För första gången har jag provat att äta mandlar direkt från träden. Van som man är att köpa allting i fina, rena plastpåsar i affären, var jag lite skeptiskt till om det verkligen kunde finnas några goda mandlar inuti de svartnande resterna som sitter kvar på träden. Nu vet jag bättre.
De
är goda och har mycket mer särpräglad mandelsmak än de man köper i påse hemma. Som "nötknäckare" använde jag en sten på muren bredvid att smasha sönder skalet med.
Det svarta man ser är det tjocka hölje som sitter runt själva kärnan. Jag antar att höljet är ett slags skydd (mot solen?) och grönt till en början, för att sedan svartna när det torkar. När mandeln vuxit färdigt och skalet inuti börjar torka, då lossnar höljet.
Vad jag kan läsa mig till så finns det tre olika mandelsorter/varieteter och för att träden ska bära frukt ska två varieteter
blomma samtidigt. Blomning och fruktskörd blir
större om man beskär trädet, men så är det ju med de flesta fruktträd.
Man kan tydligen inte se på trädet om det är bittermandel P. dulcis var. amara, krakmandel P. amygdalus var. fragilis eller sötmandel P. dulcis, men man kan undra om blomfärgerna verkligen inte döljer något? Eller färgen på årsskotten. Här har jag sett både röda och gröna årsskott på olika träd. Vissa blommar med nästan rent vita blommor, vissa med röd mitt och vissa har mer rosa kronblad.
Det senaste jag läste om mandelträdet, är att det faktiskt kan odlas på
soliga och skyddade platser i södra Sverige. I resten av landet
får man odla det i kruka och ta in det på vintern. Men varför inte? Jag kommer att tänka på detta med zoner och mikroklimat, att om man ger trädet riktigt bra förutsättningar kanske man till och med kan få början till mandlar?
När jag läste detta ringde det en liten klocka... En gång för några år sedan när jag rensade en rosenrabatt på en före detta arbetsplats, dök det plötsligt upp en liten planta ur jorden. Det var ett stort frö som hade grott och hjärtat slog lite snabbare. När jag rensade vidare hittade jag en liten planta till. Det var rättså fluffig jord där jag hittade dem och i ett varmt läge. Jag tyckte faktiskt att fröet liknade en mandel. Såklart tog jag vara på båda plantorna, som fick varsin kruka när jag kom hem.
I två års tid växte plantorna i sina krukor och blev små träd på ungefär en meter. De fick lite gulaktig bark och röda årsskott kommer jag ihåg, så visst var det mandelträd jag hade! Men de blev också lite bortglömda. Jag har för mig att ett av träden blev planterat i trädgården men båda är kvar på mitt gamla ställe och alltså inte i min ägo längre.
Gissa om jag ska försöka så mandlar när jag kommer hem!
Ps. Blomningen är bara i början och träden är just nu helt översållade av tjocka knoppar. Jag tror att det blir ett helt sagolikt mandelblomsår i år! Bara titta på den här bilden nedan. Lite ovanligt med ett så pass stort, gammalt träd som ju blir svårt att skörda, men det har säkert fått stå kvar i generationer och drar väl dit hur mycket bin och humlor som helst kan man gissa. Återkommer med bild när det blommar lite mer!