Viva España

Det förefaller som att det har kommit att bli mer ofta än sällan som den oeconomica mundis bloggare gör reklam. Ena dagen är det Lendify, andra dagen Lendify och tredje dagen ... Lendify. Ibland kan det även vara Lendify. Undertecknad har aldrig skrivit något sponsrat inlägg, eller gjort reklam för någon tjänst eller produkt (Marius borträknad). Förvisso kan jag förstå att det finns de som tror att jag gör "reklam" för twitters och bloggarnas frankofil nummer ett, men faktum är att så ej är fallet. Förvisso har denne skickat en påse ostkrokar, men denna fick densamme tillbaka. Med ränta, om än en marginell sådan. Jag måste ju tänka på min kära #sparkvot...

Oavsett; jag har tidigare skrivit att jag aldrig har tagit ut pengar från googles annonser på denna blogg och detta förfarande har fortsatt. Bloggen för mig har aldrig haft som syfte att vara någon inkomstkälla, ej heller "orkar" jag inte bry mig. Mitt fokus ligger på mitt jobb, mina studier samt mitt bokprojekt. Utöver detta ligger fokus på livet. Bloggen är något som finns, men som har en, relativt, låg prioritet. 

Detta inlägg kommer handla om två av de absolut trevligaste, vänligaste, älskvärda tillika genuina vänner som jag någonsin haft äran att lära känna. Utan att gå in på detaljer kan jag säga att en av dem har gjort mycket för mig; mycket. Han har, såväl direkt som indirekt; medvetet och omedvetet, varit min petrusklippa. Utan att överdriva skulle jag vilja påstå att han, mer eller mindre, har räddat mitt liv.

Sedan ett par år tillbaka har denne, som även är känd som Stefan Tello, tillsammans med sin bror, aka. Robert Tello, drivit sin egna bostadsförmedling i Spanien. I takt mer åren har deras objekt kommit att sälja i rasande takt, vilket har gjort att de har kunnat bredda sin verksamhet. Det är ingen hyperbol, men dessa båda herrar startade med noll; de hade ingenting. Emellertid är de båda driva entreprenörer och har varit aktiva inom flera olika projekt tidigare; projekt som varit inget annat än lyckade. De har aldrig fått något serverat på silverfat, men däremot är de duktiga på att bjuda andra på det. Undertecknad har fått uppleva detta inte bara en, två eller tre gånger, utan det hundradubbla!

Gällande att bjuda (på mat) är de båda herrarna även aktiva, då de har tid, med att rodda paellafester. Som bilderna nedan visar är det möjligt att hyra in dem för större tillställningar. Gällande om det smakar lika bra/gott som det ser ut är frågan lika oberättigad som att Chansar Mest vågade påstå att mitt påstående om att han har köpt en rolex vore "ont förtal" (snälla, finns det något förtal som är "gott"?).

Nåväl, åter till "reklamtexten". På sin hemsida, vilken kommer att uppdateras med fler och nya foton samt få en ny estetik kommande veckor, står följande att läsa:

"Är man intresserad av att köpa boende i Spanien så är det många frågor som dyker upp. Frågor som, var vill man bo, hur stort ska det vara, ska det vara ett hus eller en lägenhet och inte minst vilka pengar är man beredd att lägga på boendet? Detta är frågor som vi på "Investera i Spanien" hjälper dig med och vi har inget boende i vår portfölj som vi inte själva skulle kunna tänka oss.

Vår idé är att vi ska kunna välja ut det som passar just dig på ett mera neutralt sätt. Vi samarbetar med flera mäklare så vi kan välja ur ett större sortiment utan att begränsas av endast en mäklares sortiment. Vi ger dig all hjälp som behövs i lugn och ro, vi har själva investerat i fastigheter här så vi vet vad som krävs för att lyckas. Vi kostar dig heller ingenting!

Så vi erbjuder dig här det bästa och självklart är detta bara ett axplock av alla objekt vi erbjuder. Hittar inte du ditt boende idag så hör av dig till oss genom kontaktformuläret och beskriv just dina önskemål och tankar så hjälper vi dig personligen att hitta just ditt drömboende i Spanien!

Vi har dessutom köpt flera hus här själva och skaffat bra bankkontakter för banklån, hantverkare, jurister mm..

Vi hjälper er att komma igång med uthyrning och allt som kan verka krångligt i början."

Stefan Tello (till vänster) tillsammans med sin bror, Robert Tello

Det finns mycket mer jag vill och kan skriva, men jag väljer att hålla tand för tunga. Återkommande läsare vet att jag annars har en tendens att inte bara rabbla alfabetets första bokstäver, utan även de sista. Är du intresserad av att hyra eller köpa en fastighet i Spanien är det dessa två herrar som du skall kontakta. Om det fanns möjlighet att ha "ärlighet" och "förtroende" som mellannamn, skulle dessa ha det. 

Nu kommer vi till den hittills outtalade frågan; vad får jag för att skriva detta? Låt mig vända på det; det var jag som frågade dem om de ville ha hjälp med att sprida information om deras verkamhet. Således är min ersättning lika med noll kronor. Då dessa i allmänhet, men Stefan i synnerhet då vi bor i samma metropol, har hjälpt mig så mycket genom åren skulle jag t.o.m. vara beredd att betala för att skriva detta.

Hemsidan finner ni här.

Vackra och närliggande miljöer. Att dessutom är nära till lokala marknader med färsk mat, såsom frukter och hummer, skadar ej. Om du hellre vill inmundiga ovan på en restaurang kommer du få en chock över de låga priserna.

Bostäder i framtiden

Att spåna om framtiden är, för det mesta, ett roligt nöje, speciellt med rätt sällskap. Var är vi om tio år? Tjugo? Femtio? Hundra? Även om det är intressant är jag mer för att spåna om specifika sfärer, istället för att tänka alltför brett. Något jag tänkt mycket på är... förlåt, där ljuger jag. Jag har ej tänkt mycket på det; ty jag är icke en sådan där filosof som älskar att sitta (ensam) i sitt elfenbenstorn och grotta ned blicken i en kaffesump medan alla andra röster föraktas som rena gallimatias. Således vill jag börja om; en tanke som slog mig, och som jag därefter ägnade en liten stund till att reflektera kring, var hur det kommer bli med bostäder i framtiden.

Låt mig först börja med en kortfattad historielektion. För lite mer än 10 000 år sedan levde människan som nomad. Vi förflyttade oss i takt med att vi förbrukade råvaror, såsom nötter, rötter, frukter, bär och djur, som fanns att tillgå på varje ställe. När dessa resurser var uttömda rörde vi oss vidare. Vi vare sig sparade eller lagrade stora volymer. Istället åt som allt vi kom över och frossade gärna tills magen nästa sprack, för vem kunde veta när nästa mål mat skulle serveras?

Sedan hände något. Forskarna käbblar fortfarande om exakta anledningar, men de vanligaste förklaringarna till att vi blev bofasta var dels att många djurarter var på väg att dö ut (pga. att vi jagade) och att klimatet ändrades och blev fuktigare, t.ex. i Mellanöstern. Detta gjorde att områden som tidigare varit "döda" nu blev levande med växter och andra grödor. Då djuren hissat vit flagg behövde människan ett annat sätt att överkomma föda. Människan kom att skapa sig kunskaper om odling, konstbevattning, hur grödor kunde förädlas och användas et cetera. Vi lärde oss även att domesticera djur och blev således, vilket är paradoxalt, även själva detta.

"[...]Tid att leka, självförverkliga sig själv eller se när byns shaman dansade[...]"

Hur blev vi själva domesticerade? Forskning visar att den genomsnittliga jägaren ägnade ca 5 timmar per dag med sina beting. All annan tid var fri. När människan lärde dig att domesticera växter och grödor (läs: bli jordbrukare) kom deras liv att bli allt annat än bekvämligt, vilket man annars ej skulle kunna tro. Logiskt torde ju en teknisk utveckling leda till något bra, eller hur? Ja, jordbruksrevolutionen ökade visserligen den totala mängden livsmedel som stod till mänsklighetens förfogande, men detta omsattes ej i mer och bättre fritid. Istället omsattes detta i befolkningsexplosioner och övergödda eliter. Befolkningsexplosion plus klasskillnader ledde till mer slit på de odlade markerna för att dels producera till sig själva, dels för att betala till de högra uppsatta samt bygga lager som de högre uppsatta kunde använda att dela ut vid missväxter. Tid att leka, självförverkliga sig själv eller se när byns shaman dansade... nej, den fanns ej. I alla fall ej för en "avarage joe".

Sedan denna tid har genomsnittlig arbetstid gått från ovan 5-6 timmar per dag till allt från 7,5-9 timmar per dag (OECD). Vem domesticerade egentligen vem?

Nåväl. För att återgå till inläggets essens: bostäder. Människan gick alltså från att vara nomader till att bli bofasta.

Hur ser det ut idag? Idag äger eller hyr människan sin bostad. Vi är, i allra högsta grad, ett bofast släkte. Många äger sin bostad och för många har detta även varit en lukrativ affär; ty värdet på bostäder i Sverige har de senaste åren ökat mer än antalet tweets från Trump.

"In the future we will all be homeless" (James Scott)

Sedan vi blev bofasta har jobben varit i närhet med bostaden eller det samhälle vi verkat i. Detta har gällt i alla tider; flodkulturerna, antiken, medeltiden, renässansen, upplysningen och industrialiseringen. Jobbet har varit bundet med en fast geografisk punkt. Dock är detta på väg att ändras, och det i en mycket snabb takt. Idag är det allt fler som jobbar hemifrån, reser till Indien för att sluta ett avtal för att senare bege sig till USA och inspektera murbygget. Ingen av dessa behöver "stämpla in" likt fabriksarbetaren á la 1900-talet. Ej heller jobbar de 9:00-17:00. Deras produktivitet mäts på andra variabler, främst via dataflöde eller dylikt.

I takt med att människor jobbar med/på jobb som kan vara på andra sidan jorden, kan de allt mer nödgas förflytta sig. I takt med att globaliseringen ökar, ökar även utbudet av billiga transportmedel. I samband med detta kommer frågan om det är värt att ha en fast boplats? Är det då ej bättre att man hyr eller har delat boende (delningsekonomi, som även kan/kommer gälla bilar et cetera) med andra och sedan hyra i de länder där man arbetar under en viss tid? Jag ser ej att det finns någon som helst anledning, den sentimentala och möjliga lukrativa borträknad, att i dessa fall äga en bostad i ett land.

I flera länder har bolag likt Airbnb satsat på att bygga egna lägenheter som kommer att hyras ut under kortare perioder och jag tror just bolag likt dessa kommer växa markant kommande år. Det finns ingen anledning att äga ett hem om du vet att du ej kommer vistas där en majoritet av årets alla dagar. Bättre då är att dela det eller hyra ut det. Således; från nomad till bofast. Från bofast till "nomad"?

Vad tror du om detta scenario? Hur kommer det att påverka de fastighetsbolag som huserar på Stockholmsbörsen? Hur kommer det påverka enskilda individer? Hur kommer det att påverka bostadsmarknaden, mer generellt?