Bland stress och göranden - vad hände med "nuet" och "jaget"?

Vi lever i en tid där människan ska hinna med allt fler uppgifter; vi skall hinna med att förvärvsarbeta (för en majoritet betyder detta 40h/vecka), träna, äta rätt och nyttigt, läsa alla "de där" böckerna som "alla andra" pratar om, se alla "de där" filmerna och serierna som alla "alla andra" pratar om, hinna med ett studera och förverkliga oss själva. Därtill har många en familj och denna tar sin tid i anspråk. Utöver detta har en majoritet av oss också en hobby som tar många vill ägna mer tid än de har åt.

I alla dessa göranden är det mycket lätt att glömma bort sig själv - jaget. Allt rullar på och precis som flera av oss vill komma ur ekorrhjulet vad gäller löneslaveriet är det lika viktigt att se till att ej fastna i det vardagliga dito. Man måste inte jaga tid och då stirra sig blind på såväl framtid som det förgångna - fokusera på nuet, för om du ej lever i det - vad lever du i då?

Jag har äran att ha flera underbara vänner och av dessa har vissa gått in i den kända väggen, medan andra varit mycket nära. Jag själv har, mer eller mindre, krockat med denna och det jag kan säga är att det är ingen snabbkur á la "kan jang" e.d. för att ta sig tillbaka. Vi pratar inte dagar eller veckor. Ej heller talar vi om några få månader. Vi talar om minst ett år att verkligen finna sig själv; sitt lugn; sitt "jag".

Även om denna tid, då jag gick som en zombie oförmögen att kunna slappna av eller fokusera längre än 15 minuter på vad som än låg mig i händerna, fick jag med mig många styrkor ur denna svacka. Jag lärde verkligen att känna mig själv och mina begränsningar. Jag vet att många anser att det är en klyscha att säga: "hälsan går före allt" och för er som anser att detta är precis vad det är; en klyscha vill jag ställa frågan: Vad är viktigare? Vad, i hela den kända världen, är viktigare än din hälsa? Pengar? Materiella ting såsom en ny iphåne eller en ny bil? Förvisso ökar nog möjligheten att imponera på ytliga bekanta. Dock, själv skulle jag bli mer imponerad av att träffa en människa som "skryter" om hur de varje dag prioriterar sig själva mer andligt, genom t.e.x ett eget yogapass, promenad, skönlitteratursläsning i solen e.d.


Att varje dag finna och ta(!) sig tid för egentid, då du bara är, är något alla bör försöka införa i sin vardag. Med detta menar jag inte bara att se en film på kvällen eller de där 15 minuterna med boken innan sänglampan släcks, utan att finna tid under dagstid, dvs. "arbetstiden". Personligen fick jag lära mig många "verktyg" under min zombieperiod och vissa fungerade någorlunda, vissa inte alls medan andra fungerade mycket bra. En av dessa metoder att finna lugn var att ligga på spikmatta. En annan var att ha en bestämd tid varje dag och då lägga mig ned (sitta går också bra) och göra en kroppsskanning, vilket tillhör det något större och nu mera världskända begreppet "mindfulness".
Till en början var det extremt svårt att lyssna till rösten som säger åt dig att "känn hälen ligga mot marken; känn hur magen rör sig upp...och ned. Upp...och ned. etc.". Men precis som med alla andra saker vi utför i livet krävs träning och ihärdighet. Efter flera veckor kom denna avslappningsmetod att bli allt lättare för mig att applicera och idag, när jag känner mig stressad/orolig,  kan jag snabbt "stänga ned" och göra en kroppsskanning.

Utöver mindfulness finns otaliga avslappningsövningar, te.x. yoga, ligga under ett bolltäcke, spikmatta etc.

Hur gör du för att finna egentid i vardagen och vad gör du under denna?