Hakuna matata!

Det är ord som är bra, Hakuna matata, gör att man mår braaaaa... Förlåt, men ibland måste jag sjunga även om ni inte ens hör (för er som inte vet så är jag faktiskt rätt bra på att sjunga om jag vill), för Simbas lilla visa är så gullig och passar så bra på Salsas attityd mot nya hinder på agilityn. Jag hade mina tvivel inför introduktionen av balanshindret i lördags, det är ju så smalt... Men min kavata lilla älskling bara kliver rakt på utan att tänka. "Don´t worry matte, det här fixar jag!" Tyvärr finns inga bilder på det, men härlig är hon i alla fall att träna med. Även A-hindret gick jättebra att introducera. Däremot var däcket kanske lite klurigare. Det var en konst att få henne genom ringen och inte hoppa bredvid, så där har vi en liten utmaning, perfekt med klickern... På eftermiddagen fick hon sig en välförtjänt vattenapporteringsträning, och var mer än lovligt skitig när vi kom hem. Hon är så het på vatten (surpriise, retriever...) och behöver lära sig veta hut och att det är jobb, inte lek, med apporterna som gäller. Vi tränade själva hemma och kommer göra så ett tag framöver när det gäller vattenavlämningar för hon måste lära sig att inte släppa greppet och skaka (och rulla) sig för tidigt och just nu behöver vi inga störningar i det momentet...

Så här smutsig och fin blir man...

Äntligen kom husse hem från träningslägret på söndagen så hela familjen kunde ta en promenad i skogen, med välförtjänt fika efteråt. Salsa tömde mer än gärna tallrikarna på kladdkaka och morotskaka från Torups lilla café. Mmmm, mysigt!

Men nog märks det att det börjar bli varmt. Idag var vi ute och gick det vi kallar "mellanrundan" och hon var helt slut i eftermiddags. Vi inledde dock rundan med lite lydnadsträning hemma först. Just nu är det läggande under gång och positioner som gäller. Klickern är ett fantastiskt hjälpmedel, för då måste jag knipa igen käften, nyttigt!

Imorgon blir det viltspår. Just det- måste kila ner och lägga fram påminnelselappen om klöven, brukar alltid glömma den...