Inte ett enda inlägg på hela september.
Varför?
För att jag har varit sjuk hela månaden. Mer än tre veckor.
Suck.
Nu hoppas jag det ska bli bra efter en penicillinkur.
Och medan jag har varit inomhus och inte orkat något har tomaterna mognat rejält i växthuset.
Tacksam gröda att odla. De levererar trots att man inte orkar vattna på flera dagar (läs: en vecka).
Och när mycket annat känns hopplöst, som när mjöldaggen tar död på både sockerärtor, gurkor. squash, pumpa och jordärtskockor (!) och bönhyddan krashar och kålen blir uppäten, så levererar alltid tomatplantorna! Alltid. De och morötterna är alltid pålitliga!
Så vi har mer tomater än någonsin.
Och vad gör man med enorma mängder tomater?
Röda, gula, orange. Stora, mellanstora, små och pyttesmå...
Detta är ändå inte allt kan jag tala om ;-)
Jag vet, det är ett riktigt lyxproblem att ta tillvara på dessa vackra tomater, men man behöver ju lite inspiration och ork till att göra det...
En dag gjorde jag tomatsås.
Jag fyllde en plåt med tomater, lök, vitlök och oregano, och ringlade över lite olivolja.
Sen fick det tillagas i ugnen några timmar på 125 grader.
Tipset fick jag av skillnadens trädgård på instagram (@skillnadens).
Det var smidigt att inte behöva passa en kastrull!
Mixade bara hela blandningen och smakade av med havssalt och honung.
Nu ligger tomatsåsen portionsförpackad i frysen, i väntan på att användas som sås till bland annat hemmagjord pizza.
Idag har jag gjort marmelad på gula/orange tomater. Den smaksätts med citron och ingefära.
Gjorde det förra året också, det blev gott!
Och så har jag skördat en hel del chili idag också (även det är tacksamt att odla).
Den har jag lagt in i äppelcidervinäger, vatten och socker-lag (1 dl vinäger, 2 dl vatten och 5 msk socker höftade jag mig fram till).
Chili-inläggningen rör jag dock inte själv, det är alldeles för starkt för mig.
Men maken gillar det :-)
Och det känns såklart suveränt att kunna ta tillvara på så mycket som möjligt.
Tänker att jag ska mixa lite tomater och frysa in, och använda som krossade tomater i grytor och liknande i höst/vinter.
Och så ska jag lägga in tomater i år igen! Det blir jättegott!
Har ni några roliga tips på att ta tillvara på tomater?
Det är alltid kul med lite inspiration.
Visar inlägg med etikett Trådgården. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Trådgården. Visa alla inlägg
söndag 27 september 2015
söndag 16 augusti 2015
En trädgård för alla
Min trädgård är rätt vild.
Jag gillar det!
Jag vill att den ska vara välkomnande för alla, inte bara människor.
Nu är den i och för sig lite väl vild, eftersom jag inte hinner med att rensa ogräs, men jag gillar den ändå.
Och det är fler än jag som gillar den, och det är ju det som är så fint!
Vi bor ju i ett villakvarter. Fast vi har åkermark precis runt hörnet.
Men i stort sett alla grannar verkar lägga krut på att ha den perfekta trädgården, lägga sten, markduk och grus, och göra allt för att ha den perfekta gräsmattan. På sin höjd ser man ett uppstammat träd här och var...
Okej, det är kanske inte riktigt så illa, men nästan.
Så jag har bestämt mig för att göra tvärtom.
Jag ser till att det finns ett tätt buskage, som en "skräphörna". Där kan småfåglar och igelkottar gömma sig.
För att rama in vår trädgård försöker jag plantera in olika sorters buskar. Gärna sådana som jag vet tilltalar antingen fjärilar, bin, humlor eller fåglar.
Som fjärilsbuske till exempel...
Det brukar alltid vara någon kotte här varje år, ett år var här ungar också. Himla trevligt!
Idag såg jag att han hade gömt sig vid min vattenkanna :-).
Vi hade även skator som bodde i vår ena gran i våras, som fick en hög med ungar.
Och det coolaste av allt är att vi har ett humlebo i vår vedbod!
Så himla kul!
Det är en otroligt tät trafik in där. Tror de bor under några av plattorna där inne.
Och jag är ju väldigt noga med att ha blommor i trädgården som humlor och bin älskar.
De största favoriterna är kattmynta (nepeta), oregano, mynta och lavendel.
Även midsommarblomstern är poppis när den blommar.
Pinglan låg och spanade när den blommade för fullt.
Jag frågade henne vad hon gjorde.
-Jag sjunger humlorna, sa hon ♥
(notera även katten i bakgrunden)
Jag brukar även låta ruccolan gå upp i blom, för det gillar humlorna, och blomflugorna. Och man kan äta blombladen också, de är mildare än ruccola-bladen.
Jag gillar det!
Jag vill att den ska vara välkomnande för alla, inte bara människor.
Nu är den i och för sig lite väl vild, eftersom jag inte hinner med att rensa ogräs, men jag gillar den ändå.
Och det är fler än jag som gillar den, och det är ju det som är så fint!
Vi bor ju i ett villakvarter. Fast vi har åkermark precis runt hörnet.
Men i stort sett alla grannar verkar lägga krut på att ha den perfekta trädgården, lägga sten, markduk och grus, och göra allt för att ha den perfekta gräsmattan. På sin höjd ser man ett uppstammat träd här och var...
Okej, det är kanske inte riktigt så illa, men nästan.
Så jag har bestämt mig för att göra tvärtom.
Jag ser till att det finns ett tätt buskage, som en "skräphörna". Där kan småfåglar och igelkottar gömma sig.
För att rama in vår trädgård försöker jag plantera in olika sorters buskar. Gärna sådana som jag vet tilltalar antingen fjärilar, bin, humlor eller fåglar.
Som fjärilsbuske till exempel...
Och jajemensan, mellan "skräphörna" och fjärilsbuske kan man hitta denna besökare:
Idag såg jag att han hade gömt sig vid min vattenkanna :-).
Vi hade även skator som bodde i vår ena gran i våras, som fick en hög med ungar.
Och det coolaste av allt är att vi har ett humlebo i vår vedbod!
Så himla kul!
Det är en otroligt tät trafik in där. Tror de bor under några av plattorna där inne.
Och jag är ju väldigt noga med att ha blommor i trädgården som humlor och bin älskar.
De största favoriterna är kattmynta (nepeta), oregano, mynta och lavendel.
Även midsommarblomstern är poppis när den blommar.
Pinglan låg och spanade när den blommade för fullt.
Jag frågade henne vad hon gjorde.
-Jag sjunger humlorna, sa hon ♥
(notera även katten i bakgrunden)
Jag brukar även låta ruccolan gå upp i blom, för det gillar humlorna, och blomflugorna. Och man kan äta blombladen också, de är mildare än ruccola-bladen.
Det är ju inte helt fel att ha ett humlebo sådär fem meter från växthuset heller...
För man får ju faktiskt tacka humlor och bin för alla grönsaker man kan skörda. Utan dem hade det inte varit lätt!
Sen har jag ju alltid extra "hjälp" i trädgården.
Vissa saker går väldigt bra att hjälpa till med, som att vattna. Och så. Och plocka upp gräsklipp att täcka med.
Andra saker är inte så lätta att få till rätt...som att "hjälpa" mamma att gräva bland grönsakerna.
Eller rycka av alla bondbönor. Och gröna tomater. Och halvfärdiga gurkor.
Jag har helt enkelt lärt mig att man får begränsa uppgifterna lite, och att jag får försöka att göra vissa saker på egen hand (läs: smyga).
Jag har helt enkelt lärt mig att man får begränsa uppgifterna lite, och att jag får försöka att göra vissa saker på egen hand (läs: smyga).
Ofta har man även Tyra som följeslagare. Hon gillar att hålla koll på oss :-)
Så vad gör det om trädgården är lite vild och rörig?
Tänk så många som älskar den!
Det är ju det bästa, och viktigaste av allt.
söndag 21 juni 2015
Tomatåterbruk!
Måste bara tipsa om detta suveräna återbruk!
Ni vet tjuvarna som man tar bort på tomatplantorna, de som växer i grenvecken.
De kan man återbruka!
Sätt en tomattjuv i vatten och efter några dagar börjar den få rötter.
Plantera den i jord, och du har en ny tomatplanta :-).
Två av mina planterade tomattjuvar börjar få egna blommor (och egna tjuvar) nu!
Coolt!
Ni vet tjuvarna som man tar bort på tomatplantorna, de som växer i grenvecken.
De kan man återbruka!
Sätt en tomattjuv i vatten och efter några dagar börjar den få rötter.
Plantera den i jord, och du har en ny tomatplanta :-).
Två av mina planterade tomattjuvar börjar få egna blommor (och egna tjuvar) nu!
Coolt!
onsdag 3 juni 2015
Välkommen in i växthuset!
Jag tror faktiskt det var rätt bra tajmat att fylla 30 i år, och därmed få sig ett växthus.
För med den kylan som råder ute så behövs det minsann!
Inne i mitt nya, fina glashus ser det ut att grönska ganska fint ♥.
Kantstenen köpte jag dock ny, för jag hade inte fler plattor hemma.
Bankade till den och smutsade ner den lite så den skulle passa med de gamla, slitna betongplattorna.
Längst bak i växthuset lade jag två rader med plattor, för att kunna ha möjlighet att odla en del i krukor.
Träpallen i mitten är riktigt välanvänd!
Jag köpte den på second hand när jag bodde i min första lägenhet. Där stod den utomhus ett år. Sen fick den flytta till vår altan när vi flyttade till huset. Efter det har den stått utomhus i några år.
Nu fick den lite svart mjölkfärg på sig, och fick flytta in i växthuset :-).
Hörnhyllan till vänster har lite liknande historia.
Den hade jag först i mitt rum hemma hos mina föräldrar, och sedan i min lägenhet. Sen bodde den på vår altan, och sen har den varit undanstuvad i några år. Det är som att den har väntat på att få komma till växthuset, för den passar helt perfekt!
Det är bra att spara på grejor, haha :-D.
Trälådan hade min far som tidningarförvaring i typ 30 år, och nu rymmer den en tomatplanta och två apelsintagetes.
De flesta lerkrukor kommer från en gammal gömma i barndomshemmet. Några är riktigt, riktigt gamla!
En av zinkspannarna fick jag av en bekant för många år sedan. Hon skulle slänga den för att det var hål i botten. Perfekt om man vill odla i den ju!
Den andra spannen hade jag som vedförvaring i min stuga innan den blev tomatkruka.
Och jag har också varit en sväng på second hand och köpt några spetsgardiner. Det är för att matta av solens strålar lite, så de inte bränner plantorna så lätt.
Blir ju ganska fint också.
Jag kommer faktiskt att skörda den första gurkan för i år om några dagar!
Fick några stora plantor av en vän som hade sått gurka lite för tidigt. Men de har klarat sig!
Hoppas ni hänger med på min växthus-resa! Jag hoppas kunna rapportera en hel del om vad som händer där inne i sommar.
För med den kylan som råder ute så behövs det minsann!
Inne i mitt nya, fina glashus ser det ut att grönska ganska fint ♥.
Det finns en hel del återbruk därinne!
Alla plattor är återbrukade, och har olika ursprung.
Några fick vi av svågern, som hade tröttnat på 80-talsstilen, och några kommer från min morbror.
Några är våra gamla sjöstensplattor, och en var en udda betongplatta.
Det fina är att om man vänder på dem så är de snarlika i utseendet! Baksidan upp alltså.
Och jag gillar den där lite ruffa betongkänslan. Mycket bättre än fejk-kullersten och slitna sjöstensplattor :-).
Tycker det blev riktigt enhetligt och bra!
Kantstenen köpte jag dock ny, för jag hade inte fler plattor hemma.
Bankade till den och smutsade ner den lite så den skulle passa med de gamla, slitna betongplattorna.
Längst bak i växthuset lade jag två rader med plattor, för att kunna ha möjlighet att odla en del i krukor.
Träpallen i mitten är riktigt välanvänd!
Jag köpte den på second hand när jag bodde i min första lägenhet. Där stod den utomhus ett år. Sen fick den flytta till vår altan när vi flyttade till huset. Efter det har den stått utomhus i några år.
Nu fick den lite svart mjölkfärg på sig, och fick flytta in i växthuset :-).
Hörnhyllan till vänster har lite liknande historia.
Den hade jag först i mitt rum hemma hos mina föräldrar, och sedan i min lägenhet. Sen bodde den på vår altan, och sen har den varit undanstuvad i några år. Det är som att den har väntat på att få komma till växthuset, för den passar helt perfekt!
Det är bra att spara på grejor, haha :-D.
Trälådan hade min far som tidningarförvaring i typ 30 år, och nu rymmer den en tomatplanta och två apelsintagetes.
De flesta lerkrukor kommer från en gammal gömma i barndomshemmet. Några är riktigt, riktigt gamla!
En av zinkspannarna fick jag av en bekant för många år sedan. Hon skulle slänga den för att det var hål i botten. Perfekt om man vill odla i den ju!
Den andra spannen hade jag som vedförvaring i min stuga innan den blev tomatkruka.
Och jag har också varit en sväng på second hand och köpt några spetsgardiner. Det är för att matta av solens strålar lite, så de inte bränner plantorna så lätt.
Blir ju ganska fint också.
Jag kommer faktiskt att skörda den första gurkan för i år om några dagar!
Fick några stora plantor av en vän som hade sått gurka lite för tidigt. Men de har klarat sig!
Hoppas ni hänger med på min växthus-resa! Jag hoppas kunna rapportera en hel del om vad som händer där inne i sommar.
torsdag 23 april 2015
Skohyllor av äppellådor
Dags att visa upp världens bästa skohylla!
Jo, den är nog världens bästa.
Gratis, praktisk, miljövänlig, unik och snygg.
Det blir inte bättre än så!
Den består av två äppellådor och några brädor.
När Far sålde huset med tillhörande äppelodling så sparade jag ett antal lådor.
Jag är ju uppväxt med de där lådorna, och har suttit i ett antal under barndomen :-).
Min man har inte varit så glad över att ha en massa lådor stående i källaren...men jag visste ju att jag skulle använda dem till alla möjliga projekt så småningom.
Som denna skohylla!
Jag skruvade helt enkelt upp dem på väggen, strax ovanför golvlisten (det är ganska skönt att kunna dammsuga enkelt under hyllan).
En liggande låda+ en stående låda passade perfekt på den tilltänkta ytan.
Till hyllplanen använde jag brädor som kom från en trasig hylla som en bekant hade haft.
Och färgen blandade jag till av färg som fanns hemma! Älskar nyansen!
Gratis alltså.
Och väldigt snyggt tycker jag.
Innan målning:
Känns så himla fint också, att ha en bit av sin egen historia i hallen ♥.
Och de återbrukade äppellådorna fungerar otroligt bra om skohyllor!
Ni ska få en liten trädgårdsrapport också, för här händer det spännande saker.
Det började såhär:
Och sen utvecklade det sig såhär:
Notera en mycket nöjd unge som har likadana brallor som pappa :-)
Och sen började inredningsplanerna, och då hade jag såklart hjälp av världens bästa Tyra:
Ser ni? Ser ni?
En 30-årspresent till mig själv :-)
Tjoho!
Fortsättning följer....
onsdag 29 oktober 2014
Att lagra inför vintern
Varje höst när det är skördetider så blir jag taggad att ta vara på så mycket som möjligt av det som trädgården och naturen bjuder på.
Förr var man ju tvungen att sylta och safta, och torka och salta.
Det är vi ju inte direkt idag, men det är väldigt trevligt, ekonomiskt, nyttigt och miljösmart!
Så idag tänkte jag visa lite av det som jag har pysslat med i köket.
Förra veckan plockade jag in de sista tomaterna, och lade dem på ett kakfat i köksfönstret.
När man har placerat dem i rumstemperatur tar det inte lång tid innan de börjar ändra färg! Coolt.
Dock väntade jag någon dag för länge med att ta in dem, så många hade fått frostskador.
Ovan ser ni tomaterna på fatet uppifrån, men vänder man kameran rakt uppåt, mot taket så ser det istället ur såhär:
Jag har nämligen testat att ta in några hela grenar med tomaterna kvar på också.
Så nu har jag tomater dinglande i köksfönstret :-).
Jag har ju tidigare visat ett sätt att ta vara på tomater, nämligen att lägga in dem.
Mycket gott! Håller flera månader också.
De gula tomaterna får jag alltid överflöd av, så jag testade att göra en gul tomatmarmelad med citron och ingefära.
Det blev riktigt gott!
Med på bilden är även min krusbärsmarmelad, gjord på röda krusbär från en enda liten buske i trädgården :-).
Det är synd man inte äter så mycket mackor känner jag nu!
Av fallfrukt har jag kokat äppelmos.
Den ena kombinerade jag med banan och morot, och gav som mellanmål till pinglan.
Mumsigt tyckte hon!
Av min lilla skörd av svarta vinbär blev det saft, tillsammans med moreller. God kombination!
I den högra flaskan är det fläderbärssaft. Det var spännande att testa!
Den smakar inte speciellt mycket, men har en helt otroligt intensiv färg.
När vi då är inne på att skörda vildväxande saker så kan ni spana in denna tjusiga skål:
Japp, nypon!
De flesta kokade jag nyponsoppa på, och några torkade jag i ugnen.
Varför har jag aldrig plockat egna nypon innan, för?
Till sist kommer nästan det coolaste: eget örtsalt!
Jag plockade in massor med gräslök, och både timjan, oregano, persilja, dragon, salvia, citronmeliss och libbsticka.
Sen mixade jag det med salt.
Efter det brer man ut det på en plåt och torkar på låg värme i ugnen. När det är riktigt torrt mixar man det igen, och sedan är det klart att användas! Hur lätt som helst.
Och vilken intensiv smak det får!
Jag diggar mitt örtsalt!
Vill ni ha mer inspiration om vad man kan skörda för vilda växter, så kolla in boken Det vilda köket.
Den är riktigt trevlig!
Närodlat i allra högsta grad :-).
Förr var man ju tvungen att sylta och safta, och torka och salta.
Det är vi ju inte direkt idag, men det är väldigt trevligt, ekonomiskt, nyttigt och miljösmart!
Så idag tänkte jag visa lite av det som jag har pysslat med i köket.
Förra veckan plockade jag in de sista tomaterna, och lade dem på ett kakfat i köksfönstret.
När man har placerat dem i rumstemperatur tar det inte lång tid innan de börjar ändra färg! Coolt.
Dock väntade jag någon dag för länge med att ta in dem, så många hade fått frostskador.
Ovan ser ni tomaterna på fatet uppifrån, men vänder man kameran rakt uppåt, mot taket så ser det istället ur såhär:
Jag har nämligen testat att ta in några hela grenar med tomaterna kvar på också.
Så nu har jag tomater dinglande i köksfönstret :-).
Jag har ju tidigare visat ett sätt att ta vara på tomater, nämligen att lägga in dem.
Mycket gott! Håller flera månader också.
De gula tomaterna får jag alltid överflöd av, så jag testade att göra en gul tomatmarmelad med citron och ingefära.
Det blev riktigt gott!
Med på bilden är även min krusbärsmarmelad, gjord på röda krusbär från en enda liten buske i trädgården :-).
Det är synd man inte äter så mycket mackor känner jag nu!
Av fallfrukt har jag kokat äppelmos.
Den ena kombinerade jag med banan och morot, och gav som mellanmål till pinglan.
Mumsigt tyckte hon!
Av min lilla skörd av svarta vinbär blev det saft, tillsammans med moreller. God kombination!
I den högra flaskan är det fläderbärssaft. Det var spännande att testa!
Den smakar inte speciellt mycket, men har en helt otroligt intensiv färg.
När vi då är inne på att skörda vildväxande saker så kan ni spana in denna tjusiga skål:
Japp, nypon!
De flesta kokade jag nyponsoppa på, och några torkade jag i ugnen.
Varför har jag aldrig plockat egna nypon innan, för?
Till sist kommer nästan det coolaste: eget örtsalt!
Jag plockade in massor med gräslök, och både timjan, oregano, persilja, dragon, salvia, citronmeliss och libbsticka.
Sen mixade jag det med salt.
Efter det brer man ut det på en plåt och torkar på låg värme i ugnen. När det är riktigt torrt mixar man det igen, och sedan är det klart att användas! Hur lätt som helst.
Och vilken intensiv smak det får!
Jag diggar mitt örtsalt!
Vill ni ha mer inspiration om vad man kan skörda för vilda växter, så kolla in boken Det vilda köket.
Den är riktigt trevlig!
Närodlat i allra högsta grad :-).
tisdag 30 september 2014
Fruktförmedling
Idag måste jag tipsa er alla om den suveräna grejen fruktförmedling!
Det finns så många människor som har massvis med frukt i sina trädgårdar. Så mycket så att de inte hinner ta tillvara på allt.
Och så ligger bara frukten där på marken och ruttnar bort.
Samtidigt kanske grannen åker till stormarknaden och handlar äpplen från Argentina....
Knasigt!
Och det finns inte många saker som gör mig så ledsen som att se mat slängas eller ruttna bort.
Tur då att det finns bot!
På facebook finns det en grupp som heter fruktförmedlingen.
Har man frukt att skänka så kan man skriva in det under respektive län.
Och letar man efter frukt så håller man utkik efter skänkes-annonser!
Sen finns det även en härlig hemsida som heter pallafrukt.se som fungerar på liknande sätt.
Där kan man lägga till skänkes-frukt, och även söka efter frukt i sin närhet.
Äkta vara har också en fruktförmedling med kartfunktion.
Kolla också på fruktkartan.se.
På den sistnämnda tror jag det finns med mycket träd på allmänna platser.
De är ju verkligen värda att palla, för de ruttnar garanterat bara bort annars!
Vi har inte alls fått mycket äpplen i år.
Men vi har ändå en ljuvlig, gammal sort som heter meloner som troget bär en viss mängd frukt varje år.
Bilden ovan är inte från i år, för sådär fina melonäpplen har vi inte fått i år!
Men blir det mycket nästa år så vet jag var jag ska skänka bort dem :-).
Det finns så många människor som har massvis med frukt i sina trädgårdar. Så mycket så att de inte hinner ta tillvara på allt.
Och så ligger bara frukten där på marken och ruttnar bort.
Samtidigt kanske grannen åker till stormarknaden och handlar äpplen från Argentina....
Knasigt!
Och det finns inte många saker som gör mig så ledsen som att se mat slängas eller ruttna bort.
Tur då att det finns bot!
På facebook finns det en grupp som heter fruktförmedlingen.
Har man frukt att skänka så kan man skriva in det under respektive län.
Och letar man efter frukt så håller man utkik efter skänkes-annonser!
Sen finns det även en härlig hemsida som heter pallafrukt.se som fungerar på liknande sätt.
Där kan man lägga till skänkes-frukt, och även söka efter frukt i sin närhet.
Äkta vara har också en fruktförmedling med kartfunktion.
Kolla också på fruktkartan.se.
På den sistnämnda tror jag det finns med mycket träd på allmänna platser.
De är ju verkligen värda att palla, för de ruttnar garanterat bara bort annars!
Vi har inte alls fått mycket äpplen i år.
Men vi har ändå en ljuvlig, gammal sort som heter meloner som troget bär en viss mängd frukt varje år.
Bilden ovan är inte från i år, för sådär fina melonäpplen har vi inte fått i år!
Men blir det mycket nästa år så vet jag var jag ska skänka bort dem :-).
fredag 12 september 2014
Inlagda tomater och valfrågor
Hej!
Får ni också lust att vara lite extra pyssliga i köket nu när det är skördetider?
Som att man automatiskt går in i tänket "konservera, bevara, ta till vara på".
Och just nu har jag mycket tomater, så det var dags att göra något med en del av dem.
En inläggning har jag längtat efter länge!
Testade en variant för några år sedan som inte alls blev bra, men i år var jag taggad att göra min egen variant.
Tjusigt, inte sant?
Och lätt!
Jag gjorde lite på känn, efter inspiration från den fantastiska trädgårdsgurun Alys Fowler.
Jag blandade äppeljuice-koncentrat med äppelcidervinäger på känn. Smakade av hela tiden, så att det inte skulle bli för skarpt. Sen delade jag alla tomater och lade ner dem i burken tillsammans med några vitlöksklyftor och citrontimjan-kvistar (även de från trädgården!).
Sen fyllde jag på med vinägerblandningen, och tillsatte även lite salt och honung.
Klart!
Och jag provsmakade det efter två dagar...mmm, gott!
Rekommenderas!
Tycker det är så smidigt med koncentratet, och det är ett stort plus att man slipper ha i en massa
socker.
Bönor skördar jag också i massor, och där är jag ganska traditionell och förväller och fryser in det mesta.
Likadant med svartkålen. Och frysen är full med björnbär också!
Man känner sig allt lite rik.
Ja, jag måste ju ta upp det stundande riksdagsvalet...
för på söndag har vi en möjlighet som vi inte får så ofta, och det är att göra en miljöinsats på ett mycket högre plan än de saker vi gör i vår vardag.
Och det skiljer sig så enormt mycket mellan partierna.
Naturskyddsföreningen har gjort väldigt bra och överskådliga diagram så att man lätt kan få en överblick över hur partierna ställer sig till olika miljöfrågor.
Tänk på att det handlar om oss alla, och den plats vi bor på.
Det handlar om vår framtid, och våra barns framtid.
Så sitt inte hemma på söndag, utan gå och rösta!
Får ni också lust att vara lite extra pyssliga i köket nu när det är skördetider?
Som att man automatiskt går in i tänket "konservera, bevara, ta till vara på".
Och just nu har jag mycket tomater, så det var dags att göra något med en del av dem.
En inläggning har jag längtat efter länge!
Testade en variant för några år sedan som inte alls blev bra, men i år var jag taggad att göra min egen variant.
Tjusigt, inte sant?
Och lätt!
Jag gjorde lite på känn, efter inspiration från den fantastiska trädgårdsgurun Alys Fowler.
Jag blandade äppeljuice-koncentrat med äppelcidervinäger på känn. Smakade av hela tiden, så att det inte skulle bli för skarpt. Sen delade jag alla tomater och lade ner dem i burken tillsammans med några vitlöksklyftor och citrontimjan-kvistar (även de från trädgården!).
Sen fyllde jag på med vinägerblandningen, och tillsatte även lite salt och honung.
Klart!
Och jag provsmakade det efter två dagar...mmm, gott!
Rekommenderas!
Tycker det är så smidigt med koncentratet, och det är ett stort plus att man slipper ha i en massa
socker.
Bönor skördar jag också i massor, och där är jag ganska traditionell och förväller och fryser in det mesta.
Man känner sig allt lite rik.
Ja, jag måste ju ta upp det stundande riksdagsvalet...
för på söndag har vi en möjlighet som vi inte får så ofta, och det är att göra en miljöinsats på ett mycket högre plan än de saker vi gör i vår vardag.
Och det skiljer sig så enormt mycket mellan partierna.
Naturskyddsföreningen har gjort väldigt bra och överskådliga diagram så att man lätt kan få en överblick över hur partierna ställer sig till olika miljöfrågor.
Tänk på att det handlar om oss alla, och den plats vi bor på.
Det handlar om vår framtid, och våra barns framtid.
Så sitt inte hemma på söndag, utan gå och rösta!
| http://www.naturskyddsforeningen.se/partiernasmiljopolitik |
onsdag 13 augusti 2014
Sorghantering
Tyvärr är det jobbiga tider här igen.
Min lilla mormor har gått bort.
Hon blev nästan 90 år, men vi var inte riktigt beredda ändå. Åldrandet gick helt plötsligt blixtsnabbt, så jag hängde inte riktigt med.
Det känns lite konstigt att sörja denna gången.
Det blir liksom dubbelt.
Eftersom jag miste mor för två år sedan så får jag ju ta på mig hennes roll.
Det innebär både känslomässiga och praktiska saker.
Och samtidigt känns det som att jag förlorade en del till av mor med mormor.
Mycket känslor alltså, mycket som snurrar.
Sen är jag inte helt ensam med detta, jag har min morbror och moster.
Tur det! Och tur man har en busig och glad dotter! Sorg är lättare att tackla när man har egna barn.
Det är lite mycket nu med allting. Mycket jobbigheter.
Men det infinner sig ändå ett slags lugn, och behovet av att göra något med händerna är stort.
Plötsligt njuter jag lite extra av de vackra tomaterna som jag plockar utanför dörren:
Den nyskörade gurkan smakar extra bra.
Plommonen som jag plockade i mormors trädgård har fixats till och hamnat i frysen.
Våra björnbär likaså.
Och så är det plötsligt extra lugnande att vara i köket.
Plötsligt fick jag ett behov av att baka lavendelkakor.
Och ikväll blev det även svartkålschips (med svartkål från trädgården såklart) gjorda:
Tycker dock lätt att svartkål gör sig bättre tillagad i maten. Men det var spännande att testa!
Ja, och så har jag sprungit runt och letat efter ett nytt virkprojekt, spanat i garnstashen och planerat.
Som att man har behov av att vara lite extra kreativ. Det lugnar och tröstar på nåt sätt.
Men man ska inte heller glömma det läkande i att lägga örat mot en spinnande katts mage och känna den silkeslena pälsen. ♥
Min lilla mormor har gått bort.
Hon blev nästan 90 år, men vi var inte riktigt beredda ändå. Åldrandet gick helt plötsligt blixtsnabbt, så jag hängde inte riktigt med.
Det känns lite konstigt att sörja denna gången.
Det blir liksom dubbelt.
Eftersom jag miste mor för två år sedan så får jag ju ta på mig hennes roll.
Det innebär både känslomässiga och praktiska saker.
Och samtidigt känns det som att jag förlorade en del till av mor med mormor.
Mycket känslor alltså, mycket som snurrar.
Sen är jag inte helt ensam med detta, jag har min morbror och moster.
Tur det! Och tur man har en busig och glad dotter! Sorg är lättare att tackla när man har egna barn.
Det är lite mycket nu med allting. Mycket jobbigheter.
Men det infinner sig ändå ett slags lugn, och behovet av att göra något med händerna är stort.
Plötsligt njuter jag lite extra av de vackra tomaterna som jag plockar utanför dörren:
Den nyskörade gurkan smakar extra bra.
Plommonen som jag plockade i mormors trädgård har fixats till och hamnat i frysen.
Våra björnbär likaså.
Och så är det plötsligt extra lugnande att vara i köket.
Plötsligt fick jag ett behov av att baka lavendelkakor.
Och ikväll blev det även svartkålschips (med svartkål från trädgården såklart) gjorda:
Tycker dock lätt att svartkål gör sig bättre tillagad i maten. Men det var spännande att testa!
Ja, och så har jag sprungit runt och letat efter ett nytt virkprojekt, spanat i garnstashen och planerat.
Som att man har behov av att vara lite extra kreativ. Det lugnar och tröstar på nåt sätt.
Men man ska inte heller glömma det läkande i att lägga örat mot en spinnande katts mage och känna den silkeslena pälsen. ♥
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)