Telia har de senaste åren lyckats att sälja av hela, eller delar av sinna innehav, såsom Turkcell och Azercell, som är riktade mot Euroasien. Dessa innehav har länge varit ett ocker för det svenska telekombolaget och detta inte bara för att det har varit mindre bra lönsamhet, utan också för alla skriverier om mindre lagliga förfaranden. Med mindre exponering mot Euroasien har en av bolagets risker minskat och när man nu säger sig fokusera på att "renodla", vilket måste säga vara det senaste årets modeord framför övriga, verksamheten och "fokusera på kärnverksamheten" (även det ett sorts modeord på senare tid) kanske en uppsida finns att skönja(?).
Det är möjligt, men den möjligheten tycks aldrig infinna sig, för Telia, med VD Johan Dennelind, tycks ha många skavsår på fötterna, för någon direkt fart har de ej fått i sin gång.
Sedan 2013, då Dennelind tillträdde, har följande utveckling skett:
- Vinst per aktie (VPA) har sjunkit från 3,46 kr till 1,33 kronor. Detta motsvarar ett tapp på 61,5 procent.
- Omsättningen har gått från 23,49 till 19,79, vilket motsvarar en sänkning med 15 procent.
- Det egna kapitalet per aktie, som vid 2013 var 26,08, är nu 23,64, vilket motsvarar en minskning på 9,3 procent.
- Bruttomarginalen har från höjder på 43,08 sjunkit till 37,33 - ett tapp motsvarande 13,3 procent.
- EBITA, detta viktiga nyckeltal, har förvisso inte tappat lika mycket som syntes vid VPA, men ändå är sänkningen betydande. Anno 2013 var den 39,01 och vid Q1 2019 står den på 33,12. Detta motsvarar ett tapp om 15 procent!
Listan skulle kunna göras mycket längre, men jag väljer att låta det vara där. Eller, nej, det gör jag inte, för vi har ännu ej avhandlat utdelning, kassaflöde, utdelningsandel tillika utdelningstillväxt - de ingredienser som är lika essentiella för utdelningsinvesterare som barkbröd är för snålbloggare.
- Det fria kassaflödet har sjunkit från 3,85 till 0,24 - motsvarande en minskning med en sisådär 93,7 procent. Följaktligen inget att rycka på ögonbrynen för...
- Utdelningen har sänkts från 3 kronor per aktie till 2,36 kronor per aktie. Detta är en sänkning med 21,3 procent. Inte sååå farligt om man är utdelningsinvesterare och söker stabila, återkommande och växande utdelningar.
- Utdelningsandel är alltid viktigt att beakta, för bolag som delar ut mer än vad kassaflödet och vinsten tillåter, är dömda att förr eller senare nödgas tumma på den utdelade summan. Anno 2013 låg utdelningsandelen på 86,71 % och vid Q1 2019 ligger den på 177, 44 procent. Skillnaden i procent är cirka 104 procent. Som sagt, inget att rycka på ögonbrynen för...
Nedan bild får ej med allt och tyvärr är grafen/linjerna till fullo ej rättvisande, för ju mer parametrar som adderas, desto mindre tydlighet framkommer i linjernas utveckling. För en mer rättvis bild bör envar nyckeltal studeras i relation till ett, eller två, andra.
| Källa: Börsdata |
Telekom sägs vara en hyfsad trygg hamn när det svänger likt vore det Let's Dance (haha... kopplingen till Bonnier borde ge mig inte bara ett, utan två extrapoäng...), men när jag studerar telekombolagen i allmänhet, men Telia i synnerhet, tycker jag att hamnen i Tortuga tycks vara mer säker.
Återköp? Ja, det är något som Telia brukar, men inte ens dessa tycks ge några avtryck i kursen. Förvisso har de ej varit aktiva under en längre tid, likväl.
Köpet av Bonnier? Visst kan det slå väl ut, men... är C-More något som Svenssons väljer framför Netflix, HBO och kommande Disney+? Visst finns det de som älskar svenska kriminaldramer et cetera, som inte har förändrats sig sedan Gösta Ekman axlade rollen som Beck och Kjell Bergqvist rollen som sig själv, Mr "Öh, vafan'.
Äger du Telia? Varför? Är jag för deterministisk när jag hävdar att det finns andra mer attraktiva telekombolag, såsom norska Telenor?