Två asiatiska bolag inköpta

Under höstsemestern gjorde jag research på asiatiska bolag och två köptes in för några veckor sedan. Clarksons lämnade sin plats i portföljen. Inget dumt bolag, men de är inte jättebilliga eller särskilt snabbväxande (per aktie) samt något cykliska. Blir bevakningslistan istället.

De två asiatiska bolagen bör gynnas av en växande medelklass och ökad urbanisering och är riktiga tillväxtcase med utdelning.

8990 Housing 
Filippinska 8990 Housing (House, kurs 7.33 PHP) är den ledande massproducenten av billiga hus för medelklassen. Behovet av nya hus är stort och underskottet beräknas till 3 miljoner hus och växer. Se den här videon för en bra överblick.

Här är konkurrensfördelarna jag kan hitta:

• Legala inträdesbarriärer för utländska bolag i form av begränsningar för att köpa/äga mark.  
• Lågkostnadsproducent. Material köps in billigare och byggnadstekniken skiljer sig från konkurrenternas genom förtillverkade enheter. 
• De har som nationell aktör möjligheten att bygga upp ett "brand" genom t.ex. reklam och god kundservice. 
• De tycks också vara lyhörda för sin målgrupp och har olika finansieringslösningar som gör att man inte behöver lägga lika stor handpenning (dock viktigt med riskkontroll).

8990 håller på att bredda sig fler områden som köpcentrum till nybyggda områden och fiber till alla i området. På ägarlistan hittar man Malaysias investeringsfond och amerikanska TPG. Civetta Capital har dem som största innehav (åtminstone i januari).

Värderingen tycker jag är ganska attraktiv och jag köpte på 6.40 PHP. För 2015 får du 4,2 procents direktavkastning och för 2017 förväntas det stiga till dryga 6 procent. Prognosen för P/E-talen är för samma år 9,5 och 6,5.

Matahari Department Store 
Matahari Department Store (LPPF, kurs 15 950 IDR) är Indonesiens lokala "H&M" och har funnits där sedan 1958. 2009 har de strukturerats om och satsar på expansion. De har ett 140-tal butiker där de säljer kläder, smink och väskor m.m. Här pratar vi om den ledande aktören i världens fjärde folkrikaste land. Tänk dig Europa minus Frankrike eller USA minus en delstat. Se den här halvfåniga videon* från 2.30 och framåt för en aktuell överblick.

*Jag länkar till den för att den är färsk. Tips: Fokusera på 2.30 - 4.20 och håll för öronen för att undvika glättig hissmusik. Strax innan minuten finns deras smått otidsenliga Matahari-marsch (en hopplös hybrid av Österrikisk Ompa-Ompa musik och Gangnam style). Inget som säljer in bolaget till utländska investerare och en kulturkrock.

De fördelar jag kan hitta är:

• Inträdesbarriärer för utländska bolag som i praktiken kan begränsas till större städer. Se sid 29 och 64 i en rapport från Credit Suisse.
• Starka varumärken, särskilt deras egna "Nevada".
• Inköpsfördelar som största aktör, och de köper 90 % lokalt
• Distribution till lågt pris som största och geografiskt mest spridda aktör
• De ingår i Lippo-gruppen (se sid 35) vilket ger tillgång till lokaler och e-handel. Portalen för e-handel heter dessutom Mataharimall
• Indonesierna, även de rikare, tycks föredra lokala varumärken. Se sid 9 i en rapport.

Som en jämförelse har H&M en dryga 15-tal butiker i landet. Matahari har största andelen av den totala marknaden (37 %) och tar marknadsandelar. Urbaniseringen gör att de kan expandera och är först på plats i de köpcentrum som uppstår. Och ju fler ställen de är på desto billigare distribution (särskilt i ett ö-rike).

Man kan säga att alla konkurrensfördelar är lokala och det är tesen för investeringen. Och Matahari är inte heller en direkt konkurrent till H&M eftersom de mer satsar på landsbygd och framväxande städer, inte bara storstäder. Bland ägarlistan finns förresten de som äger Synsam (!).

Värderingen är högre här och jag själv köpte dessutom kring 18 000 IDR. Nu är det P/E 25 på 2015 års vinst och en direktavkastning på 2 %. Man betalar helt klart för tillväxt. Men å andra sidan finns det tillväxt. Astolz har rankat dem som topp i lönsam tillväxt bland 5 000 asiatiska bolag. Sen vet man aldrig om det fortsätter, men förutsättningarna tycker jag ser bra ut...! Senaste rapporten visade på ett litet hack i kurvan, men kalendereffekter är en förklaring enligt ledningen, se sid 10.

Lite övrigt...
Aktiepuben i torsdags var mycket trevlig. Denna gång var vi några färre vilket kan vara en konjunkturindikator så god som någon :-)

Jag har också fått ett recensionsexemplar av Marcus Hernhags bok och vill skriva något innan det är för sent. Men många kloka recensioner finns redan, t.ex. av Stefan Thelenius, Gottodix och Petrusko. Har inte så mycket att tillägga utom att boken ger kloka tankar, enkla råd och handfasta tips. Tror dock inte jag skulle få grönt ljus på investeringarna ovan, men det kan jag inte anmärka på :-)

Och synpunkter?
Jag har i mitt eget tycke hittat goda kandidater för Filippinernas och Indonesiens växande medelklass. Tillsammans med Thailändska fisksnacks-bolaget börjar en Asienportfölj ta sin form. Fonden Civetta kör förresten i länderna Thailand, Indonesien, Filippinerna och Vietnam. De undviker Kina och Hong Kong. Kanske klokt?

Ska göra en ordentlig belysning av bolagen om det är av intresse. Risker finns givetvis i form av t.ex. valutarörelser, naturkatastrofer, tappade marknadsandelar eller ja vad som helst. Här är en spännande och innovativ sammanställning av landsrisker (väl värt ett eget inlägg). Men det handlar om mindre "gamblande" än man kanske kan tro. Bolagen har rejäla konkurrensfördelar, är starka aktörer på lokala marknader och bör definitivt på sikt gynnas av medelklassens framtida framfart.

Kanske inte blir så mycket input på de här bolagen men alltid kul med kommentarer ändå... :-)

Halvårsrapport, Grekland och sommaruppehåll

Portföljen har varit riktigt stabil och jag är mycket nöjd med utvecklingen. Portföljen är den 30 juni upp 16.3 procent inklusive utdelningar.

Jag jämför mig med:

• 50% SIX30 Return index som var upp 8,8 procent. Det indexet inkluderar utdelningar.
• 50 % DJ World index, men justerat för utdelning. Det blir 2 procent plus säg 2,5 procent för utdelningar, totalt 4,5 procent.

Totalt blir då mitt egensnickrade jämförelseindex 6,7 procent. Det är ungefär så jag skulle investerat om jag kört Avanza Zero och en globalfond med 50 procent var. Valutaeffekterna borde man kanske rensa för, men det blir krångligt och brukar ju också jämna ut sig över tid.


Positiva bolag
Vi börjar med godbitarna den senaste tiden:

• Clarkson (2700 pence) har gått som tåget eller snarare båten. Aktiekursutvecklingen för närmast tankarna till Speed 2,  Marknaden börjar troligen uppskatta samgåendet med Plateu. Vinsten förväntas öka med 30 % enligt Motley Fool vilket driver ner P/E talet från 30 till mer rimliga nivåer.  
• Vitec (271 kr) crawlar sig framåt väldigt raskt. Där är det utländska ägare som börjar nosa på bolaget enligt Di och de har börjat shoppa loss bolag. Skulle förvåna om inte fler köp är på gång.
• Saltängen (104 kr) har varit mycket stabil när nedgången kom. Men jag skulle gärna se några insiderköp, fortfarande väldigt tunt på den fronten.

Negativa bolag och Buffett-tankar
Northwest och Woolworths har tävlat om att vara sämst i klassen även om båda ryckt upp sig något på slutet. 

• Northwest (7.90 CAD) ser jag ändå hoppfullt på. Senast kom en nyhet om återköp på upp till 5-10 procent av aktierna, och att insiderköp är på gång. Deras ägande i Vital går också bra. Min egen känsla är att det vänt, men jag kan ju ha tok-fel. Har ju haft fel om dem förr. Kommer att vara riktigt spänd på rapporten i augusti och lyssna på konferensen. Om de håller vad de lovat i samband med sammanslagningen blir det fint, men ett tappat förtroende skulle slå på kursen.
• Woolworths  (27.63 AUD) var nere kring 26 AUD. Orsaken är tappade marknadsandelar pga ökad konkurrens från Coles och Aldi och förluster i deras Masters-satsning (typ Bauhaus). Uppryckningen på slutet beror på att det ryktas om ett bud från en private-equity firma. Sen...100 % spekulation men tänk om Buffett skulle köpa upp dem istället? Han letar i alla fall aktier i Australien och fler har tänkt tanken. Däremot lär kanske hans Tesco-äventyr ändå tala emot ett köp.

Grekland då?
Påverkar Grekland mitt agerande? Nej faktiskt inte. Jag kollar på bolag och inte på makro eller marknaden som helhet. Däremot kan det uppstå intressanta köplägen ifall en marknad rasar ihop. Skulle Grekland gå ur EMU, EU eller vad det blir och nya valutan rasa, ja då blir jag lite mer sugen på att köpa fina Grekiska bolag än innan. Säg att du får en valuta som är 40 procent svagare så blir det ju en väldig rabatt om du också adderar ett eventuellt börsras.

Då tänker jag så här:

• Undvik Grekiska bolag som riskerar att nationaliseras. Hamnar är t.ex. intressanta men kan kanske reas ut till Kinesiska eller Ryska intressenter pga högt statligt ägande.
• OPAP, Greklands motsvarighet till "Svenska spel" är något som ändå lockar. Högutdelare men nationaliserings/försäljningsrisken finns här med.
• Fourlis är den aktie jag skulle kolla närmare på. Fått tips om dem som Greklands "IKEA". Ett annat bolag, där namnet i och för sig avskräcker, är Jumbo. Barnleksaker lär ju behövas, om än i något mindre omfattning.

Med mitt Afrika-fokus går tankarna lite grann till Zimbabwe. De övergav sin egen valuta pga hyperinflation och började med dollar istället. För den som missat det, så går det trots allt rätt ok för dem (även om jag inte är sugen på att investera i Mugabe-land). Skrevs ju en himla massa om dem för ett antal år sedan men nu är det tyst, kanske blir det samma sak med Grekland. Vet ni förresten vem som är en av kandidaterna att ta över efter Mugabe? Jo, Mungabe! (hans fru).

Nu tar jag snart sommaruppehåll! Kom gärna med förslag om det är något ämne eller bolag ni tycker jag borde skriva och fundera på. Kikar på en uppdaterad investeringsfilosofi och har hittat ett gäng mycket spännande asiatiska bolag som ska gås igenom. Glad sommar!

Portföljgenomgång och nytt ställe för ekonomiprat

Kan vara sin plats men en liten beskrivning av portföljen och tankar om den. Inget fotbollslag denna gång men snart börjar alla rymmas på planen eftersom antalet är nere på 12. Någon får agera domare eller bänknötare. Nåja, här är kommentarerna, och tyck gärna till om portföljen och viktningarna!

Senaste förändringarna är en försäljning av Elekta samt en större ökning i Saltängen. Mini-ökningar har gjorts i eWork, Vitec och H&M.

Northwest Healthcare REIT (CA)
Kanadensiska sjukvårdslokaler och parkeringsplatser vilket jag skrivit en hel del om. Har numera blivit internationella då Brasilien, Tyskland och Australien tillkommit. Fantastisk utdelning som inte borde vara hotad. Konkurrensfördelar finns i form av marknadsledande aktör i Kanada, parkeringsplatserna, att doktorer inte flyttar runt etc. Möjligen svagare position i de internationella delarna men mycket större tillväxt och längre kontrakt kompenserar.

Famous Brands (ZA)
Ett stort innehav vars kurs stått stilla ett tag men har en extremt svårslagen historik. Totalavkastningen 1994-2014 är 33 procent per år vilket t.ex. är bättre än Apple och H&M. Ok, inflationen tar bort en del, men ändå! Se en intressant sammanställning hos Investerarens blogg. Den sammanställningen är förresten helt klart värt ett inlägg i sig!

Bolaget är en afrikansk blandning av Fridays och Starbucks men mer okänt. Suverän tillväxt både i vinst och utdelning och de har hög andel logistikintäkter samt tillväxt på gång i övriga Afrika. Nackdelen är att kvaliteten kostar - men likt H&M brukar den växa ikapp och förbi sin värdering. Ett snabbmatsbolag jag aldrig (peppar peppar) säljer.

eWork
Fin kursutveckling senaste tiden och det är ett lite udda bolag. Mycket låga marginaler men de har en väldigt liten kostnads-kostym att fylla. Lågmarginal men lågcapex och en högutdelare inom IT-branschen är en kategori för sig. Man måste dock bevaka branschförändringarna, men så länge Svensk IT står sig stark så tror jag eWork kan plocka sin beskärda och växande del av kakan. Bra på att beskriva sina konkurrensfördelar i årsredovisningen.

Woolworths (AU)

Wide-moat och ledande livsmedelskedja i Australien. Frågan är hur stort hotet från lågprisaktörer (jfr med England) och internethandel är. Jag är inte oroad, men är kanske för optimistisk. Den mest nedtryckta aktien i portföljen för tillfället? Den här luktar lite "contrarian" för tillfället.

Saltängen
Fastighetsbolag med superhög utdelning. Visst finns risker (förlänger ICA?) men de långa kontrakten och byteskostnaden för ICA gör att jag ändå känner mig trygg i detta innehav. Efter att ha deltagit på årsstämman har jag stärkts i min uppfattning. Se tidigare inlägg för diskussion om bolaget och dess risker/möjligheter.

Visst kan man se bolaget som en krydda och då är det en ganska hög portföljandel. De är inte att likna vid en salt-och-blandat påse utan typ en enda jätte-lakrits-saltbalk som förhoppningsvis är tillräckligt färsk och god att tugga i sig över tid. Men risk kan mätas på olika sätt. Är en fastighetsportfölj bestående av en påse blandade fastigheter verkligen så mycket godare än ett välsmakande enfastighetsbolag? En diskussion i sig.

Och för för den som vill ha något riktigt onödigt att fundera på ställer jag frågan: Är salt en krydda eller inte?

Discovery Ltd (ZA)
Det här är försäkring när den är som bäst. Ett okänt sydafrikanskt bolag som faktiskt så smått vänder upp och ned på försäkringsbranschen genom att fokusera på att ändra folks beteenden. Spännande samarbeten i Kina och Singapore och verksamhet i UK gör att de har en internationell prägel. Har inte gått in i övriga Afrika utan är mer av en "disruptor" än "first mover". När sjukvårdssystemen fungerar bättre kommer de in och tar över :-) Ett försäkringsbolag jag aldrig (peppar peppar) säljer.

Som kuriosa är det första bolaget jag äger som gjort en nyemission, vilket genomfördes i vår. Dock en offensiv sådan - en brittiska verksamhet köptes upp - och utdelningspolicyn ligger fast.

Clarkson (GB)
Kommer världshandeln öka? Kommer den ske via vattentransport? Ska någon förmedla dessa transporter? Tre stycken Ja på dessa leder till att en investering i Clarkson kan te sig vettig.

En risk är att de som ska transportera och de som transporterar (finns nog bättre ord för det här) kan hitta varandra utan Clarksons matchmaking. Min tes är att just skeppsmäklare är nödvändiga p.g.a. deras globala nätverk, att internationella transporter är svårt, och att de är världsledande på att samla data.

Vitec
Likt eWork ett av få bolag som själv beskriver sina konkurrensfördelar på ett tydligt sätt. Marknadsledande i små nischer där stora programvarubolag inte finner det värt att vara. En IT-investering med tydliga vallgravar. Ok, ibland kan de sättas på prov som när mäklarbranschen själva ska bygga IT-system, men... de har ändå ganska många ben att stå på. Gillar att de ofta tycks lyckas med sina förvärv och att de sitter i Umeå och inte Stureplan.

MTN Group (ZA)
Afrikansk telekom när den är som störst och bäst. Hur många andra telebolag har en lika stark marknadsposition och möjlighet till tillväxt? Dessutom med hög direktavkastning. Telia släng dig i väggen :-) Min egna uppfattning är att alla som äger Telia borde tänka tanken att investera i detta istället, även om väldigt få givetvis gör slag i saken.

Johnson & Johnson (USA)
Kan kallas en gratis globalfond i läkemedelssektorn med en låg köpavgift (courtage). Superstark vallgrav och ett bolag som lär finnas kvar för evigt typ. Inget jag säljer i första taget och enda USA-bolaget i portföljen.

Protector (NO)
Norsk försäkring är populärt bland bloggare, så även i min portfölj. Här hittar man tillväxt, utdelning och konkurrensfördelar även om undervärderingen nog är borta. Smidig att bevaka då det i princip är omöjligt att ligga steget före Ägamintid och Aktiefokus ens i tanken :-)

H&M
Inte så mycket att säga, extremt fin kvalitet på bolaget (inte kläderna!) men alltid halvdyrt. En rolig detalj är att &Other Stories och COS har ett positivt mottagande i alla fall bland kollegor och vänner. Sån simpel research ska inte underskattas. De är på rätt spår.

I tabellform
Lägger man på nyckeltal så ser bilden ut såhär. Observera att nyckeltalen är hämtade från olika håll och jag kan ha missat i researchen, dock ger de en värdefull översiktlig bild. Som alltid gäller: Gör din egen analys!

Resultatet hittills i år är dryga 20 procents uppgång (ink. utdelningar) så jag är nöjd.

Synpunkter?
Har du några tankar om bolagen eller mina funderingar? Passar något bolag inte in? Saknas något bolag eller någon bolagstyp? Är viktningen och antalet aktier rimlig? Är det något bolag du vill ha en närmare utläggning om?

Ekonomiprat på Pitchers
För övrigt är det dags för ekonomiprat i maj och det blir på Pitchers denna gång. Alltså torsdag 7 maj kl 18 på Pitchers, Mariatorget 1a. Sue Ellen är också ett intressant alternativ men vi testar Pitchers först. Inte Belgobaren denna gång alltså, och vem vet, kanske förebådar det en börskrasch? Återstår att se.

Fullbokat denna gång, och jag tror inte alltför många hoppar av bara för att vi testar ett nytt ställe :-)

Omdisponeringar: Utländska aktier i KF istället för ISK

Rubriken kommer knappast som en överraskning för de som läste förra veckans inlägg. För att knäppa skatteverket på nästan - på ett lagligt sätt - har jag flyttat mina utländska aktier till kapitalförsäkring (KF) istället för ISK. Flyttat är fel ord eftersom jag måste sälja, göra en överföring, och sedan köpa tillbaka.

Principen blir nu väldigt enkel för mig: Svenska aktier i ISK och utländska aktier i KF.

Visst finns vanlig depå med som ett alternativ men det går bort. 30% skatt på utdelningar är inte bra när jag satsar på utdelningar. Reavinstskatt är inte heller bra. Och jag gillar verkligen inte deklarationsbestyr. Återbetalningsgraden av utländsk källskatt för Avanzakunder har också hittills varit god. Både för 2010 och 2011 har den i princip varit 100%. Nackdelen är att den kommer två år i efterskott, istället för ett år i efterskott som ISK, dvs något "ränta-på-ränta effekt" blir det. Men smidigt är det!

Max 500 kr källskatteavdrag i ISK - går att komma runt?
Som framgick av tidigare inlägg finns en begränsning i avdrag på 500 kr om man har underskott av kapital. En klurig läsare påpekade att ränteutgifterna för ett gemensamt bolån kan omfördelas, för att minska sitt eget underskott av kapital. Några olika alternativ finns alltså för att åtgärda problemet:

• Öka inkomsten av kapital, t.ex. sätta in pengar på räntekonto, eller sälja aktier från vanlig aktiedepå med vinst. 
• Fördela om ränteutgifterna om man har gemensamt lån, och på så sätt minska ditt eget underskott av kapital. Du måste dock fortfarande ha ett överskott att göra avdrag ifrån. Saknar du överskott (eller om det är mindre än 500 kr) så stannar avdragsmöjligheten på 500 kr. I alla fall enligt muntliga uppgifter från skatteverket - skriftliga informationen är svårtydd.

Jag vill att deklarationen ska ske med automatik och inte heller orsaka deklarationsbesvär för sambon. Kör därför med KF för allt utländskt för att det är väldigt smidigt när väl "flyttböket" är avklarat. Tar alltså en engångskostnad för att slippa krångel i framtiden.

Nackdelar med en kapitalförsäkring?
Visst finns en - förhoppningsvis endast hypotetisk - risk med en kapitalförsäkring eftersom den inte omfattas av insättningsgarantin eller investerarskyddet. Men man kan inte oroa sig för allt. Jo man kan, men då har man inget liv! Sannolikheten att Avanza skulle gå omkull bedömer jag som extremt liten, de har ju inte bolån, förutom till private-banking kunder, och då med hög säkerhet. Sen finns ju diverse säkerhetsventiler, läs mer här.

Investerarskyddet är också begränsat till 250 000 kr. Har du t.ex. 550 000 kr måste du ändå dela upp beloppet i tre banker för att få fullt skydd. En praktisk nackdel med KF är att du måste se till att ha pengar på kontot eftersom avgiften dras av banken istället för att skötas via deklarationen.

Genomförda omdisponeringar
En "flytt" från ISK till KF innebär en försäljning i ISK, överföring till KF och tillbakaköp i KF. Till viss del blir det ett nytt investeringsbeslut. Därför bra att öka eller minska medans jag betalar ett courtage för "återköpet".Tyvärr blir det kostsamt med courtage, valutaavgifter, insättningsskatt etc. Men det får jag ta.

Timingen kan vara värd att tänka på för det gäller att bevaka brytpunkterna för skatt. ISK tas ut varje kvartal men KF halvårsvis. Tror att optimala tillfället att byta är efter att 3:e kvartalets brytpunkt har varit i ISK:n. Men är man redan uppe i 500 kr källskatt för årets utdelningar så är det dumt att plussa på utdelningarna i ISK ytterligare och då kan det vara värt att byta tidigare.


Flesta bolagen oförändrade 
Coca-Cola, Exxon Mobil, Johnson&Johnson och Northwest healthcare reit vill jag äga i samma andel som tidigare. Ökade ändå smått i de flesta när jag ändå köpte.

Minskade i Clarkson plc
P/E över 30 lockar spontant inte. Däremot är ju P/E ett trubbigt mått och en ögonblicksbild. Vilket "E" (earnings) pratar vi om? Är vinsterna tillfälligt nedtryckta åker ju P/E-talet upp. Sett till 4-traders kan man säga att du betalar ca 20 gånger 2014 års vinst. Och på grund av lågt underhålls-capex är fria kassaflödet högt, och de har dessutom en nettokassa. Hursomhelst är det ett fantastiskt bolag så jag köpte tillbaka, men passade på att minska från 6 % till 4 % av portföljen.

En kul detalj är att de faktiskt gått in i Sverige. För den intresserade rekommenderar jag denna artikel som handlar om köpet av en Uppsalabaserad skeppsmäklare.

Ökade i Munich Re och Österrikiska Posten
Hade för lite i dem och passade på att öka när jag ändå är där och betalar ett courtage för återköpet. Nu har de knappt 5 % var i båda två. Får nog stanna här, annars blir inlägget på tok för långt...

Hur gör du?
Hur gör du med utländska aktier, går du också över till KF? Eller skriver du över räntekostnaderna om du har gemensamt lån? Och tror du att minskningarna och ökningarna var rätt beslut? Just Clarkson var svårt, för när blir ett högkvalitativt bolag för dyrt? En av de "eviga" frågorna inom aktieinvestering :-)

Analys av Clarksons - en brittisk pärla?

Tillbaka från semestern och har nu laddat batterierna!

Köpte in Clarksons (CKN:LSE) på Londonbörsen för några veckor sedan. Aktien finns även noterad på OTC i USA men det är alldeles för dålig omsättning för att köpa där.

Beskrivning av bolaget

Clarksons är världens största skeppsmäklare och ett klassiskt brittiskt bolag.

Jag har letat en del efter bolag i branscher som jag inte har och gjorde därför en djupdykning i transportbranschen.Verksamheten är så simpel och basal och lär inte förändras särskilt mycket i framtiden. Här var det svårt att hitta fina bolag, men Clarksons sticker ut som ett av få bolag med stabil utdelning, stor nettokassa, ökande vinster, och en klockren marknadsposition. Lite som en pigg gammelgädda som lurar i vassen.

Jag gillar att de verkar i en konjunkturkänslig bransch i motvind, men att bolaget själv har "vind i seglen" och är mycket mindre konjukturkänsligt än vad man kan tro. De äger inte några skepp utan fungerar som skeppsmäklare (för samman skeppsägare och transportörer) vilket 80% av inkomsterna kommer ifrån. Om t.ex. firma X ska skeppa järnmalm från afrika till sydamerika och firma Y har båtar så kan Clarkson (mot en avgift) sammanföra dessa. Andra mäklartjänster är till exempel försäljning av fartyg. Överallt där det i skeppsbranschen krävs en mäklande roll kan Clarkson ha en roll att spela. Citat från hemsidan:  

We play a vital intermediary role between shipowners and ship charterers across every sector of maritime trade. Our network of offices spans five continents and our services and expertise help ensure the smooth and efficient functioning of global seaborne trade.

Clarkson påverkas inte lika mycket som transportörerna av sjunkande fraktrater och överutbud av skepp. För en skeppsmäklare är storlek och erfarenhet av hög vikt och det kan inte finnas hur många mäklare som helst. Inträdesbarriärerna är nog ganska stora, och de konkurrerar inte bara med pris. En annan fördel är att rörelsen har låga kostnader och binder litet kapital. Hur högt Capex bolagen har kan tjäna som en enkel jämförelse över hur stora skillnaderna är: Concordia Maritimes Capex är 75 procent av försäljningen, Maersk 15 procent, och Clarksons 1,4 procent.

Konkurrenter och nordiska alternativ

Clarkson är störst i världen. En mindre brittisk konkurrent är Braemar, som jag valde bort på grund av avsaknad av "moat" och mindre andel intäkt från stabila källor.

Maersk är ett danskt alternativ, men de är inte lika stabila utdelare och har en del skulder.

I Sverige finns Concordia Maritime som är en högutdelare. Jag avstår från dem på grund av avsaknad av "moat" och en ganska hög skuldsättning. Stora skulder och en bransch i motvind kan i värsta fall göra att ett helt bolag kapsejsar. Då måste det dock blåsa ännu snålare än vad det gör nu. Se för övrigt Lundaluppens fina analys.

Pengarna kom från Famous Brands och HM

Jag minskade mitt innehav i sydafrikanska Famous Brands. Visserligen är det ett fantastiskt bolag, men värderingen var ganska hög. När kursen rusade till 6500 sålde jag 1/3 av mitt innehav. Med P/E närmare 25 och en avstannande ökning i kassaflöde kändes bolaget väl saftigt värderat. Om kursen går ner eller tillväxten och kassaflödet tar fart utan kursökning så kan jag tänka mig att öka igen, det är ett otroligt fint bolag.

Sålde även en del i HM, då närmare 250 kr knappast kan vara billigt, även om bolaget är fantastiskt.

Ett annat skäl till försäljningarna var att andelen cykliska konsumentvaror var väldigt hög, och transport obefintlig.

Min checklista

 

1. Funnits i minst 10 år
Ja, grundat 1852.

2. Haft utdelning i minst 5 år
Ja, åtminstone sedan 2001 (finns inte mer historik på deras sida).

3. Har en enkel verksamhet som man förstår sig på
Hyfsat, de är skeppsmäklare, lite som försäkringsmäklare fast inom transportbranschen.

4. Har en bestående konkurrensfördel
Ja, om man ska köpa någon skeppsmäklare (det är ju en fråga i sig) så är Clarksons störst. Storleken borde vara en konkurrensfördel, de har en global räckvidd och gedigen erfarenhet. Mycket av kompetensen sitter hos personerna och deras researchavdelning. Som den mäklare med mest störst flöden så antar jag att deras statistik är vägledande och betrodd.

5. Jämn vinst och intäktsökning
Ja, påverkades visserligen av finanskrisen, men inte i samma grad somvanliga transportbolag. De höjde till och med utdelningen.

6. Minst 3,5 procent utdelning 2 år framåt och ingen sänkning
Ja, idag ger de cirka 4 procent och 4-traders räknar med 5 procent om två år. Likaså är uppgiften hos Financial Times "forecast" att utdelningen höjs.

7. Inte har sänkt sin utdelning 5 år bakåt
Ja, stabila höjningar sedan 2001

8. Har return on equity på minst 10
Ligger kring 20-strecket, vilket är bra.

9. Har låg skuldsättning
Ja, nettokassa!

10. Pålitlig ledning med stora egna innehav
De anställda äger 23 procent av bolaget. Ledningen har stora egna innehav. Möjligen finns en bonuskultur och bonus betalas ut i efterskott även om tiderna blivit sämre. Dock inget anmärkningsvärt vad jag kan se och när ledningen har stora egna ägarintressen får jag hoppas att de gör saker som gynnar samtliga aktieägare. Har inte hittat några skandaler eller andra lik i lasten.

Värdering och framtidsutsikter

Utifrån kursen 1300 betalar du cirka 10 gånger årets vinst (P/E 10). Senaste 5 åren har vinsten växt årligen med 9 procent i snitt. Senaste 10 åren har vinsten växt årligen med 12 procent i snitt.

Du betalar 9 gånger kassaflödet (P/CF 9). Har inte gått till botten med detta och gjort så mycket beräkningar på fritt kassaflöde. Men det är verkligen ingen verksamhet som kräver stora investeringar, Capex är ju väldigt lågt. En titt på andra nyckeltal säger att du betalar två gånger bokfört värde och return on equity ligger på 18 procent per år senaste 5 åren.

Sammantaget tycker jag det ser hyfsat billigt ut för ett sådant kvalitetsbolag som Clarksons är.

Branschen lär behövas även framöver, och några genomgripande förändringar som påverkar Clarksons är antaligen inte att vänta. Clarkson är också väl diversifierat genom att de verkar inom samtliga segment, inte bara olje- eller gastransport. Clarkson har alltså väldigt många "strängar på sin lyra" (därav bilden).



Clarksons roll i branschen är att vara en mellanman eller förmedlare/mäklare. Kan man tänka sig att den rollen blir överflödig? Nja, knappast vad jag kan se.

En simpel tanke är att ju fler människor det blir på planeten, desto mer saker behövs det transporteras, vilket gynnar mäklarna och då särskilt Clarksons. Sen spelar det säkert roll hur människorna fördelas över jordklotet, och ju mer spridda de är desto mer transport krävs (eller är det kanske viktigare hur produktionen är spridd?)*. Hmm... ja just sådana resonemang är nog att att gå alldeles för för långt för mitt eget och framförallt eventuella läsares bästa. Jag håller mig till enkelheten, skeppsmäklare lär behövas och Clarkson framstår som bästa valet!

*Ett sånt där hypotetiskt exempel som då och då nämns är att hela jordens människor skulle kunna få plats på Gotlands yta. Skulle behovet av transporter öka eller minska då? Nåja, det har inte riktigt med saken att göra... :-)

Clarkson i en mening
Jag köper dem för deras fina historik, pålitliga utdelning och framstående ställning som ett relativt ocykliskt bolag i en cyklisk bransch.

Övriga länkar
Annan analys av Clarksons
Ytterligare analys av Clarksons