Rent matematiskt känns det som en självklarhet och visst finns det många vinster med att göra detta. Dock, och för mig är detta ett stort sådant, då jag är en "känslig" person, vet jag att detta ger mig obehagskänslor. Jag gillar inte att ligga i skuld, detta oavsett såväl summa som till vem. Jag har aldrig kunnat känna mig tillfreds med att leva på/bruka lånade pengar då jag vet att jag ej är i det behovet.
Emellertid, när jag vänder på myntet framkommer att det rent matematiskt tillika "logiskt" vore klokt att, till en viss del, belåna portföljen nu för att ge den ytterligare bensin mot resans mål. En som tydligt gestaltar detta är rikatillsammans.
Det finns många parametrar att ta hänsyn till; min arbetssituation, min hälsa, bostadsförhållande, mina tankar om räntan och dess rörelser (om jag nödgas gissa enligt kaffesumpsprincipen tror jag den kommer vara låg en lång tid framöver) och min dröm tillika mål med investeringarna.
"[...]Jag är en sköldpadda på trettio år[...]"
Jag har suttit med dessa tankar under en veckas tid och begrundat dem noga. Vilka för- respektive nackdelar finns? På ett sätt känns det som ett givet val, men då jag känner mig själv, att det med största sannolikhet kommer leda till en sorts ökad inre oro tillika obehag, är jag tveksam om det är rätt väg att gå. Varför stressa? Jag är en sköldpadda på trettio år och kanske är det värt ett par extra år att leva utan denna förmodade oro som kommer av en eventuell belåning?
I detta fall kan jag inte undlåta mig att begrunda tillika koppla till Skivvärldens värld, du vet den som vilar på ryggen av fyra elefanter, som i sin tur står på en stor sköldpadda som simmar genom universum(?). Inte? Då är min starka rekommendation att du ger dig an denna underbara värld och lär dig både om Nanna Ogg, Mormor Vädervax, Bibliotekarien, Rensvind, Cohen Barbaren med flera. Jag är sköldpaddan och jag har världen - min värld - på min rygg/axlar. Det handlar om att simma rätt; ty en varelse likt denna jätte till sköldpadda gör inte en u-sväng i första tillika snabbaste laget.
Min vän som ställde denna förfrågan menade inget fördolt utan frågan var genuint ärlig och ämnad för något gott. Därtill hålor jag denne högt och vet att han vet precis vad han pratar om; ty han har själv gjort detta och gjort det bra. Emellertid är jag inte han och han inte jag. Vi är alla olika och till syvende och sist är vi alla våra egna herrar.
Som framgår är jag kluven. Målar jag upp en skräck för en oro som egentligen ej kommer infinna sig? Kanske kommer den infinna sig men att jag snabbt förlikas med den? Skall jag applicera en sorts KBT alternativt ACT även denna gång, likt då jag valde att ta mer från krigskassan för cirka 1 år sedan?
Kluven är bara förnamnet...
Hur resonerar du kring belåning?