Framtiden - en dystopi?

Hur detta inlägg kommer att ha med explicita bolag att investera i är upp till envar läsare att själv bedöma. Detta, relativt långa, inlägg kommer främst att fokusera på tankar och reflektioner som jag har fått efter att under en längre tid ha läst diverse litteratur, lyssnat på poddar samt diskuterat med historiker och forskare om hur en eventuell framtid kan komma att se ut. Likt alltid: finner du inlägget "för långt" men ändå "vill" läsa, dela då upp det på två dagar.

Den framtid som kommer att komma vet vi föga om, men vi vi tror oss veta på ett ungefär hur den kommer att se ut och vad den kommer att innehålla. Den värld som alltmer börjar att målas upp är en där maskiner och robotar i en allt snabbare takt tillkommer och ersätter människor som arbetare. Detta kommer dels att leda till en bättre, effektivare och snabbare produktion, dels till att många människor kommer att hamna utanför arbetsmarknaden. För vissa är vidareutbildning eller omskolning ett alternativ, men för en majoritet kommer en sådan inte att vara tillräcklig, då arbetstillfällen/möjligheter inte finns i ett överflöd. Detta kommer att leda till att världen får en stor massa av människor som står utan förvärvsinkomst - hur skall dessa överleva och hur skall detta finansieras?

Skatter är idag grunden för de sociala och ekonomiska trygghetsnät som de flesta av västvärldens länder erbjuder. Utan skatter kan dessa inte existera. Regeringar och styren som vi känner dem idag får in skatter på envar arbetares förvärvade inkomst, men också via konsumtion (moms). För den uppmärksamma och snabbtänkta slås snabbt 1+1 ihop, men jag skriver det ändå; utan arbete får en människa ingen lön, vilket betyder att staten inte får sin inkomst i form av skatt. En människa utan inkomst konsumerar lite och när inga pengar finns kvar - inget. Detta leder till ännu en borttappad inkomst för staten. Hur skall detta lösas?

Många svarar medborgarlön, vilket undertecknad tror kommer att bli en realitet. Detta kommer dock att leda till andra utmaningar, då det ömsom kommer att finnas vissa arbeten/arbetsformer som fortfarande görs bäst av människor, ömsom finns människor som vill arbeta. Låt oss börja med de förstnämnda - skall även de få en medborgarlön plus den som de får av sitt arbete? Detta kommer att leda till stora upproriska röster och bli en mycket omstridd fråga. Gällande de sistnämnda - hur skall dessas lusta tillfredsställas om det inte finns några riktiga/viktiga arbeten att utföra? Kan detta leda till revolter, uppror och rena revolutioner? När staten inte kan erbjuda och laga för att varje individ kan finna jobb och skapa sig en framtid som den vill/skall ha möjlighet till, i en sann liberalpolitisk anda, kommer människor att tappa förtroende för den. Ideologier kommer att erodera och omstöpas och nya kommer att tillkomma, men frågan är om dessa ens kommer att vara en i likhet med dagens.

"[...]För att kunna höja denna kan människorna välja att studera i Kunskapsskolan[...]"

En möjlig lösning, som Alfred Ruth lyfter fram i sitt alster Fermis Filter, är att alla kommer att ha en medborgarlön, som enbart räcker till det allra viktigaste. Således blir det mer en peng som räcker till överlevnad mer än ett fungerande och önskvärt leverne. För att kunna höja denna kan människorna välja att studera i Kunskapsskolan. Här kan man utbilda sig, forska, nå examina och för varje examina ökar också medborgarlönen (dvs. en sorts löneökning). Det positiva med detta är att det kommer att leda till en ökad kunskap, vetenskap och tekniska utvecklingar. Emellertid finns det ju även en gräns för examina och en fråga är vad som händer efter detta? Kommer de som uppnår de allra högsta graderna att vara nöjda? Kommer de att vilja ha mer? De som är altruistiska kommer absolut att göra detta, men om incitamentet med ökad inkomst försvinner, kommer det nog vara många som inte utnyttjar all den kunskap som de har skaffat sig. 

Staten/de som styr vill att folk skall studera i Kunskapsskolan, då detta blir ett sätt att hålla dem igång samt under uppsikt (närvaro erfordras). Det sista staten/de styrande vill är att människor går omkring utan ett mål eller syfte, då detta kan leda till att uppror, förstörelse et cetera kommer att förekomma. Risken för en total nihilism ökar således.

Som ovan nämnts kommer robotar, maskiner och framför allt AI - Artificiell Intelligens - att vara framtiden. Beträffande AI kommer denna att bli allt smartare och förr eller senare kommer tidpunkten då denna är smartare än människor att inträffa. De insatta som jag har diskuterat med, men som också framkommer i diverse litteratur, såsom Livet 3.0, Fermis Filter, Homo Deus och 21 tankar om det 21 århundradet, är att människan är för inkompetent för att skapa den AI som är smartare än oss, men vi kan däremot skapa en AI som kan skapa en AI som är smartare. I en utopisk värld, där alla verkar enligt en altruistiskt agenda, skulle detta enbart vara av godo, men tyvärr fungerar inte världen som så, speciellt inte när även jordens resurser kommer att minska och de som finns kvar kommer vara än mer eftertraktade (nästa krig kommer ej handla om olja, utan om vatten samt land/plats att bo på).

"[...]Ett möjligt sätt att besegra en supersmart AI kan vara att bryta strömmen[...]"

En AI som är supersmart kan användas till mycket gott, men också till dess antonym. I en värld där resurserna sinar och där det finns rivalitet mellan olika supermakter, såsom USA, Kina och Ryssland, kommer det att vara en tävling om att vara först att utveckla denna. Vinnaren tar hem spelet, medan tvåan och trean inte får något tröstpris, för så fort denna AI finns på marknaden kommer den kunna klona samt skapa förbättrade versioner av sig själv in i ett absurdum. Människan kommer aldrig att kunna stoppa den, då den finns överallt och ingenstans. Den kan gömma sig på Jespers lilla laptop i Åmål eller hos Chian Xi Jun i Japan. Den kan lura människan att den har besegrats genom att gömma sig och hålla sig undan och då allt sker och är via Internet, kommer den alltid att ha tillgång till människans information. 

Ett möjligt sätt att besegra en supersmart AI kan vara att bryta strömmen - i hela världen. Men inte ens detta räcker, utan strömmen måste vara bruten under en lång tid, då det finns backup-system samt att vi inte vet hur långt AI:n har förbättrat sig. Kanske har den skapat en version av sig själv som kan vara i ett offline-läge i åratal? Låt ändå säga att 3-4 månader räcker, vilket då betyder att människan måste leva i ett strömlöst samhälle i samma tid. Fyra månader utan elektricitet. You do the math...

Människan kan idag mycket om sin fysik och nästa pinne på kunskapsstegen är att överkomma svaret och lösningarna på att bota döden och allt som har med psykiska hinder/problem att göra. Jag har tidigare skrivit om detta här, men också här, men kommer i detta stycke att mer luta mig på Hararis alster Homo Deus. Denne hävdar att människan kommer att lösa problemet med döden. Inte som så att vi kan skapa människor som föds odödliga, men genom piller kommer livet att kunna förlängas. Dock kommer dessa att vara dyra, vilket gör att enbart de allra rikaste kommer att ha råd med dem. Rika människor har ofta bra ekonomiskt kunskap och är väl medvetna om hur viktigt det är med investeringar och hur ränta-på-ränta fungerar. Tänk dig att Buffett skulle ta detta piller vart tionde år och, mer eller mindre, leva i en oändlighet. Ponera nu att detsamma skulle gälla en grym, hemsk och galen diktator... eller en maktambitiös underställd som inte vill annat än att ta makten.

Buffetts kropp kommer inte att hålla, skulle nog vissa hävda, men även här kommer forskning att leda till att människans organ och lemmar kommer att kunna förbättras, såväl via operationer/ingrepp som via diverse mediciner och piller.

I en värld där de rika har möjlighet att leva "för alltid" kommer de som inte är rika att bli och bilda en lägre stående klass - en slavklass. Denna är helt underställda de rikas nycker och godtycklighet. Klassklyftorna kommer att öka och i slutet av denna utveckling finns det de som arbetar och de som "lever". De rika kommer att ha makt, inflytande medan inget av detta gäller för den lägre klassen. De rika kommer att ha tillgång till all teknologi, medan det motsatta gäller för "slavklassen". Då robotar finns att utföra de mesta jobben kommer den lägre klassen - "slavarna" - inte fylla någon större funktion mer än att de behövs för diverse smutsgöra. Lägg i denna möjliga framtid till att jordens resurser sinar, klimatet förändras et cetera, vilket leder till vattenbrist och extremväder med b.la. folkvandringar som följd. Möjligt är att vi med teknikens utveckling kan förhindra detta, men om så ej är fallet?

Historia, perspektiv & protektionism

Jag hade först tänkt skriva ett inlägg om att det är fraktfritt på matsmart fram t.o.m. den 30 juni, men någon hann före både en, två, tre och fyra gånger... Efter detta tänkte jag skriva ett inlägg om att "predika för de redan frälsta", men fann det något... ja, inte paradoxalt, utan mer... självklart att ej göra?

Detta inlägg är, likt många, relativt långt men låt inte detta avskräcka dig. Som Farbror Barbro säger; "Det finns inga genvägar (till det perfekta ljudet)".

Jag har flera gånger diskuterat ämnet historia och dess relevans för förståelse; förståelse för allt som händer, för ingenting händer utan en orsak och denna är mer ofta än sällan alltid historiskt betingad. Samtliga av dagens konflikter har en historiskt aspekt, såsom USA vs. Ryssland (läs: Sovjet), Israel vs. Palestina, USA vs. Afghanistan, USA vs. Nordkorea, Trump vs. Donald Tusk, Xi Jinping, Merkel, Macron med flera (den observanta kan se att "USA" omnämns mer än en gång...).

Politik har alltid varit en ingrediens i konflikter och även pengar, "skatter" (att plundra), värdeföremål, råvaror eller dylikt. Det är ingen raketforskning att kunskap om historia och tidigare historiska händelser per automatik ger kunskap och insikt i historiska politiska händelser, varför de hände och varför en viss följd tillika konsekvens inföll. Med en gnutta av ovan nämnda raketforskning kan vederbörande även producera och skapa sig en uppfattning om hur A, i framtiden, troligtvis kommer att leda till B. Självklart finns inga garantier för att framtiden blir en repris på historien, men mer ofta än sällan tenderas händelsekedjor med samma/liknande ingredienser att upprepas.

Jag är av uppfattningen att för att bli en bra investerare krävs inte bara kunskap om att läsa en årsredovisning med dess balansrapport samt att kunna se, studera, tolka och sedan räkna på nyckeltal, utan det krävs även kunskaper om psykologi, ha ett starkt psyke, dvs. kunna applicera psykologikunskaperna, samt kunskap om människans historia.

"[...]är den främsta arten; herren på den ökända täppan[...]"

Tidigare har jag hyllat böcker såsom Sapiens: en kort historik om mänskligheten, Om tyranni: tjugo lärdomar från tjugonde århundradet, Synteism: att skapa Gud i internetåldern, Det globala imperiet, Svart Athena och Sidenvägarna: En ny världshistoria, för att nämna några, kring detta ämne. Inlägg om Sidenvägarna: en ny världshistoria samt Svart Athena hittar ni här och här. Ytterligare en bok som jag utgår från, då jag väl har fått hem den och fått gräva ned min näsa bland dess sidor, att räkna till ovan är Lessons of History, vilken jag vill tacka Patrik Wahlén för. Vad dessa ger är en övergripande bild över människan, dess framgångar och erövranden, men även dess misstag och motgångar. Till skillnad från många andra böcker, såsom diverse kursmateriell på valfri historiekurs, är dessa mer målande; mer pedagogiska och mer övergripande, men ofta med bra och träffande detaljerande exempel.

Det som dessa böcker har som styrka, vilket skolmateriell ofta saknar, är att de ger ett alternativt perspektiv. I Sapiens: en kort historik om mänskligheten ger Harari en träffande bild om att det är två faktorer som gjort att människan idag, från att för cirka 70 000 år sedan ha varit en obetydlig organism, är den främsta arten; herren på den ökända täppan. Dessa är: förmåga att samarbeta och organisera sig i antal som överstiger 200 samt förmåga att visualisera och samlas kring en gemensam tro.

Ytterligare ett exempel som en av dessa böcker ger framkommer i Sidenvägarna; en ny världshistoria, där författaren, Frankopan, träffande framlägger hur ett par conquistadorer seglar över den stora pölen, dödar Sapa Inca, förslavar flera indianstammar, startar en gruvverksamhet där de pumpar guld likt det vore en gratisvara för att sedan skeppa det till Europa, vilket sedan leder till att Spanien blir en stormakt, att mer pengar hamnar i omlopp, vilket i sig ger mer välstånd, men även större klassklyftor et cetera et cetera vilket i sin tur leder till inflation i Kina!

"[...]de skulle titta på dig likt du vore an mänsklig gestaltning av hunden Ratata[...]"

Schimpanser, våra närmaste släktingar, kan också samarbeta, men de måste först känna varandra, dvs. ha kunskap om varandra för att utveckla och skapa en tillit. Detta behöver ej människan, ty hon kan, utan att vare sig känna piloten eller flygvärden/flygvärdinnorna, sätta sig på planet och lita på att dessa tar henne till Sorrento. Utan att någonsin ha träffat dessa gör resenären två saker, nämligen 1) litar på personer som den aldrig har träffat, men som den utgår från är fullt kapabla att klara av flyguppgiften och 2) genom detta samarbetar denne genom att sätta sig på sin plats, spänna fast sig och genast tillkalla ovan nämnda flygvärdar för att beställa något stärkande.

Gällande tro är detta att likställa med religion, i ordets sanna bemärkelse. Ja, du läste rätt; sanna bemärkelse. Definitionen på religion är "en gemensam trosföreställning om X". Detta X kan vara kristendom, men det kan även vara pengar eller socialism. Gällande Gud och dennes plats har denne ej något med religion att göra, utan det ryms under "teism". En som bryskt men träffande lägger fram detta, och som ofta är intressant och underhållande att lyssna på, är Alexander Bard i bland annat Aron Flams pod, Dekonstruktiv Kritik.

Tro kan alltså gälla pengar; vi människor har, sedan en lång tid tillbaka, gemensamt "kommit fram till" (förstå mig rätt) att en sedel med diverse motiv tillika serienummer är fullt lika med t.ex. en Tesla, espressobryggare, banan eller, för att dra till med något extra lyxigt, Kalles kaviar. Försök göra detta med schimpanser. De skulle titta förunderligt på dig, nej, de skulle titta på dig likt du vore an mänsklig gestaltning av hunden Ratata, om du höll fram en 20-kronorssedel och sa att du önskade tre fina och färska bananer.

Gällande tro och t.ex. socialism, kapitalism, marxism et cetera gäller samma; det de alla har gemensamt är att det finns en grupp, såväl liten som stor, individer som tror på ett visst förfarande och att det är det rätta - "en gemensam föreställning om X".

Grovt draget skulle det kunna sägas att det som Trump just nu försöker med är att övertala de som har en annan tro än honom gällande USA:s handelsavtal. Ja, det är förvisso att förenkla, men utifrån fakta tolkar han, och hans följare, dessa och skapar sig ett visst perspektiv, medan andra tolkar fakta och skapar sig ett annat. Således har skapas två trosföreställningar, likt de mellan Palestina och Israel, kapitalism och socialism, eller för den delen, marxism. Olika perspektiv har, historiskt, lett till såväl samarbeten och lyckade utgångar som konflikter och krig och för att undvika det senare kan en väl insatt person, som besitter tillräckliga kunskaper att se hur olika tolkningar och perspektiv sammanfaller/inte sammanfaller och agera utifrån dessa.

"[...]tur att jag i alla fall behöll merkantilisminriktningen, för annars kanske jag hade fått utstå ett ännu värre öde[...]"

Ett exempel på detta kan ses under medeltiden och renässansen fram till att upplysningen inföll i början av 1700-talet. Under medeltiden var det ren och skär protektionism; alla såg till att ömsom försvara sina gränser, ömsom att via krig eller giftermål att utöka dessa. Gällande handel var den extremt liten och det var ej förrän Hansan kom in i bilden, vilket var en följd av sidenvägens öppning et cetera, som handel kom att utvecklas och med det kungars insikt att det nog finns förtjänster med detta. Många länder kom att följa denna trend, där handel sågs som en tillgång; en möjlighet utvecklas, skapa relationer till andra nationer samt utöka den inhemska kapaciteten. Dock gjorde ej alla länder det och det tydligaste exemplet är Frankrike, som under1600-talet applicerade merkantilism. Kung Ludvig XIV och hans fränder var förvisso kunniga gällande kultur, men gällande ekonomi var de att likställa med Ulla Andersson. Trots att statskassan sinade och trots otaliga varningar från deras finansministrar, fortsatte de att applicera nämnda merkantilism, vilket i slutet gjorde att landet blev bankrutt. Även denna förklaring är en grov förenkling, likväl ej en lögn eller missvisande bild. Medan bilan föll, folket svalt och otaliga krig förlorades tror jag inte att Ludvig XVI tänkte "tur att jag i alla fall behöll merkantilisminriktningen, för annars kanske jag hade fått utstå ett ännu värre öde".

"[...]Helst skall det vara en rubrik utan någon artikel. Smärtgränsen går vid en ingress, men icke mer![...]"

Nu behöver nuvarande situation, där protektionism diskuteras, bli likt ovan/historien har visat, men det vore ignorant och försumligt att inte ta med denna kunskap i sina beräkningar. Om en protektionism blir mer gällande, kanske investeringar mer kommer att handla om de bolag som ligger i "rätt" länder som blir det viktigaste? Således investerar man mer i ett land än i ett bolag?

Ovan böcker är, Harais och Snyders alster undantaget, krävande och låter sig inte så lättsamt läsas. Detta brukar mer ofta än sällan, i alla fall hos gemene ungdom, vara likställt med "orkar inte...". Helst skall det vara en rubrik utan någon artikel. Smärtgränsen går vid en ingress, men icke mer! Kort, enkelt, koncist och utan några krusiduller är det många som önskar, men tyvärr är livet, människan och vår historia ej det. Vi är så extremt komplexa att vi ännu inte, trots att anno 2018 har infunnit sig, har listat ut exakt hur vår hjärna fungerar, eller hur långt ett snöre är. Eller hur man kokar det perfekta ägget. Eller... ja, jag tror att ni förstår. Således erfodras vilja, motivation och ansträngning; ty ingenting är gratis. Något som däremot är gratis är denna video med Harari, då han gästar Island för sitt boksläpp anno 2016. Videon är cirka 80 minuter lång, men låt dig ej avskräckas, för det är åttio mycket underhållande, matnyttiga och högst intressanta minuter.