Tygkompis-kompisar

Idag får ni se två tygkompisar. Två tygkompis-kompisar! 

 

Malvas kompis Lukas blev så förtjust i tygkompisen som hon alltid har i släptåg.
Så han ville absolut ha en alldeles egen liten kompis!
Och då passade Lukas mamma på att även beställa en liten flickkompis till en alldeles ny liten flickbebis!

Så det blev en färgglad och en väldigt rosa kompis.
Och flickan fick en liten kjol! En frans-kjol.
Fransen har jag sparat från en slaktad gardin.

När man syr de här figurerna så har man verkligen en chans att använda små tygbitar. För det blir ju en del spillbitar från andra projekt.

Har ni också en Tygspillslåda?
Här är den väldigt poppis!
Och innan någon undrar så...ja, det är bara innehåll från en enda läsklåda som bebisen drunknar i.

Hur man målar med bebis, och en till leksak

Jag hinner visst ingenting just nu.
Har massor att blogga om men ingen tid/ork/möjlighet att fotografera.
Om man nu skulle ha hyfsat ljus någon dag så ser ju ändå mitt foto-ställe ut såhär.
Men när man har gjort klart en beställning så är man ju tvungen att ta kort innan man lämnar iväg det hela.
Så här kommer bilder på senast färdigställda beställningen:

Det är Malvas kompis Levi som nu är ägare till denna.
Vi hoppas att den kan hålla honom sysselsatt och glad :-)

Ja, och om ni vill veta hur det går att måla hall med sällskap av bebis + katt så finns det två troliga scenarion.
1. Målningen slutar med att:
Bebisen har färg på: örat, handen, tröjan och i håret.
Katten har färg i/på: rumpan, magen och morrhåren.
Mamman har färg på: byxorna, strumpan, armarna, kinden och under naglarna.
Samt att färgspår finns att hitta: på köksbordet, i syrummet, på köksmattan, en kökskniv samt på kylskåpet.

2.
Bebisen blir arg, katten flyr och mamman kladdar färg i/på:
Tröjan, byxorna, håret, köksgolvet, badrumsgolvet, badrumsmattan, mattan i syrummet samt bebisens jacka.

Jovisst, det är lätt att måla! :-)

Aktivitetsleksak

Plötsligt är det svårt att underhålla lilla fröken Malva.

Leksakerna är oftast inte utmanande nog, och träslevarna är inte lika poppis längre ;-), hihi.

 

Tanken på en hemmagjord "pillimojs-grej" började gro.

Jag vet att jag har sett en sydd leksak med just en träring på Pinterest innan, och den bilden hade jag med mig när denna leksak växte fram.

 

Så av en slaktad kjol, en gardinkappa, lite små tygstuvar, en gardinfrans, en träring, gummiband, en träknapp, lite träkulor och några bitar band blev det den här:

 



Den blåblommiga/prickiga/rutiga/randiga tyget är min mors kjol från 70-talet.
Det kändes lite fint att göra något av den till pyret.
Jag återanvände faktiskt linningen också, i form av den ena tygarmen (den med röd frans).
Inuti de tre tygarmarna sitter det gummiband, så man kan liksom dra ut dem, och när man släpper krullar de ihop sig igen :-).

Träkulorna fick jag någon gång när jag var 9-10 år av en släkting.
Han hade räddat en låda som skulle slängas på tippen, och gav dem till mig.
Och nu, cirka 18 år senare kom de till väldigt bra användning!
Den som spar han har, ähum...! Hihi.
Det enda som är nyinköpt är den lilla biten bomullsrep.

Förresten så är knappen där med tanke på att den är kul att pilla på, men även för att man faktiskt ska kunna spänna fast leksaken runt något.

Och eftersom det blir lite tyngd på sidorna av träring och träkulor så fyllde jag stor del av leksaken med garnstumpar.
Garnet gör att det blir lite mer tyngd än om man enbart använder stoppning.

Den största hiten är lätt träkulorna!
Jag tyckte först själv att det kändes lite läskigt att använda dem, ifall de skulle lossna.
Men jag har sytt massor med extra sömmar, och tänker man efter så har man ju faktiskt mer koll då än om man köper något liknande.
Och ledordet för alla leksaker tycker jag ändå är: uppsikt.

Och jodå, även denna går hem hos fröken.
Även om kompisarna i föräldragruppen tycker den är något mer spännande...

Här testade jag att hänga den i repet i babyskyddet:

Ni har förresten kanske märkt att jag försöker att ha leksaker till min bebis som antingen är av trä eller textil. Ja, förutom giraffen Sophie då, som är i naturgummi.
Allt för att minimera mängden gifter hon utsätts för!
Men textil rules, faktiskt! Det är ju bara att slänga in det i tvättmaskinen när det behövs :-)
Toppen ju!

Ny tygkompis (igen) !

Nu har Malva fått sin tredje tygkompis!
Denna gången blev det en röd/blå/grön variant med återbrukade klädesetiketter.

Och så fick han en glad men sned liten mun :-)

 

Baksidan är i frotté.
Och som vanligt är samtliga tyger återbrukade!

Och även denna gång gick kompisen hem hos lilla fröken!

Hon älskar verkligen alla tre!
Klockrena kompisar helt enkelt :-)

Och vad härligt att ni delar min buss-entusiasm! Tackar för det ♥

Färgglad tygkub

Denna kub sydde jag för några månader sedan.
Den har dock varit lite för stor och tung för pyret, så det är först nu den börjar komma till användning.

Som vanligt har jag sytt allt i återbrukat material.
Det rosablommiga tyget här ovan har tex varit min farfar o farmors duk.

Det svart/vita tyget som är på remmen är från en klänning som min mor och moster hade som barn på 60-talet.

Den blev kanske i största laget, och nästa gång gör jag nog en lite mindre variant.
Jag har stoppat hela kuben med garnstumpar samt fyllning från en knölig kudde.

Men lite kul är den i alla fall:

The evil book

Det funkade inte riktigt med en svensk variant på titeln till detta inlägg!

Hur kan en bok bli evil då?
Jo, om man efter en hektisk dag sätter sig vid symaskinen fast besluten att sy klart tygboken till dottern, när man egentligen borde ha gått och lagt sig för två timmar sen...då kan det bli så!

Jag är inne i nån såndär klantigthets-period, där allt bara blir fel hela tiden.
Ni läste ju lite häromdan om hur en dag just nu kan se ut.

I lördags skulle jag o bebisen gå på dansföreställning för bebisar.
Ungefär såhär gick det:
Dags för bebisföreställning på Kulturhuset Barbacka. I fem minuter är bebisen mkt road. Sen är det kört.
Skrikande bebis +mamma får ge upp föreställningen. Bebis är jättearg och vill ingenting. Mutar bebis med majskrokar. Det enda som funkar.
Beger oss till bussen, och bebisen blir hysterisk precis när den kommer.
Får åka med sur busschaufför som kör som en idiot. Är tvungen att ta upp skrikande bebis.
Busschauffören tvärbromsar och tutar intensivt på cyklist. Busschauffören stannar bussen för att läxa upp ynglingen på cykel. Efter 5 minuters bråk kör bussen vidare.
Bebis somnar hos mamma. Lägger bebis i vagnen för att gå av. Bebis skriker hysteriskt igen. Upp med bebisen, springer hemåt och inser samtidigt att jag har gjort världens miss mitt i allt tumult. Skit! Jag har inga husnycklar med mig! SKIT SKIT SKIT!
Ringer pensionären (aka morfarn). Pensionären är inte hemma. Som vanligt (punkt).
Ringer mannen. Mannen kan inte komma från jobbet. Ringer pensionären igen. Pensionären har ingen mobil med sig. Som vanligt (punkt).
Inser att jag är vrålhungrig. Blir plötsligt väldigt glad att jag odlar tomater!
Rycker åt mig tre tomater och kommer på att jag har morötter i grönsakslandet. Lycka!
Rycker upp tre morötter. Suck, de måste ju sköljas!
Fram med vattenslangen. Kopplar in slangen, sätter på vattnet och splash!
Hela skon blir fylld med vatten.
Till sist får mannen iaf tag i lämplig bekant som efter en stund kommer hem med nycklar till mig.

Trött efter denna dag? Jo, hyfsat! :-)

Och igår kväll kom jag alltså på den briljanta idén att efter eget huvud, för allra första gången sätta mig och sy en pekbok.
Den skulle vara vadderad hade jag bestämt.
Såklart.
Jättebra idé.
Men nähä, det gick visst inte att sy i 10 lager bomullstyg och 5 lager fleece.
Så konstigt.
Det hade jag väl aldrig lyckats förutspå om jag hade tänkt efter lite.
Lyckas samtidigt bryta av nålen på symaskinen.
När jag insåg detta kom jag på att jag kunde klistra fast en remsa till bokens rygg.
Med textillim.
Textillim som nu var på hela boken (och halva sybordet).
Textillim som ju luktar så gott för övrigt...ähum.
Och sedan var det ju bara att sy för hand.
Tänkte jag.
Jodå, så att...det är ju lätt med sisådär 53 lager tyg.
Och det är ju extra lätt att få en nål genom torkat textillim (don´t try this at home!).
Blir förbannad och rycker loss alltihopa.
Nu har boken jättefina tjocka, intorkade rester av textillim överallt.
Jaja, får täcka dem med band.
Då kan jag ju knyta ihop allt i ryggen.
Blir finemang.
Syr ihop sidorna två och två, lägger ihop dem och kommer på att jag inte har kommit på hur jag ska få ihop överkanten.
Plus att jag inser att inte alla sidor faktiskt är fastsydda (Med denna briljanta idé? Är det möjligt?).
Får lösa det senare tänker jag.
Syr ihop banden i ryggen, och plötsligt är hela boken skev.
Dessutom ligger inte banden jämnt.
Det ser för j***igt ut, och bamse, fiskarna och resten av ensemblen i boken är farligt nära att hamna i papperskorgen (läs: bli mördade med tygsax alt. brännas i kaminen).
Härvid har jag även lyckas sy X antal sömmar hit och dit för att "rädda" eländet.
Blir tvungen att ta fram ytterligare en bit bomullsband och klistra över allt skit på framsidan.
Klistra alltså. Igen.
Med textillim.
Och då fick jag ju snörpa ihop ryggen igen. För hand.
Och nederst blev det ihopknutna band som avslutning (vilket iofs ingick i plan D).
Japp, boken är klar!
Men efter den sista klister-räden så var det plötsligt dåligt med svängrum för själva bläddrandet av boken.
Bitter, trött och irriterad efter typ 2 timmars hårt arbete går jag till sängs.
Boken är skev, ful och full med limfläckar.
Dessutom är den svårbläddrad.
Och med en massa random bomullsknutar som avslutning är liksom själva boken mindre intressant för en pillande 7-månaders bebis.
Inte ett av mina mest lyckade projekt med andra ord.

Men den ska minsann användas ändå, efter det hårda slitet!

 Jag hade till och med gjort en prasselsida med plast i cirkeln!

Om någon undrar så:
Ja, jag har börjat på tygbok nr 2 (revansch, kom till mig!).
Och ja, jag har en bättre plan :-)

Och jo, den mottogs väl okej. Det bläddrades liiiite i den i alla fall.

Envis mamma? Neeeej, nu förstår jag inte vad ni menar!

En fyrkantig tygkompis

När jag hade gjort en trekantig kompis till pyret blev jag sugen på att göra en fyrkantig variant.

Den första kompisen blev ju omåttligt poppis, så det skulle ju vara bra att ha något att byta av med tänkte jag :-)

 



 Den är gjord enbart av småbitar av retro tyger, och är stoppad med stoppning från gamla kuddar.
Jag fick även idén att göra lite "hår".

Ni vet de där banden som sitter på tröjor och andra plagg, och ibland bebisbyxor (!), som det är tänkt ska underlätta när man hänger upp plaggen på galgen? Såna som för det mesta bara är i vägen och som man helst klipper bort och slänger...
Det är såna som har blivit gubbens hår!
Jag har sparat på dem ett bra tag nu, och nu kom de till användning!

Blev den poppis då?
O ja! Väldigt poppis!

Man kan hålla den såhär:

Eller såhär:

Såhär:

Eller tugga på den såhär:

Och så kan man sova med den också ♥:

 

En väldigt bra kompis helt enkelt!

Beställd tygkompis

Efter att ha visat upp pyrets greppvänliga kompis fick jag en beställning på en liknande kompis.

En kompis som skulle till en liten kille i England.

Denna gång blev det ett tyg på framsidan:

 

 

Och ett annat på baksidan!

Alla tyger är återbrukade, och den ena armen är virkad av restgarn.
Återigen prasslar ett ben, medan ett annat är stoppat med nylonstrumpor.

Jag har redan fått veta att mottagen hade blivit förtjust i sin nya kompis direkt, och skrattat högljutt!
Bästa betyget tycker jag :-)

Greppvänlig kompis!

Pyret har börjat greppa saker nu. Och hej vad hon har fått pejl på det snabbt!

Däremot verkar skallror och annat vara lite för tjocka för små bebishänder att greppa.

Så utrustad med en idé, tygstuvar, restgarn, gamla strumpbyxor och en plastförpackning satte jag mig vid symaskinen.

Resultatet: En retro pilimoj-kompis!

 

Det blommiga tyget är mjuk bomullsflanell.
Armar/ben är sydda av ett gammalt förkläde, mormors slaktade frottéklänning, ett dockplagg som jag hade "sytt" när jag var typ 7 år.
Och en arm är virkad i småsnuttar av bomullsgarn!
En är stoppad med en gammal nylonstrumpa, och två prasslar.
Allt för att det ska vara spännande att pilla på de olika delarna :-)

Hon ÄLSKAR den!
Den är perfekt för henne att hålla i.
Och idag hörde jag ett konstigt sug-ljud i bilen, och upptäcker att hon har blött ner den virkade armen och sitter och suttar på den :-)
Gissa om jag blir stolt!

Full koncentration...

Nu återgår jag till dop-förberedelserna igen. Ha det fint!

TantfadderMaja fixar coola snuttefilten!

Nu har jag och min man varit på dop och blivit faddrar till Olle!
Det går ju inte att komma utan en hemmagjord present, så Olle fick en liten snuttefilt av snyggaste retrotyget.
Tyget har jag fått i ett byte med fina Sofia.

Min (mors gamla) symaskin fick sin dödsdom samma vecka som Ebbe dog, så jag är egentligen utan nu.
MÅSTE skaffa en ny!
Men jag hade sparat min ännu äldre husqvarna i garderoben för krissituationer.
Den är allt annat än välfungerande, och bland annat trådspänningen lever sitt eget liv.
Dock lyckades jag snacka lite snällt med den, och rattade hit och dit, och fick en helt okej raksöm.
Puh!

Olle är en väldigt varm kille, så jag fodrade den bara med ett grövre bomullstyg.
Tur det, för symaskinen hade nog inte klarat att sy i tjockare material!

Baksidan blev grön och fin:

Dessutom fick han ett namntåg, och det hoppas jag han kan ha glädje av ett tag framöver.

 

Grönt ska det vara!
Det gillar både mamma och tant Maja :-)

Kul kub i tyg

Denna sydde jag till Melvin för ganska längesedan.
Den har bara blivit obloggad.
Det är en kub i tyg. En ganska kul kub i tyg.
6 stycken kvadrater, lite sömmar, band, stoppning och fantasi är allt som krävs :-)
Och så sydde jag det lite större handtaget på sidan både för att det ska vara kul att hålla i, och också ifall man skulle vilja hänga upp den.
Melvin använder den en hel del, och pillar på lapparna. Mest på den stora har jag sett!

Under cirkeln av fleecetyg lade jag in lite remsor från en prassel-plastpåse.
Vågade inte ta smörgåspapper, för jag vet inte riktigt hur det tål en tvätt... Nån som vet?

Och så är där lite annat grejsimojs att pilla på också.

Alla tyger är såklart inhandlade på loppis, ja allt material egentligen...
Och faktiskt var den riktigt rolig att sy. Inte alls särskilt svårt.

Får sy fler framöver!

Ormen och stolen

Idag blev jag Melvins gudmor, och min man (hans farfar) blev hans gudfar.
Vi bestämde oss för att ge honom en liten stol.
Men det GÅR ju liksom inte att ge bort en sån present utan att skicka med något "himmagjort"!
Eftersom stolen var tjusig med utsågade stjärnor så ville jag inte göra en dyna, för det skulle stjäla för mycket uppmärksamhet.
Men så kom jag på att en tygorm kan man ju slingra runt stolen.
Så projekt tygorm sattes i verket, och här är den nu:

Jag klippte ut lappar i olika bredder, sydde ihop och stoppade den med vadd.
Huvudet och svansen sydde jag dit sist, och runt de sömmarna sydde jag på ett sicksack-band (modell XXL).
Tungan är en bit rött bomullsband, och ögonen är gjorda av en spillbit av svart filttyg.
Och jodå, även ormen är ett resultat av återbruk :-)

Den blev lååång!

Skulle tro att den är 2,5 meter ungefär.
Jag stoppade den ganska löst eftersom jag tänkte det kunde vara bra om man kan forma den lite.
Såhär till exempel:

Förhoppningsvis kan Melvin ha glädje av både stolen och ormen i några år framöver!

Melvin har en snuttefilt!

Ikväll kom Melvin på besök.
Han hade med sig sin snuttefilt, som han fick i julklapp.
Den hade jag både glömt att fota och blogga om!
Så jag passade på när han satt hos Farfar/gudfar:

Jag är otroligt stolt, för han satt och pillade och sög på etiketterna!
Och han har precis börjat pilla på saker, för den lille parveln är bara 3,5 månad, ungefär.

Snuttefilten är sydd i bomullstyg. Den ena sidan består av ett mönstrat tyg, och den andra är enfärgad, och har en schablon. Den är fodrad med en bit fleecefilt. Och såklart är kanterna fullproppade med etiketter i olika färger och mönster. Och ja, ALLT material är återbrukat!

Det var det jag ville visa ikväll!
Angående sjalarna som jag ska ge bort så får jag fundera på hur jag ska göra, eftersom flera stycken var intresserade.
Det får kanske bli en liten utlottning. Jag återkommer!

Snuttefilt in action!

Innan jag gjorde den rosa snuttefilten så var jag tvungen att göra en test-variant.
Såklart hade jag en speciell testperson i åtanke :-)

Här är filten:

Bomullstyg på framsidan.

Och fleece på baksidan. + en applikation från en barngardin.
Såklart är allt material återbrukat!

Och testpersonen då?

Min stammis Tilde!
Klart att man ska bli belönad när man är en trogen och tacksam beställare!
Som ni ser så gillade hon filten direkt :-) Härligt!

Och det är hur kul som helst att sy snuttefiltar!
Det kommer att bli många fler framöver.
Det är ett perfekt projekt för en återbrukare som jag.
Särskilt med alla små band som man samlar på sig!
Och Tildes filt består t.ex. av en ärm från en morgonrock, tre gardiner, ett örngott och lite annat skojsigt :-)
Kul!