Äntligen, äntligen sommar!

Tänk vad livet kan förändras snabbt. Över en helg kom alla barnen hem. Jag har fått semester och alla barnen var hemma över midsommar. Jag börjar så sakteliga varva ner. Mitt överstressade minne fungerar inte riktigt bra än och inte heller min kropp, men det blir roligare och roligare att sticka igen och helt ärligt - vem vill minnas allt?


Några saker har jag dock stickat färdigt på slutet. En klänning från Geilsk, till Beckis. Gillar verkligen  både hennes design och den härliga garnet som är en blandning av ull och bomull. Skön mot kroppen och inte ett dugg vass. Jag tvättade klänningen i tvättmaskinen innan Beckis fick på sig den och den höll formen utmärkt.

Jag har också gjort färdig en kofta till Beckis, Peggy Sue. Den stickade jag i ett bomullsgarn från Sandnes som jag köpte i Norge.

Fy för bomullsgarn säger jag bara.

Även en sjal, Bakau, design Åsa Tricosa har sett världens ljus. Stickade den i ett garn från Fyberspates som heter Faery wings 4ply. Underbart garn, underbart mönster. Trots att det är ett ganska dyrt garn har jag redan skickat efter mera. Det seglade upp som en given favorit.

Det här är en av de få sjalar jag väljer att behålla själv. Så himla mjuk och skön.

Jag har förgäves letat efter en lagom lång tunika eller en snygg t-shirt som skulle passa en kurviga häxa i sina bästa år, men tyvärr inte hittat. Då är det enda alternativet att sticka och det gör jag nu. Lizette i grönskimrande Muskat. Inte kul med bomullsgarn. Jag ska göra en minnesnotering om det. "Det är inte en bra idé att sticka i bomullsgarn. Du tycker inte att det är kul. Du blir bara arg och fingrarna går sönder på konstiga ställen som du inte visste om kunde gå sönder." Sådärja, nu är det gjort. Sen var det minnet. Tyvärr sviker det mig ofta.

Den ser otroligt bred ut i den här vinkeln ser jag, men riktigt så stor är den inte.

För att inte bli utan stickningar har jag också passat på att beställa hem ett litet stickkit från Finland. Spring Spirit Mittens från Riihivilla. Snygg förpackning och härligt garn. Eftersom jag inte börjat sticka än så kan jag inget säga om mönstret. Men det ser lovande ut och vad mer kan jag begära? 

  

Häxkoftorna och nya koftor!

Förra helgen var alla barnen hemma vilket var alldeles underbart. Gubben sade när första barnet klev över tröskeln i hallen att nu kändes det alldeles som vanligt igen. Det var just att det var som vanligt som var det mysiga. Maten var godare och dagarna var roligare även fast vi egentligen inte gjorde något särskilt utöver det vanliga. Äldsta dottern som är med i Häxkoftorna hade med sig sin tröja och avslutade den, fäste trådar och sedan fotade vi den ute i det härliga  solskenet. Det är hennes första tröja och jag tycker hon har gjort det väldigt bra.

Min yngsta dotter fick sina handledsvärmare och jag kan inte motstå att visa en bild på dem när hon fick på sig dem. Jag tror faktiskt hon gillade dem. 

Själv sliter jag med min kofta men nu i helgen har jag avslutat den andra ärmen så långt det går. Måste mäta om den är tillräcklig när bålen är färdig innan jag kan sticka beläggen på ärmen. På bålen saknas 7 cm innan jag kan börja maska av för halsen.  Sen återstår montering och att sticka fram- och halskanter. Slutet börjar närma sig.


Självklar har jag redan bestämt mig för vilken nästa kofta kommer bli och i onsdags beställde jag garn från Geilsk i Danmark och i fredags kom garnet. Där gick det undan och jag längtar efter att få börja sticka på den. Det kommer bli en älskad sommarkofta tror jag. 

Lägg speciellt märke till de fyra små karamellerna med Geilsk loggor på som följde med i garnpaketet. Sådant gillas. Toppen!

Regnbågsmössa till en regnbågsflicka!

Min yngsta dotter vägrar att ha mössa på sig men efter en kompromiss där specialfärgat garn från Limmo-design  ingick,  fick jag lov att sticka en mössa till henne. Vi vanliga dödliga skulle svimma av färgchocken men som min dotter så ödmjukt uttryckte sig; -"Jag passar i allt!".
Och mycket riktigt, även om den äldre syster sade att det såg ut som en "smurf i hypnosmössa", passade flickan alldeles utmärkt i färgerna. Eller vad tycks?

För övrigt är jag genomförkyld och kan inte annat än sitta stilla och sticka. Det blir lite fel här och där, men vad gör väl det. Jag har precis stickat den första ärmen till min kofta som jag stickar tillsammans med gruppen Kofthäxorna. Nu får den vila på en kabel till jag kan avgöra om jag ska sticka några centimeter helvitt innan jag maskar av. Självklart ska ett belägg för sömmarna också stickas, även om det inte fanns med i mönstret. Det blir så mycket finare på insidan där du klipper upp då. Sömmarna döljs helt och det är ju så man vill att en kofta ska se ut! Insidan ska vara lika noggrant gjord som utsidan. Det sade alltid mamma och momma och de visst vad de pratade om!

Kofthäxorna

Många ville vara en Kofthäxa vilket är väldigt roligt, men självklart finns det plats för alla som vill. Det som är extra roligt är att alla troligtvis kommer göra olika modeller eller variationer på samma modell så det blir en mängd olika flerfärgsstickade koftor, tröjor och jumprar. Toppen!

Vem vill inte vara en Kofthäxa?

En vän, Lotta,  från online stickcafé och jag är sugna på att sticka en mönsterstickad kofta men vi gör det gärna i sällskap av flera. Vi planerar att starta upp en KAL i oktober och vara färdiga med koftan till påsk. Därav namnet KOFTHÄXORNA. Vi tänkte lägga upp det som en facebookgrupp och uppdatera stickstatus där med jämna mellanrum. Kanske var fjortonde dag eller en gång i månaden. Där kan vi tillsammans hjälpa varandra med mönster, klippa i stickat, färgval mm.


Vi har valt ut fyra stycken modeller som skulle kunna vara intressanta och sticka. Endera stickar vi samma modell eller så stickar vi helt enkelt den modell som var och en tycker är vackrast. Så vad säger ni? Ni hänger väl med!!!!

Kofta nr 1 heter Peony Cardigan och är designad av Solveig Hisdal

Kofta nr 2 är Leaf Stripe Cardigan, design Solveig Hisdal

Kofta nr 3 en Fair Isle Cardigan

Kofta nr 4 Beris Cardigan

Skicka mig en kommentar så att vi vet om intresse finns.

Coleus

Jag har också varit med i två KAL:ar under sommaren. En som heter 12 before 2012 och en som där man stickar sjalar av en av mina favoritdesigners, Kirsten Karpur. Jag kombinerade dessa två och stickade en Coleus i en Wollmeise från mitt lager. Jag gillar verkligen resultatet. Den här kommer jag spara till mig själv och om jag snubblar på mer garn av Wollmeise i Berlin så kommer jag definitivt att köpa mycket. Det här var min första bekantskap med garnet and I love it! Det syns inte på fotona men garnet har en läcker blåsvart melering och en lyster som är speciell.



Just nu har jag tre stickningar på gång. En Going Green som jag har på paus eftersom garnet tagit slut, en mysstickning från Christel Seyfarth av hennes nya design Vattenmelon. En bolero i underbara färger. Jag kan bli alldeles beroende av flerfärgsstickning och knappt släppa dem och så är det alltid med design från henne. Den tredje och sista stickningen som jag har på gång är vantar i tvåändsstickning. Mönstret till dessa har jag haft turen att få pröva genom en vän som jag kommit i kontakt med på stickcaféet på facebook. Bilder på dessa kommer senare eftersom jag bara börjat än.



Bäste dotra mi!

.........har som jag tidigare bloggat om börjat intressera sig för stickning under det senaste året, vilket är jättekul. Vi delar inte bara ett intresse, utan en passion för stickning, fina garner och att sticka och lyssna på en god bok samtidigt. Under det senaste året har hon stickat två par sockar, vantar, mössor, sjalar, tofflor och nu senast en liten kofta till sig själv. Titta vad fin den blev. Två härvor Cascade gick det åt.



Kornblomstsjal

Nu är den färdig. Stickad, klippt, tådarna fäst och pressad. Nu ligger den vackert hopvikt på strykbrädan och själv känner jag mig lite irriterad. Om ni någon gång har upplevt känslan av tomhet och rastlöshet när ni precis har avslutat en bra bok så känner ni igen er. Den känslan har jag nu, efter att ha avslutat en bra stickning. Jag har redan beställt en ny som min dotter inte visste att hon behövde men det är inte säkert att den blir lika rolig att sticka. Det kanske var den där första, den mest utmanande som var det roliga.



För att mota irritationen har jag anmält mig till en teststickning av en sjal som heter Björk. Än så länge går allt bra och den har ett intressant sätt att starta upp sjalen på. Jag kan rekommendera er att titta på den när den kommer ut på Ravelry som mönster.

Sedan har jag också startat upp en Going Green, av Sandra McIver av garn som jag hade hemma. Måste dock komplettera med några härvor. Uppläggningen till den var inte att leka med. Att sticka 641 maskor tar tid, men jag tror det kan bli en rolig stickning och att jag kommer trivas med koftan/swirlen eller vad den nu är. 

Jag har också stickat ett par kanintofflor till den andra av mina kollegor som ska få bäbis. Under sommaren kommer jag att sticka en filt även till henne ocheventuellt får det följa med en kofta.