.
Minus(?): Sonen har inte särskilt många "neutrala" byxor. Får se om jag har några lite mörkare tyger att sy byxor av också.