Mina små jockeys

Jo vi var ju borta i några dagar!

Nämligen först hos morfar och sen hos mormor. 

Några dagar av tid med dem man tycker extra mycket om, både för mig och för barnen. Några dagar av att bara få vara och bli ompysslad samtidigt som barnen har mysigt och får bli bortskämda av sin mormor och morfar. Sådan tid som är så himla viktig för att man ska kunna fungera men sådan tid som man egentligen får alldeles för sällan.

Vi började hos morfar, och där har vi ridit och ridit och ridit. Många turer ner till stallet där barnen har klappat, pussat och ridit runt på den tjocke lille kraken till häst - Lille Skutt.

Och som det har pussats, och som det har kramats och borstats, så välryktad och bortskämd och matad med godsaker har han nog aldrig tidigare blivit i sitt lilla hästliv. Och nog tyckte han det var rätt mysigt ändå, där han snällt stod och lät dem hållas med vad de nu gjorde.

Barnen då - jo de var lyriska. Såklart!

Vem skulle inte vara det om man hade en knubbig liten häst att pyssla om?

Sen bar det av för ett stopp hos mormor och där blev det kusinlek och en massa roligheter samtidigt som jag fick en chans att bara sitta i en stol och bli serverad mousserande vin och prata om ditt och datt med min älskade mamma.

Så ja, vi har varit borta, men jisses vad vi behövde det.

På vår altan

En liten skur kom det här vid lunchtid, men sen klarnade det upp igen och vi kunde återgå till det vi mest pysslar med nu för tiden. Lata oss i solen bland kuddar, saft och Sommar i P1 i lurarna.

Jag bygger små mysiga platser där vi ligger och provar oss fram var man ligger bäst. Jag kallar det undersökning av plats för solsängar och stolar. Altanen är så gigantisk stor att mitt nästa projekt blir lite mer mysiga "spots" av solsängar och någon läshörna med en skön korgstol. Då måste man ju veta var de placeras bäst, inget konstigt med det.

Nu är det dags att göra en plan för resten av dagen, jag har bara två barn kvar här hemma eftersom Morfar nyss kom och hämtade Elise. Dagens stora fråga blir alltså vad vi hittar på. Förslag har kommit in på bad här nere i sjön, bad ute på fina stranden längst ut på Ingarö (Björnö) och lekland. Leklandet blir inte ens övervägt, vi får se om vi kommer till skott och tar tag i något av de andra aktiviteterna eller om vi blir kvar här bland humlornas surrande och flädersaftens läskande smak.

Är besluten inte svårare än så är livet rätt bra kan man tycka.

Sommarnöjen

Kallt mousserande och snittar med löjrom blev vi bjudna på här om dagen när vi besökte vännerna Sofia och Martin ute på Ingarö. Inte dumt alls!

En alldeles storslagen utsikt över hela Ingaröfjärden får man dessutom ta del av när man kommer till deras sommarhus.

Barnens stora nöje var såklart vattenlek och ett vilt vattenkrig uppstod rätt snart.

Den här sommaren har vi verkligen haft tid att träffa våra vänner mycket och visst är det härligt att kunna ses under avslappnade semesterformer. 

Vardagen närmar sig med stormsteg och jag kan inte förstå hur jag ska kunna anpassa mig till någon sådan?

Att inte få ta dagen som den kommer, hasa runt i pyjamas halva förmiddagen och att inte få ta det där doppen i sjön. Att inte lapa sol och slöbläddra i tidningar på altanen under segelduken. Att inte sippa kallt rosévin och se solen gå ner bakom träden. 

Nej - jag är inte där än, så är det bara!

Till havs

Igår ute till havs på en "öde" ö

God morgon härliga nya vecka

Ännu en solig och varm dag och aldrig har väl en måndag känts bättre än såhär? 

Jisses vad dagarna bara flyter förbi och vi hittar på så mycket somriga saker att jag inte riktigt hinner med att skriva om dem alla här. 

Såklart är det mycket sol och bad och skärgårdsliv men även årets första kräftskiva har vi hunnit med i helgen.

Igår var vi i varje fall långt ute i skärgården med båt. Vi åkte till en liten, liten mysig ö som heter Lilla Sandön och där njöt vi av sol och salta bad (nåja, så salta nu baden kan bli här i Stockholm Skärgård) och medhavd lunch i skuggan. Så himla mysigt och ännu en mental liten bild som läggs bak i huvudet för kallare dagar.

Just nu känns det så främmande att det ska vara något annat än sommar och värme. 

Jag njuter för fulla muggar och hoppas att tiden för en gångs skulle skulle vilja gå liiite, liite mer sakta.

Cocktail hour

Cocktail timmen, eller om man vill vara lite mer internationell - cocktail hour, njuter vi av här i Värmskog.

Och finns det något mer härligt än sommar, sol, goda vänner och en god drink framåt sen eftermiddag, precis när värsta värmen lägger sig och det nästan håller på att bli kväll. 

En "innan maten" drink, det som i Italien kallas för aperetivo men då kanske mest består av vin. Här har vi tagit fasta på denna timme och alla sex vuxna i vårat sällskap har minutiöst förberett varsin cocktail, den cocktail som ska slå alla med häpnad.

Jag själv kommer i år att bjuda på en drink bestående av rabarberlikör, vaniljvodka och sodavatten. Tror det kan bli bra det.

Åtminstone är flaskan så galet snygg så det liksom spelar mindre roll hur innehållet verkligen smakar.

Promenad i kvällssol

Igår kom vi till Värmland.

Älskar att åka bil genom Sverige och förundras av allt vackert som finns. Att undra vilka som bor i alla fina hus och gårdar vi passerar och drömmen om att en dag själv äga den där stora Herrgården. 

Men i varje fall. 

Vi kom till Värmland och blev mottagna på kungligt vis. Eftersom det dessutom var min födelsedag blev jag firad med flagga, tårta och presenter. Mycket bra får man lov att säga.

På kvällen var värmen fortfarande tryckande och min tunna skjorta kändes alldeles för varm och små svettdroppar bildades i min panna även fast klockan närmade sig nio.

Ljuset var magiskt och allt var så otroligt vackert och somrigt på ett sätt som det bara blir en svensk sommarkväll.

Vårat värdpar, min bästa vän Kathinka och hennes man Daniel fick till och med "feelings" där ute på fältet och började pussas hej vilt!

Och någon blev sådär tvåårs obstinat som man kan bli ibland och satte sig helt sonika på vägen och tyckte att mamma minsann kunde bära honom om han skulle med vidare på färden. Och ja, den snälla mamman bar och konkade och svetten pärlade sig ännu lite mer i pannan.

Tillslut kom vi fram till de här godingarna som någonstans var målet med den lilla promenaden, morötter delades ut och längtansfulla blickar skickades över staketet

Som sagt, längtansfulla blickar...

Och framåt kvällen plockades vinet och osten fram, och när barnen somnat satt vi insvepta i filtar under en måne som nästan var full och strålande stjärnor på den värmländska himlen och njöt av den svenska sommarkvällen och att ha vänner. 

De bästa av vänner

 De som vet hur en födelsedag och en kväll under stjärnorna ska spenderas.

Sista kvällen

Sista kvällen i Italien spenderades ute på stan.

En liten kille som fortfarande var svag och dålig och en lite större kille som hade öroninflammation. (och nej de röda "grejjerna" på öronen har inget med öroninflammationen att göra, någon som skulle skoja till det bara...)Förutsättningarna för en lyckad kväll var som sagt inte de bästa.

Igår åkte vi ifrån Italien och tog ett litet stopp i Monaco men tyvärr fick jag inte med mig kameran. Eller om man säger såhär. Min ork och energi försvann där någonstans mellan magsjuka och öroninflammation och det har varit några rätt tuffa och jobbiga dygn. Nu är vi hemma igen och lilleman mår äntligen, äntligen lite bättre och har fått behålla maten idag. Usch vad hemskt det är när de små drabbas av sådant, och i värmen dessutom. Han har varit så svag, blek, hålögd och emlig, men nu äntligen börjar livsandarna återvända.

Ett lite trist avslut på en annars helt fantastisk semester, nu fortsätter vi ledigheten här hemma i Sverige och jag ser fram mot att få återhämta mig här hemma i mitt härliga hus. Senaste dagarna har gjort att jag känner mig som ett gammalt vrak, men det får lite vila råda bot på nu!

Vi åker vidare

Bye bye

Nu lämar vi Isasco, Varigotti och Finale och åker vidare längs kustremsan

Och nej, det är inte den här bilen vi åker i, tack och lov för då skulle vi få både trångt och en galet lång resa, men de här små golfbilarna är färdsättet man tar sig fram med här uppe mellan husen, en bit ovan havet.

Oj vad jag kommer att sakna ytorna här, stentrapporna, rosmarinhäcken och alla fantastiska blommor för att inte tala om grönsakslandet, poolen och ja självklart utsikten. 

Och så självklart kompisarna, för visst är de dem vi kommer att sakna allra allra mest. 

Sista kvällen med gänget

Ikväll åkte vi ner till en strand i solnedgång. 

En strand som sakta tömdes på folk till dess att det bara var vi kvar. En strand som glittrade i den varma men svaga kvällsolen. En strand där vågorna brusade och barnen badade i desamma.

En sista kväll med gänget.

Imorgon packar vår familj ihop sig och åker vidare mot fortsatta men egna äventyr längs Italiens kust. Än lämnar vi inte solen och värmen, havet och maten, men oj vad vi kommer att sakna våra fina, fina vänner.

Nina, Fabio, Tommaso, Lorenzo och Franc - tusen, tusen tack för er gästfrihet och ert underbara sällskap. 

Stina och Petter - er ser vi snart igen, men tack för härliga dagar!

Mot nya äventyr men med underbara minnen i bagaget!

7-års kalas

Idag har vi firat en nybliven liten sjuåring.

Lilla söta Lorenzo fyllde år och efter frukost på sängen och en himla massa personer (alla vi gäster inkluderade) som sjöng "Ja må han leva" blev det ett hejdundrande kalas. Precis som det sig bör när man passerar över sex och kliver in i sjuåringarnas värld.

Enligt önskemål blev det en riktig pannkakstårta och "röd champagne" till alla barn

Och när födelsedagstårtan var uppäten, den röda drickan uppdrucken och presenterna öppnade var det dags för den stora skattjakten som dessutom innehöll en hel del tävlingsmoment. Andreas låg bakom detta och vi fick anpassa den på tre språk eftersom  både, Svenska, Italienska och Engelska talades i en salig blandning.

 Ser ni förresten häcken där bakom? 

Vet ni vad det är?

Jo Rosmarin. Helt fantastiskt, en häck på minst 50 meter lång och en meter hög, det är annat än de små fjuttiga krukplantorna man köper hemma i Sverige.

Heja, upp och ner genom hela stooora trädgården. Fram och tillbaka i jakt på ledtrådar.

Tillslut blev skatten hittad och uppäten av tio små godistroll och jag tror att alla inblandade var mer än nöjda.

Vi vuxna har precis avslutat ännu en underbar, jättegod och jättetrevlig middag och sängen lockar otroligt mycket just nu så det är nog dags för mig att krypa ner och drömma söta drömmar.

Imorgon är ju en ny dag här vid medelhavets varma sol.