Visar inlägg med etikett netflix. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett netflix. Visa alla inlägg

söndag 26 maj 2019

Coca-Cola & Netflix - nylansering av en hatad produkt

Då jag själv tillhör årgången anno 1986 kan jag ej säga att jag har några emotionella relationer till Coca-Cola och deras enorma cirkus kring "New Coke". Sedan är jag ingen läskdrickare och senast jag drack en läsk är, mig veterligen, någon gång i årskurs 1 på gymnasiet, då jag ville testa en vanilla coke, som då var "ny" i landet Svedala. Det kan absolut ha hänt att jag sipprat på  någon Rom & Cola, som någon vän har bjudit på under en utekväll, men... ja, jag tror det framkommer att läsk och jag aldrig har varit ett maka par. 

[...]Anledningen stavas Netflix och deras hyllade serie "Stranger Things"[...]"

1985 hände mycket; Steve Jobs lämnade Apple, 500-kronorssedeln infördes och vraket efter Titanic hittades, för att nämna några få av väldigt många händelser. Detta är även året då Coca-Cola, efter att ha haft en stor marknadsandel lanserar sin nya läsk - "New Coke". Denna föregås av ett enormt arbete som kostade bolaget enorma summor och således var det viktigt att läsken mottogs bra.

Som nämns ovan hade Coca-Cola en stor marknadsandel, men hade sedan ett par år tillbaka sett att konkurrenter, såsom Pepsi, vunnit allt mer mark. Anno 1975 lanserade nämnda konkurrent "The Pepsi Challenge", som är ett blindtest vari människor får dricka olika versioner, däribland Pepsi och Coca-Cola. Testen visade att människor väljer Pepsi, vilket såklart, och föga förvånande, skapade ett flockbeteende. Denna "challenge" fortsätter enda fram till mitten av 1980-talet och bidrog till att KO tappade allt mer, medan konkurrenter iklädde sig rollen som hyenor och agerade asätare.

Coca-Colas VD, Roberto Goizueta, blev rädd för att nedgången var början på ett sorts moras och således slog han på den stora trumman. Insatsgrupper skapades och det gamla, hemliga och mycket anrika receptet skulle förnyas. Något nytt måste till, och det snabbt. 

På en mycket kort tid kom en ny version att tas fram, testas och sedan skeppas ut till alla världens butiker. Dock blev emottagandet allt annat än vad Goizueta och bolaget hade hoppats på. Visst var detta inte så farligt, eller det hade inte varit så farligt om folk fortfarande hade kunnat köpa den "vanliga" versionen. Dock hade KO slutat att producera denna och de få som fanns kvar fick folk att åka land och rike runt för att bunkra likt de vore preppers i en roman av Lars Wilderäng. 

"[...] Vill du veta mer om denna intressanta historia om New Coke kan podden "Misslyckade affärer" varmt rekommenderas.[...]"

Trots att detta fiasko, vilket det var, var på alla tidningars uppslag, på TV-nyheterna, där folk berättade hur hemskt och "o-amerikanskt" det var, om folk som drabbats av depression(!) et cetera, stod bolaget på sig - det nya var här för att stanna! Emellertid var deras beslutsamhet inte så stark, för 79 dagar senare kom en nyhet från bolaget, som även lanserades som "Breaking News" på tv-stationer såsom ABC, om att den gamla, som nu skulle få tilläggsnamnet "classic", coca-colan skulle återföras. Dock skulle "new coke" finnas kvar. 

Om du tittar på en coca-colaburk idag så kommer du att se, med en något mindre storlek, "classic" ståendes innan.
Även om det blev ett fiasko kan det hela ses ur ett annat perspektiv - bolaget fick se hur folk uppskattade deras (klassiska) produkt, hur viktigt det var, och är, med att göra bra, långvariga och systematiska undersökningar innan en nylansering (vilket de ej gjorde), fin PR på ett tragikomiskt sätt, för återinförandet av den klassiska varianten blev ju riktigt fin PR. et cetera.

På ett evenemang 1995, då 10-årsjubileumet för "new coke" firades(!) sade VD:n: "Vi gav oss in på att förändra dynamiken hos sockercola i USA, och det var exakt vad vi gjorde - fast inte på det sätt vi hade planerat [...] Men det absolut mest betydande resultatet av 'nya Coke' var att den skickade en oerhört kraftfull signal ... en signal om att vi verkligen var beredda att göra det som krävdes för att bygga värde åt våra ägare." (Coca-Cola)

New Coke fanns kvar enda till 2004, då den slutligen togs bort. Innan dess hade den sakta men säkert tagits bort på marknad efter marknad, och fanns enbart i några få delstater i USA - läskeblaskens hemland och där "socker" är en lika viktig ingrediens i allt och inget.

Emellertid kommer den nu, sommaren 2019, att återlanseras - varför? Anledningen stavas Netflix och deras hyllade serie "Stranger Things", vars tredje säsong startar under denna sommar. Serien utspelar sig just under 1980-talet och detta vill nu KO "spela" på. 


Vill du veta mer om denna intressanta historia om New Coke kan podden "Misslyckade affärer" varmt rekommenderas.

Var du en av dem som tyckte att "New Coke" var god och således ser fram emot nylanseringen?

onsdag 15 augusti 2018

Min, din, vår & övrigas världsbild

När vi gör analyser och försöker att bedöma hur bolag kan komma att utvecklas, gör vi det ofta med vår egen världsbild - vårt eget perspektiv - som fundament. Detta är ett vanligt förfarande för vi står alltid oss själva närmast. Vad som har betydelse för mig har alltid högsta prioritet, vilket är en del av människans primitiva instinkter - vi vill överleva!

Emellertid finns det mycket problem med att vi alltid, såväl medvetet som omedvetet, först och främst utgår från oss själva. Vi missar att ta in andra perspektiv och förhållningssätt. Jag kan ofta komma på mig själv med detta då jag sitter och mer allmänt reflekterar kring ett bolag och dess potentiella framtid.


Förra veckan postade jag ett inlägg om Disney och jämförde dem med Netflix. När jag tänker på vilket av dessa bolag som kan komma att bli det starkaste och mest framgångsrika, utgår jag från min livsvärld och mina perspektiv. Jag ser, hör och läser hur mina närmaste använder/inte använder Netflix och vilka serier som de ser. Jag tänker sedan på hur jag gör detta. Om en majoritet av mina närmaste inte är några större Netflixtittare och jag själv inte är någon storkonsument av deras tjänster, kommer jag att tänka: "Nej, bolaget kommer inte att växa lika snabbt som de gör och Disney kommer att bli en bättre investering, för jag gillar deras filmer, parker och allt annat kring bolaget. Om jag har förstått det hela rätt gäller det även mina vänner. Vi var ju t.ex. och såg Lejonkungen, Herkules och Toy Story på bio när vi var små. Alla älskar Disney!"

Jag grundar dessa tankar på alla trevliga och positiva minnen som jag har av Disney; deras filmer, serier och den gamla hederliga Disneyklubben med Johan Petersson, Eva Röse och Alice Bah Kunkhe. Jag gör sedan antaganden, grundade på såväl mitt förflutna som nutida upplevelser.

"[...]Även om jag inte är en koffeinnarkoman[...]"

Detta är mina tankar, mina åsikter. Dessa är speglade av min livsvärld och trots att vi lever i en globaliserad sådan, där twitter, Facebook, Instagram och fan och hans moster alltid finns tillgängliga, tenderar jag, och du, att bli speglade av dem som vi oftast och dagligen umgås med. Till denna skara kan Twitter och övriga sociala medier räknas, men oavsett är "gruppen" tämligen liten sett i det globala perspektivet.

Ytterligare ett exempel är kaffe. Starbucks. Kommer kaffe och Starbucks att vara framtiden? Kommer folk att gå på fik och kaffebarer? Jag tittar mig omkring. Hur ofta går jag på fik? Hur ofta går mina vänner och släktingar på fik och/eller köper take-awaykaffe från en kaffekedja? Mina kollegor? Hur ser det ut på de sociala plattformarna? Ser jag ofta poster där detta förekommer?

Jag uppskattar kaffe och dricker det varje dag. Även om jag inte är en koffeinnarkoman likt många av mina kära kollegor, är jag inte i mina bästa dagar om jag inte får min java på eftermiddagen. Detta är något invant sedan den första koppen i mitt liv, som jag förvisso tvingade i mig, och då detta sitter i ryggmärgen utgår jag från (då jag inte aktiverar hjärnan och aktivt reflekterar) att samma gäller övriga av världens medborgare. På ett sätt, och förstå mig rätt nu, skulle detta kunna sägas vara en form av home bias - vi håller oss till det som står oss närmast och utgår ofta från dem och deras potential, dvs. oss själva, våra värderingar, tankar och värderingar samt desamma för våra vänner och bekanta.

"[...]Gång på gång upptäcker jag hur jag färgas och begränsas av min snäva världsbild[...]"

När jag sedan lutar huvudet tillbaka och försöker tänka mig in i hur det är i andra länder och städer, har jag nog ofta en förskönande bild. Denna har nog tillkommit pga. alla serier och filmer som jag har utsatt mig själv för sedan små barnsben, men även reklam och berättelser från andra. Jag ser karriärsdrivna människor, såväl unga som lite äldre, rusar i trafiken mot sina jobb och alltid med en kopp från Starbucks i handen likt det vore livets elixir. När de skall på ett möte över gatan måste de stanna på Starbucks och handla en dubbel-latte-no-caffeine-with-thich-foam-but-with-no-fat. Samma procedur gäller när de skall ha eftermiddagskaffet...

Förvisso är den svenska "fika-kulturen" en särart av sällan skådat slag och jag vet att det inte är "fika" som gäller i resten av världen, likväl...

Stämmer denna bild? Troligtvis inte, men den finns ändå där och dels stör mig, dels påverkar mig. 

Gång på gång upptäcker jag hur jag färgas och begränsas av min snäva världsbild, som är uppbyggd på gener, miljö, erfarenheter och kultur. Då jag upplever mig som beläst gällande hjärnan och hur vårt psyke fungerar, vet jag att hjärnan mer ofta än sällan lurar oss. Det är inte dess vilja, men dess system är uppbyggt att alltid hushålla på energi, vilket gör att den bara aktiverar geniknölarna när den måste, dvs. när vår överlevnad är i fara. Önskvärt vore om detta system gick att ha igång 24/7, men tyvärr skulle detta kräva alldeles för mycket energi. Således tar vi ofta, men långt i från alltid, beslut som vi sedan, i efterhand och när vi verkligen tänker igenom saken, ångrar. Den snabbtänkande, och av system 1 styrda, hjärnan hushållar hellre på energi än tillåter oss/sig att alltid vara i Defcon 1.


Det krävs alltså energi och ett medvetet mindset när man skall reflektera kring bolag och att aldrig tillåta sig att bara utgå från sig själv, sin närmaste omgivning och sina egna erfarenheter. Då jag själv bor i en håla till stad blir min möjlighet att se kommande trender eller hur "folk" diskuterar/är till en viss produkt, milt och snällt sagt, ytterst begränsad. Jag tror nog att detsamma gäller om man är bosatt i någon av Sveriges största städer. För att verkligen kunna se därtill ge sig på att tyda eventuella trender och hur människor är, brukar och förhåller sig till ett visst bolags produkt, erfordas nog att man besöker flera städer i olika länder. Mer lättare kan nog vara att söka via kanaler som man annars aldrig brukar - allt för att se hur andra tycker, tänker och agerar.

Det som jag gång på gång upptäcker när jag breddar mitt synfält är hur olik jag tycks vara "majoriteten". Jag är en av de som inte tycker att alla superhjälteserier är bra, eller filmerna. Ja, det finns vissa som lyckas med en viss form av underhållning, men... men när jag tittar på Imdb, olika forum et cetera, ser jag att det finns en enorm skara av beundrare och påhejare. Hur skall man som investerare resonera här? Alla andra tycks uppskatta bolaget och dess produkter, medan jag inte gör det. Skall man i dessa fall investera i bolaget och acceptera att man har "fel", och att "alla" andra har rätt? Eller skall man hålla sig till sin åsikt baserat på sina egna erfarenheter, upplevelser och tolkningar? Jag vågar inte ens gå in på den mer djupa diskussionen om verklighet och förvrängd verklighet á la Platons spegelvärld, utan den sparar jag till ett annat tillfälle. Emellertid. Hur skall man förhålla sig till de fakta, erfarenheter och tolkningar som man gör och skall man acceptera att "min åsikt" tycks vara fel, eller skall man stå på sig?




fredag 10 augusti 2018

Disney - the Streaming Wars


Disneys (DIS) beslut att starta en streamingstjänster är en ”gamechanger”. HBO, Hulu i allmänhet, men Netflix i synnerhet har visat att streaming är framtiden. Medan Disney inte kommer att ha den första "mover-fördelen", har de utan tvekan innehållet för att skapa ett övertygande alternativ och ge sig in i matchen. Med förvärvet av Fox kan inget annat medieföretag konkurrera med portföljen av Disneys innehåll - det är enormt! Dock, som Spindelmannens mantra säger: ”with great power comes great responsibility”.

Med Foxs utbud av underhållningsartiklar får Disney mer IP, med vilken de kan korsa marknaden över hela sina affärssegment. Förvärvet omfattar bland annat Fox, FX och 21st Century Fox, som bland annat faller under samma ägarparaply som Lucasfilm, Marvel, ESPN, Touchstone och Disney. Ledningen betalade mycket för att köpa Fox, men innehållet de köpt är unikt och nästan helt otänkbart för konkurrenterna. Medan Fox förfinar det redan fina utbud som Disney har iom. sin mediastruktur, kommer det verkliga värdet från en kombination av innehåll som är värt mer än summan av dess delar. Och detta tar form av en streaming-tjänst.



Streaming är framtiden för tv, om det råder nog föga tvivel. Från och med anno 2018 abonnerar 55 % av amerikanerna på en över-the-top (OTT) streaming-service och dessa siffrorna väger tungt i den yngre demografin, dvs. det är fler unga än äldre som är konsumenter av streamingtjänster. Eftersom OTT-alternativ fortsätter att vara eftertraktat, har kabelskärningen ökat med endast 63 % av de amerikanska hushållen som betalar för kabel. År 2016 var det 74 %... 

Detta är fullt förståeligt, då dagens befolkning vill kunna se vad de vill, när de vill. Visst finns det en tjusning i att bänka sig i soffan vid en specifik tidpunkt, men… ja, dessa tillfällen är få till tillfället och det är verkligen en underbar service att kunna se sin favoritserie när man vill, och inte när tv-bolaget vill.

Kabel-tv:ns relativt låga utbud av on-demand-erbjudanden är låga i förhållande till tjänster som Netflix eller Hulu. Live-TV har blivit ett mindre övertygande alternativ i stället för att ge kunderna omedelbar och direkt tillgång till det innehåll som de vill ha. Vidare tillåter streaming konsumenterna att göra det till en bråkdel av kabel-tv:ns pris. Således finns det en #sparadkrona att finna här!


Disneys konkurrensfördelar på streamingmarknaden kommer från dess innehåll. Med tanke på dess mångfald av IP, som sträcker sig från Frozen till Star Wars till Always Sunny i Philadelphia och åter till Aladdin, kommer deras service att vara omsättningsbar för både barn och vuxna. I synnerhet bör de traditionella disneyfilmerna och Disney Channel-programmen skapa en massiv karta för såväl föräldrar som små barn. Och även om de har Captain Jack Sparrow till sin hjälp kommer de inte förmå att utforska hela denna de första åren.

Om Disnyes streamingtjänster lanseras till ett spekulerat pris mellan 4,99- $ 7,99/månad, kommer det att vara ett billigt alternativ för vad konsumenterna annars skulle hosta upp för premium kabelpaket. Dessutom ökar värdetillförseln av biblioteket med vuxeninnehåll som tillhandahålls av Fox, FX och deras filmstudio, för att inte nämna de universellt tilltalande Marvel and Lucasfilm-franchisen. 

Några förstå-sig-på-are kan säkert fråga; ”hur är det med live-tv”? Hur möter OTT-tjänsterna den efterfrågan? Detta är en mycket rimlig fråga och här finns just nu ingen kommunicerad lösning från Disney, eller från Netflix heller, för den delen. Dock kommer detta att vara ännu en ”game-changer” när det väl händer, för det kommer att hända och de som kommer vara först kommer ha en enorm stryka i att vara ”first mover”, i alla fall de första åren.

Min uppfattning tillika erfarenhet är att folk vill ha två saker ur sin kabel-tv: nyheter och sport. Om dessa förutsättningar kan uppfyllas av en OTT-tjänst, kommer kabeln som vi känner den, denna dumburk sedan tidigt 1900-tal, att försvinna. Det är sanning utan modifikation att leverantörer ännu inte effektivt integrerar live-tv i sina plattformar, men Hulu är för närvarande beta-testande en modell med live-tv. Denna beta kombinerar sin standard-streamade plattform med en rad 60-kanaliga erbjudanden, som fokuserar på nyheter och sport. Disney, med Foxs f.d. tillgångar, har nu 60 % ägarandel i Hulu, som kommer att ge dem kompetens och infrastruktur vid lansering av egen service.


På liknande sätt köpte Disney BamTech för några år sedan för att fungera som back-end-streaming. Innan förvärvet arbetade BamTech med HBO för att utveckla sin HBO-Now-plattform, som lanserades på ett bra och integrerat sätt, trots att det bara gavs två månader. HBO beskrev prestationen som en en insats likt Herkules bravader. 

Det som alla streamande tjänster/bolag har som största hinder är att locka kunder och att behålla dem. För detta erfordras data, människans nya valuta. IP och kunskap om kunder är det som är barriärerna att bygga, men även att skydda. Ja, du läste rätt - ”moat/vallgrav” är så ”1900-tal”. Låt oss vara lite postmodernistiska! Join the ride!

Netflix har t.ex. gjort ett mästerligt jobb med att använda in-house-analys för att skapa ”personaliseringsalgoritmer”. Detta syns b.la. tydligt i "gillar du denna, kommer du att gilla denna" samt att deras app kan skicka ut notiser med att det senaste avsnittet av din favoritserie nu finns tillgängligt eller dylikt. Som ett resultat av detta håller de abonnenterna mer engagerade genom att mata dem med riktade innehåll.


"[...]Lägg även till serier till detta PLUS sport PLUS Disney channel[...]"

BamTech håller på att utveckla ett liknande verktyg, men personalisering är i slutändan bara en bit av ett större operativt pussel. Michael Paull, Chef för BamTech, beskriver utvecklingsprocessen och säger ”The complexity there is incredible. It’s thousands and thousands of different applications we need to build to support that entire ecosystem. Then you add in international and the complexities of languages, currencies, payment mechanisms.”

Som sagt, om någon framgångsrikt kan konkurrera med Netflix, är det Disney. Innehållet är mycket svårare att "kopiera" än strömmande infrastruktur och Disney har ingen brist på innehåll. Värt att notera är att 75-80 % av Netflix utbud är genom licensierat innehåll. Och detta kommer inte billigt! Det beräknas att Netflix betalar Disney 400 miljoner dollar för innehållet. 

Jag tror att det är först nu som folk, fans och alla andra (vilka det nu kan vara) börjar förstå att Netflix kan tappa alla serier och filmer som Disney äger. Därtill kommer det komma mycket nytt 2019 som Netflix inte får visa - Toy Story 4, Avengers 4, Frozen 2, Star Wars Episode XI, Captain Marvel med mera. Och detta är bara filmer. Lägg till även serier till detta PLUS sport PLUS Disney channel. Förvisso ämnar Netflix att öka satsningen på eget content med hela 16 billioner dollar och inget säger att detta inte kan löpa väl ut, men kommer det att kunna konkurrera med Disney, som, såväl bildligt som bokstavligt har "kraften på sin sida"? På tal om "kraften". Star Wars. Som tv-serie. Smaka på den

Disney äger tillräckligt med innehåll, serier och filmer, som de inte skulle behöva ”hyra ut” till andra IP-rättigheter och skulle därför kunna minska kostnadsstrukturen dramatiskt. Disney kommer också att dra in sitt innehåll från Netflix när kontraktet löper ut vid årsskiftet.




Hur marknadsför de ESPN, Hulu och Disney?

Det här är en knepig fråga. Om vi ​​antar att lanseringen av Disneys streamingtjänst sker i slutet av 2019 kommer Disney att äga tre separata OTT-tjänster som vädjar till olika publikgrupper. Här är nuvarande uppdelning:

  • ESPN+, en hängiven sportströmmande app, säljs för 4,99 USD / mån.
  • Hulu, med bara innehållsbiblioteket, säljs för 7,99 USD / mån.
  • Hulu, med live-tv (ingår ESPN), säljs för 39,99 USD / mån.
  • Disneys streamingservice spekuleras till detaljhandel mellan $ 4,99 / mo .- $ 7,99 / mo.
ESPN passar bra med Hulu Live:s TV-plattform, eftersom de redan har införlivat 6 kanaler som en del av beta-erbjudandet. ESPN+ kostar separat $5/månad för lite differentierat sportinnehåll, vilket verkar dyrt i jämförelse med sorten som erbjuds av Hulu och Netflix för några få dollar. Efterfrågan på detta verkar begränsad till sportentusiaster, som i takt med tiden bara blir allt mer missnöjda med kabelns standardutbud. ESPN+ skulle av dessa behöva köpas till utöver andra strömmande alternativ (en tjänst/IP för ”tv-serier” e.d.) och en tjänst/IP för ”sport”). Här kan Disney slå sig fram med att kunna erbjuda ett kombinerat innehåll med såväl sport som tv-serier. ESPN+ med Hulu Live TV gör Hulu till ett mycket mer övertygande alternativ. Sedan skall vi ej glömma e-sport och dess utveckling!

Disneys integrering av sitt bibliotek är en annan historia. De har tillräckligt med innehåll för att starta en oberoende streamingtjänst. Om de skulle sammanfoga hela innehållet till bara en OTT-tjänst, skulle de kunna ta ett högre månatligt pris än Netflix. Bob Iger har dock sagt att tjänsten "kommer att ligga väsentligt under Netflix" vid lanseringen. Om detta blir en sanning återstår att se.

Värdering

Jag har tittat lite på min servett och det som där står att läsa är ungefär detsamma som finns att läsa i detta inlägg på Seeking Alpha. Läs gärna detta, men kom ihåg att vara kritisk. Alla, du, jag, de och vi, alla, är alltid speglade av sin egen uppfattning och världsbild. Siffror är siffror, ja, men de tolkas av människan och människan är inte likt en dator; objektiv.

Parkerna 

Ett besök på en av Disneys nöjespark är nog något som många, ja näst intill alla barn (och vuxna?) vill uppleva. Undertecknad har bara varit på deras park i Paris och vet att Orlando är parken framför övriga, för att inte heller nämna Hong Kong, som tycks gå extremt bra. 

Parkerna är en viktig inkomstkälla och viktigt för bolaget är att de ständigt eftersträvar att öka begäret hos kunderna att inte bara besöka, utan också att återbesöka parkerna. Om vi utgår från den statistik som nedan presenteras tycks de göra detta jobb med bravur. 

Disneys parker är, relativt, något dyra, men likt många andra premiemärken är folk beredda att betala, speciellt när de har barn som annars kommer förpesta sina föräldrars vardag i resten av deras liv...

Underlaget till nedan diagram är från disneynews.com, där andra intressanta och nyttiga fakta finns att ta del av.




Risker

Den största risken i samband med Disneys lansering av streamat innehåll är att det kommer att kosta. Genom att dra tillbaka innehållet från Netflix kommer de att avstå från 400 miljoner dollar i garanterade intäkter. Om de bestämmer sig för att dra sitt innehåll från stora TV-kabelleverantörer, för att göra deras strömmande alternativ mer exklusivt, skulle de ge upp till 2 miljarder dollar i garanterade intäkter. Så förutom att öka investeringarna för att få plattformen igång samt alla PR som måste göras, kommer de att förlora betydande affärer från licensiering.

Som alltid finns det skuldsättning. Efter fusionen kommer Disney att ha 80 miljarder dollar för medelhöga obligationer i sin balansräkning. Mycket av Foxs befintliga 20 miljarder dollar av skuld har en räntesats mellan 5% -7%, vilket är högt. Affären kommer att ge Disney hävstångsförhållande till 3,4x, vilket är mer i linje med industrin. Tidigare var det bara 1,4x EDITDA, vilket är mer roligt att som investerare se.

Disney är ett mediaföretag för konsumenter. Dessa tenderar att spendera mindre vid lågkonjunkturer. Frågan är dock om ett streamningpaket är det första som man drar in på? Har människan inte blivit nog så bekväm att annat kan snålas på innan just ”min favoritserie” tas ifrån dem? Emellertid kan det bli som så att hushåll som har mer exklusiva avtal, som att kunna se på fyra tv-apparter med 4k-upplösning e.d., väljer att gradera ned. Dock tror jag att det kommer vara á William Wallace: "They may take away our lifes, but they'll never take our Hulu!" 

En annan risk är att Disney förstör det fina content som de har. Typiskt amerikanskt manér är att mjölka en produkt tills dess att det inte finns en droppe kvar, och då mjölka lite till. Själv är jag lite "rädd" att de kan riskera att göra detta med Star Wars. Nu finns filmen om Han Solo och innan vi vet ordet av kommer det att finnas en om varje karaktär. Och deras kusiners kusiners barn. Förstå mig rätt, för vem vill inte se mer från och av detta universum, men det måste ske i en takt att publiken aldrig upplever att det blir "för mycket" samt att en mättnad aldrig uppnås. Publiken skall alltid känna att de vill ha lite mer.

Ej att förglömma är också iQiyi - "Kinas Netflix". Med en regering som är beredda att satsa och göra allt för "made in China 2025" samt att Netflix har ett samarbete med detta bolag, kan frågan vara om Disney har kraften (haha...suck) att stå emot(?).


Folks bekvämlighet och Netflix's förmåga att utnyttja detta. Netflix har lyckats slå sig fram som "first mover" och kan med det ha blivit så "vanliga" och uppskattade av dagens prenumeranter att de förvisso tycker det är synd att vissa av deras favoritserier försvinner, men energin och det omständiga med att dels säga upp, dels skaffa en ny prenumeration hos en annan leverantör, kan göra att Disney ej vinner över dem till sin sida. Bara en sådan sak att många TV-apparter, med dess dosor, idag har Netflix-knapp säger inte så lite.

Slutord

Jag har länge velat äga Disney. Emellertid har jag aldrig låtit viljan övervinna den (rationella?) sida hos mig som säger "dyrt". Dock undrar jag om nuvarande värdering verkligen tar hänsyn till vad Disney kan komma att bli, vilket även Jim Cramer diskuterar? Förvisso kan mycket hända och Netflix ligger ej heller på latsidan (läs gärna denna artikelserie), men med Disneys content samt deras parker, som årligen lockar miljontals och åter miljontals kunder, är de en spelare som inte så lättsamt låter sig spelas med. De vill, och enligt vad jag tror, och kommer att vara en av spelarna i den ständigt pågående finalmatchen. De kommer inte låta sig skitas, utan kommer göra allt för att vara den som skiter (pardon my language). 

Jag har den senaste tiden skrivit om Tencent samt Brookfield Asset Management och alla av dem lockar. Emellertid är det något speciellt med Disney. Dels är det ett bolag som verkar i en bransch/på en marknad som jag idag inte har en en exponering mot, dels... ja, vem vill inte ha/äga Disney? För mig är det en del av min barndom, men även mitt senare och "vuxna" liv. Jag ser fram emot den dagen då jag får äran att gå med min lilla broson på en Disneymatiné. Tills dess kommer minnen såsom Aladdin anno 1992 och Lejonkungen anno 1994 att vara fina och värmande hos mig.

Är Disney ett bolag att äga och är nuvarande värdering okej att handla till? Varför skall man äga/inte äga dem?