Jag sålde Betsson under veckan. Orsaken är de bristande konkurrensfördelar jag varit inne i på i ett tidigare inlägg. Betsson saknar en ekonomisk vallgrav vilket gör framtida vinster osäkra, och konkurrensen är mördande. Visst har Betsson lyckats historiskt men jag frågar mig, närmast poetiskt: var finns den krok som man ska hänga upp framtida vinster på?
På krokar kan man förresten hänga upp döda djur. Ingen vidare lyckad övergång... men Betsson-pengarna har faktiskt delvis gått till att öka i australiensiska Ridley. Och Ridley har nyligen köpt ett "jätteslakteri" för en halv miljard kronor, som tar till vara på de delar som inte kan ätas. En slags återvinningscentral för döda djur med andra ord. På engelska kallas det "rendering". Absurt nog ingår det som utvinns från de döda djuren som en ingrediens i djurfoder, som är Ridleys huvudsakliga verksamhet efter att Salt-delen försvinner från bolaget. Något slags kretslopp blir det alltså, även om min aptit för kött minskade när jag läste in mig på affären.
Ridley ska jag beskriva närmare i ett inlägg framöver, men låt mig säga så här. De har rejäla konkurrensfördelar, och återvinningscentralen blir i praktiken ett mini-monopol. Djur väger mycket i förhållande till sitt värde, så man tjänar inte på att frakta dem långt.
Frågan är om Ridley eller Betsson är mest oetiskt? Indirekt stödjer jag ju köttbranschen, men det gör jag ju ännu mer när jag mumsar på en köttbit. Så länge det inte är kursen som slaktas ska man kanske vara nöjd :-)
Övriga delar av Betsson-pengarna gick till en sista minuten IPS-insättning i Avanza Zero och en ytterst liten "krigskassa", dvs kontanter att slänga in vid tillfälle. Krigskassans storlek leder närmast tankarna till det Ango-Zanzibariska kriget, som är världshistoriens kortaste!