Ja den är ju på allas läppar såhär års. Folk står med ändor i vädret var man än ser så nu kunde jag inte hålla mig längre. Ut ut och plocka. Först med Jenny som bjöd på den finaste vurpan i mannaminne, jag skrattade så mycket att jag var tvungen att sätta mig bakom en gran. Sen iväg med Sebe till vår lilla kantarell"ö". Sjätte året vi plockar där, bra ställe - så jädra otillgängligt att det bara kan vara vi som är så dumma att plocka där. Men vi är malliga ändå.
Konstig men utsökt middag igår med smördegsfluffbröd, kantarellfräs med vitlök och persilja, god ost och fikonmarmelad och lite vin på det. Man måste ju passa på.
God tisdag!